Júma, 10 Mamyr 2024
Janalyqtar 2663 0 pikir 7 Sәuir, 2010 saghat 17:46

Bishkek býlindi. Bakiyev qashyp ketti (VIYDEO)

Talastan bastalghan biylikke talastyng dýmpui Qyrghyz astanasy Bishkek qalasyn taghy da býlikke saluda. Oqigha barysynan jyldam aqparat taratyp, ashyq efirden kórsetip ýlgergen telearnalardaghy kórinisterden bayqaghanymyz - oppozisiyany jaqtaushy top qarulanyp alghan. Qoldaryndaghy avtomattardan әuelete oq atyp qoyady.
Saghat 17.30  shamasynda Talas pen Ystyqkól oblysyn ereuil jasaushylar basyp aldy. Dәl sol uaqyttarda Ishki ister ministri Moldamúsa Qonghandiyev soqqygha jyghyldy. Jasanghan top Parlament ýiin basyp alghan song Bas prokuraturanyng ghimaratyn órtep jiberdi. Odan keyin Qauipsizdik komiytetining ýiin býktep basty. Osy aralyqta memlekettik telearnany qorshap alghan ýkimettik emes úiym ókilderi óz talaptaryna jetip efirden sóz alyp jatty.
Saghat 19.00-ge tayau oppozisiya jetekshisi O. Tekebaev el astanasy búqara halyqtyng biyligine ótkendigin jariya etip, qalagha komendant bekitti.
7-sәuir kýngi jappay ereuilden Z0-dan astam adam kóz júmyp, 200-ge juyq adam auyr jaraqat aldy degen mәlimetter bar.
Biylikke osynday ereuil әm tónkeris jolymen kelgen Qúrmanbek Bakiyev oppozisiya serkelerimen kelissózge dayynmyn dep otyrghan kórinedi.
Bishkekten shyqqan songhy derekke sýiensek, ereuilshiler Bakiyevting ýiine basyp kirip, dýnie mýlkin otqa orap jatyr. Al Bakiyev ereuilshilermen til tabysudyng mýmkin emestigine tolyq kózi jetken song qashyp ýlgeripti.

Talastan bastalghan biylikke talastyng dýmpui Qyrghyz astanasy Bishkek qalasyn taghy da býlikke saluda. Oqigha barysynan jyldam aqparat taratyp, ashyq efirden kórsetip ýlgergen telearnalardaghy kórinisterden bayqaghanymyz - oppozisiyany jaqtaushy top qarulanyp alghan. Qoldaryndaghy avtomattardan әuelete oq atyp qoyady.
Saghat 17.30  shamasynda Talas pen Ystyqkól oblysyn ereuil jasaushylar basyp aldy. Dәl sol uaqyttarda Ishki ister ministri Moldamúsa Qonghandiyev soqqygha jyghyldy. Jasanghan top Parlament ýiin basyp alghan song Bas prokuraturanyng ghimaratyn órtep jiberdi. Odan keyin Qauipsizdik komiytetining ýiin býktep basty. Osy aralyqta memlekettik telearnany qorshap alghan ýkimettik emes úiym ókilderi óz talaptaryna jetip efirden sóz alyp jatty.
Saghat 19.00-ge tayau oppozisiya jetekshisi O. Tekebaev el astanasy búqara halyqtyng biyligine ótkendigin jariya etip, qalagha komendant bekitti.
7-sәuir kýngi jappay ereuilden Z0-dan astam adam kóz júmyp, 200-ge juyq adam auyr jaraqat aldy degen mәlimetter bar.
Biylikke osynday ereuil әm tónkeris jolymen kelgen Qúrmanbek Bakiyev oppozisiya serkelerimen kelissózge dayynmyn dep otyrghan kórinedi.
Bishkekten shyqqan songhy derekke sýiensek, ereuilshiler Bakiyevting ýiine basyp kirip, dýnie mýlkin otqa orap jatyr. Al Bakiyev ereuilshilermen til tabysudyng mýmkin emestigine tolyq kózi jetken song qashyp ýlgeripti.
Eskertu: oqigha tym shiyelenisip ketkennen keyin keybir mәlimetter jansaq boluy mýmkin jәne kem aqparat jana derektermen tolyghyp otyratyn bolady.

 

;hl=ru_RU&fs=1&color1=0x006699&color2=0x54abd6" />;hl=ru_RU&fs=1&color1=0x006699&color2=0x54abd6" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" height="385" width="480">
;hl=ru_RU&fs=1&color1=0x006699&color2=0x54abd6" />;hl=ru_RU&fs=1&color1=0x006699&color2=0x54abd6" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" height="385" width="640">

;hl=ru_RU&fs=1&color1=0x006699&color2=0x54abd6" />;hl=ru_RU&fs=1&color1=0x006699&color2=0x54abd6" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" height="385" width="640">

Foto:  http://www.ferghana.ru, http://www.report.kg, http://www.rfi.fr/, http://i37.photobucket.com

Viydeo: http://www.youtube.com

«Abay-aqparat»


Qosymsha viydeo

0 pikir

Ýzdik materialdar

Qúiylsyn kóshing

Bas gazet oralmandargha nege shýilikti?

Álimjan Áshimúly 1871
Ádebiyet

«Solay emes pe?»

Ghabbas Qabyshúly 1918
Qogham

Dos kóp pe, dúshpan kóp pe?

Ábdirashit Bәkirúly 1611
El ishi...

Últtyq biregeylenu: Qandastardyng róli qanday?

Omarәli Ádilbekúly 1476