Júma, 26 Sәuir 2024
Qogham 6844 0 pikir 21 Aqpan, 2015 saghat 11:15

TELEBEKOVTY TÁRTIPKE SALUDY TALAP ETEMIZ!

 

QR Últtyq qәuipsizdik komiytetining tóraghasy

N.Ábiqaevqa;

QR Bas prokurory

A.Dauylbaevqa;

QR Ishki ister ministri

Q.Qasymovqa

 

Ashyq hat

Qazaqstan Tәuelsiz memleket atanyp, egemendi el bolghaly shiyrek ghasyrgha ayaq basty, jetpis jyl bodandyq búghauynda bolyp otarshyldyqtyng otyna kýiip últtyq qúndylyqtarymyzdy joghaltqanymyz az bolghan joq. Sonyng eng bastysy - tilimiz. Shovinistik baghyt ústanghan kommunistik iydeyanyng algha qoyghan basty maqsattary últtardyn tilin túqyrtu arqyly joy boldy. Búl josparlaryn bizding qazaq halqy ýshin birneshe payyzgha asyra oryndady. Barlyq jerlerde qazaq mektepteri jabylyp oqu tәrtibi tek orys tilinde jýrgizildi. Osynyng saldarynan qazaq tilining jaghdayy óte mýshkil halge jetti. Osynyng kesirinen últtyq tútastyghymyzgha núqsan keldi. Óz últynan tughan tilinen jerip múryn shýiiretinder kóbeydi. Qazaq tiline memlekettik mәrtebe berilse de ony biyliktin әr tarmaghynda otyrghan shendiler kosmopolittik baghyttarynan ainymauda. Osyny ontaly paydalanyp qazaq tiline,últyna degen soraqy pikirler aitylyp jazylyp, tipti kitap bolyp taratylyp jatqanyna kuә boludamyz. Osy ashyq hatty jazuymyzgha tikeley sebepker bolghan myna jagha ústatar jaghday.


Jaqynda ghalamtor betterinde Múrat Telebekov (surette) degen teologsymaq, demagog bireuding qazaq últy, onyng tili turaly mynanday masqara shatpaq-shimaylaryn oqyp, qanymyz basymyzgha shapty. Qazaq últyn masqaralaugha qalay shydaugha, tózuge bolady? Múrat Telebekovtyng ózi jazghan tilinde audarmasyz berdik. Oqyp kórinizder:

«Kazahskaya nasiya vsegda budet chujoy podstilkoy, giygenicheskim tamponom v chujom vlagaliyshe, gemorroydalinoy svechoy, kotoruy budut vvoditi v zadniy prohod kakoy-nibudi velikoy derjavy. Kazahskaya nasiya, v luchshem sluchae, stanet chujim prezervativom. Cherez nee budut snoshatisya velikie nasiy (russkaya s kitayskoy, tureskaya s uzbekskoy). Na etom popriyshe kazahskaya nasiya budet izoshryatisya! Prezervativy vedi byvait raznye; rebristye, igolichatye, s usikamy y bakenbardamiy».

Ári qaray soza beruge adamnyng dәti men úyaty jetpeydi. Búny jazyp otyrghan - «Qazaqstan músylmandar Odaghynyng tóraghasy» degen laqap atty jamylyp jýrgen әlgi alayaq, Múrat Telebekov degen teologsymaq. Últty qorlaudyng búdan asqan soraqysy bolmas, sirә! Endi qazaq tili turaly Telebekovting tolghauy mynanday:

«Vy obratily vnimanie na to, chto v kazahskom yazyke otsutstvuet jargon. Tot samyy ulichnyy jargon, kotorye esti v russkom, angliyskom y drugih yazykah. V kazahskom yazyke net daje zachatkov jargona. Eto govorit o tom, chto yazyk ne razvivaetsya, on kak by zastyl, v nem net energiy dviyjeniya. V opredelennom smysle eto otrajaet psihologii kazahskogo naroda, prisushiy emu dogmatizm y nepriyatie novogo. Ne isklucheno, chto eto priznak stareniya yazyka, on othodiyt, umiraet, kak umer v svoe vremya latinskiy y mnogie drugie yazykiy».

Qazaqstan Respublikasynyng Preziydenti Núrsúltan Ábishúly Nazarbaev qazaq halqynyng tarihyn týgendep, biyl Qazaq handyghynyng 550 jyldyghyn atap ótu turaly jarlyghy shyghyp, ata-baba amanatyna adaldyq tanytyp, últ bolashaghynyng tamyry terende ekenin moyyndatyp jatqan kezde búnday kesirlikti, últqa jasaghan jauyzdyq dep qalay baghalamaysyn? Telebekov ózining osynday pasyq niyetti sózderimen reseylik shovinister Jirinovskiy, Limonov, Dugin siyaqty mysyqtileuli pighyldaryn ilip әketip, tiriltudi kózdeude. Mýmkin osy eki jýzdi satqyndardyng auyzymen aitqyzyp, "qazaqtyng óz últynyng sózi, anau-mynau emes, Qazaqstan músylmandar odaghynyng tóraghasy aityp otyr ghoy" degendi kózdegen tirlik pe? Mynau mysyqsha mýlәiimsigen Múrat Telebekovtyng oisymaqtaryna qarap, biz búl adamnyng qazaq últynan ekenine shýbә keltirdik. Qansha jerden opasyz bolsa da óz tughan últyna onbaghandyq jasau oigha syimaydy. Kezinde taghdyrdyng tәlkegine úshyrap, jat júrtqa amalsyzdan taryday shashyrap, endi egemen eline ata-júrt qonysyna oralyp jatqan qandastarymyz turaly aitqan uәji: «Biz elimizden orys, kәris, nemisterdi quyp jatyrmyz. Olardyn qúqyn shektetip, nebir zandar qabyldadyq. Al sonymen birge Mongholiyadan, Qytay, Iran men Aughanstannan qazaqtardy jinap jatyrmyz. Erteng elge qәuip tónse, myna syrttan kelgen qazaqtar qaytadan qashyp ketedi. Eldi qorghaytyn osyndaghy úighyrlar, kәrister men orystar» dep, orghytady pәtshaghar. Búnyng bәrin «it ýredi, keruen kóshedi» dep qoldy siltep otyra bersek, ishten shyqqan kosmopoliyt, ruhany daghdarysqa úshyraghan mәngýrtter el ishine iritki salyp, tatulyqqa tas atuyn toqtatpaydy.

 Biz QR jana qabyldaghan Qylmystyq kodekske sәikes aqparat qúraldarynda, sonday-aq ghalamtorda oiyna kelgenin jazyp jәne alabóten qiytúrqy oimen eldin, últtyng tútastyghyna núqsan keltirushi M.Telebekovty separatist dep tanyp, on jylgha bas bostandyghynan aiyryp, abaqtygha jabudy talap etemiz. Jәne onyng jazghan-syzghan әlgindey shatpaqtaryn tәrkilep, búdan bylay esh jerde jariya etpeu turaly sheshim shygharudy súraymyz!

Qazaq halqyn moralidyq týrde qorlaghan búnday azghyndargha aramyzda oryn bolmauy tiyis!

 

1986 jylghy últ-azattyq Jeltoqsan kóterilisine qatysqan últ patriottary.

 

Abay.kz

0 pikir