Jeksenbi, 12 Mamyr 2024
Kórshining kólenkesi 9091 9 pikir 6 Aqpan, 2019 saghat 08:59

Resey óz qúramyna ózge elderding kirui turaly qújat dayyndap qoydy

Reseydi KSRO dәuirin ansau elesi kezip jýr

Qazir orys tildi media sayttargha kirseniz nemese satylymy kóp gazet-jurnalyn qolgha alyp zerlep qarasanyz әiteuir bir jerinde KSRO-nyng ózgege ketken jerin ansaudyng esek dәmesi jýredi. Búl orys tilindegi aqparatqa maldanatyn aqparattyq, әm mәdeniy-ruhany kenestiktegi júrttyng sanasyn dýrbelenge salu degen sóz.

Reseyding tanymal gazetterining qazaqstandyq qosymshalaryna mýldem tyiym salatyn uaqyt jetti. Jogharghy lauazymdaghy, әm Dumadaghy sayasat serkeleri Qazaqstandy jayyna qoyyp, býkil Ortalyq Aziyagha kóz tiguin ashyq bayqata bastady. Eng soraqysy Jirinovskiyding LDPR partiyasy El Konstitusiyasyna Resey qúramyna ózge elderding kirui turaly qújat ta dayyndap ýlgerdi.

Óz Telegram-dyq jazbasynda "My podgotovim popravky v Konstitusii Rossii, chtoby predusmotreti vozmojnosti vstupleniya v sostav Rossiy drugih gosudarstv. V Konstitusiy (Osnovnom zakone) FRG takaya statiya byla, y GDR vospolizovalasi ey v 1990 g., chtoby obedinitisya s Zapadnoy Germaniey. Kto je k nam priydet, esly nashim zakonom eto ne predusmotreno?", - dep óz elektoratynyng jәne ózin últshylmyn dep sanaytyn, ne bolmasa, ózin internasionalispin dep esepteytin  әrbir reseylikting týpki oiyn Jirinovskiy osylaysha jariya etedi. Ári qos tólqújatty orys tildilerdi jerimen birge qosyp aludyng strategiyasynyng shet jaghasyn qyltitty.

Odan ary  LDPR serkesi:

"Nujno pomochi vernutisya ne toliko territoriyam, no ludyam. Dlya etogo davayte utochnim v zakonodatelistve roli migrasionnoy slujby. U nas eto vedomstvo vosprinimaetsya chuti ly ne kak repressivnyy organ, a on doljen zvati-zvati, privlekati russkih v Rossii. Vedi milliony uehaly y jaleyt ob etom, milliony staly inostransamy v 1992 godu y mechtayt vernutisya na rodinu. My doljny pomochi iym, pomochi vossoedinitisya russkomu narodu", - dep Qyrymdy qosyp aluymen aryny basylmaghan Resey biyligining týpki oiyn aina qatesiz jayyp salady.

Búghan qarsy, tәuelsizdigimizge qater tóndiretin әreketterge qarsy  Resey elshiligi aldyna shyghyp, narazylyq tanytu qajet pe, joq pa oilastyryp uaqyt jetti.

TMD kózi qaraqty júrttyng bәri biletin «Putinning oiyndaghy – dýniye, Jirinovskiyding – tilinde» ("chto u Putina na ume, u Jirinovskogo na yazyke") degen sayasy aforizm belorus jәne ukrain jurnalisteri arasynda tegin tarap jýrgen joq.

Ábil-Serik Áliakpar

Abai.kz

9 pikir

Ýzdik materialdar

Qúiylsyn kóshing

Bas gazet oralmandargha nege shýilikti?

Álimjan Áshimúly 1940
Ádebiyet

«Solay emes pe?»

Ghabbas Qabyshúly 2146
Qogham

Dos kóp pe, dúshpan kóp pe?

Ábdirashit Bәkirúly 1778
El ishi...

Últtyq biregeylenu: Qandastardyng róli qanday?

Omarәli Ádilbekúly 1533