Beysenbi, 9 Mamyr 2024
Aqmyltyq 2433 20 pikir 27 Jeltoqsan, 2022 saghat 13:39

Medvedevke jauap: «Bizding jer, bizding el, bizding shyndyq»

Medvedevting osy attas maqalasyna jauap

Reseyding búrynghy preziydenti, býginde sol elding Qauipsizdik kenesi tóraghasynyng (yaghny Putinnin) orynbasary Dmitriy Medvedevting maqalasy osylay atalady eken.

Ony oqyp shyghyp, men de sol atpen jauap jazudy úighardym.

Jyldy qorytyndylaymyn dep, avtor biraz filosofiyalyq-symaq oi-tolghamgha salynypty. Zamanauy trendter men terminderdi qoldanyp, órkeniyettik kendik tanytqysy kelgenmen, jazghanynyng týpki maqsaty kózge úryp túr: ol – Ukrainagha qarsy soghys ashyp, ózining shynayy neoimperiyalyq pighylyn tanytyp, býkil әlemdik boykotqa úshyraghan Kremliding sayasatyn aqtau.

Maqala beyәdeptik pen ukrain halqyn jekkórushilikke toly. Mәselen, tútas bir memleketting basshylyghyn «nashaqorlar» («narkomany»), «Kiyevtegi kannabis shekken adamjegishter» («obkurivshiyesya kannabisa kannibaly iz Kiyeva»). dep atauynyng ózi avtordyng ne mәdeniyeti joqtyghynan, ne ózi sol nashany shekkeninen syr berse kerek.

Birneshe dәieksóz keltire keteyin.

Ukrainadaghy soghystyng basty sebebi men maqsaty Medvedevke salsaq, mynalar eken:

«Eto - zashita nashih sootechestvennikov na novyh territoriyah, kotorye posle provedennyh v nih referendumov voshly v sostav Rossii. Denasifikasiya otvratiytelinogo, pochty fashistskogo rejima Ukrainy. Polnaya demilitarizasiya ukrainskogo gosudarstva. Garantiy ot agressiy v budushem».

Búl jerde «jana territoriyalar» dep otyrghany – zansyz referendumdar arqyly Resey qúramyna ótken tәuelsiz Ukrainanyng tól jeri! Yaghni, basqynshylyqty aqtau! «Denasifikasiya» dep otyrghany – Resey bodandyghynan qútylghan ukrain halqynyng últtyq mýddelerin qorghaudaghy belsendi qadamdaryn tәrk etu! «Demilitarizasiya» dep otyrghany – basqa elder sekildi beytaraptyq sayasat (neytraliytet) jariyalamaghan egemen elge óz әskeri men qaruly kýshterin ústaugha qarsy bolu! «Garantiy ot agressiy» dep otyrghany – Reseyge bireuding agressiya jasauynan saqtanu: kim, qashan Reseyding jerin basyp almaq eken?!

«V konechnom schete - y segodnya eto ochevidno y nashim nedrugam - ogranichiti nashe razvitiye, a potom y razdeliti na chasty nashu stranu».

Bireu syryn aitamyn dep, shynyn aitypty degendey, avtor Reseyding basqynshylyq sayasaty men tútas bir úrpaqtyng tamyryna balta shauyp jatqan mobilizasiyasy federasiyalyq memleketting qúramyndaghy últtyq qúrymdardyng shynayy ahualynan habar bergen sekildi. Ol da obektivti prosess. Jәne de ony joqqa shygharugha bolmaydy. Kerisinshe, sol últtyq qúrylymdardy Kremli neghúrlym túqyrtqan sayyn fizikadaghy «qayta serpiletin serippe» zanyna sәikes onday ayausyz janshu ózine qarsy kýshterdi tudyrady.

«My prilojim vse neobhodimye usiliya, chtoby vse sely spesialinoy voennoy operasiy byly dostignuty. A otvratiytelinyy rejim kiyevskih nasionalistov prekratil svoe sushestvovaniye. Segodnya, krome nas, s etoy missiey ne spravitisya bolishe nikomu».

Sonda soghystyng týpki maqsaty ukrain memleketining kózin jong bolyp túr ma?! Olay bolsa, basqa syltaulardyng ne keregi bar eken?

«Újymdyq Batystyn» byt-shytyn shyghara otyryp, avtor bylay deydi:

«Na gody, mojet byti, na desyatiyletiya vpered o normalinyh otnosheniyah s Zapadom mojno zabyti. Eto ne nash vybor. Teperi - oboydemsya bez niyh».

Birinshiden, soghysshyl Reseymen qarym-qatynas jasaymyn dep jatqan Batys joq. Ekinshiden, kezinde preziydent bop otyrghan túsynda, ózin kýlli әlemge liyberal retinde tanystyrghysy kep, batys elderining astanalaryn aralap, solardyng basshylarymen kezdesudi ózi ýshin ýlken abyroy sanaghan avtor qalaysha óz ústanymynan ainyp, antibatysshyl bola qaldy eken, ә? Ýshinshiden, әgәrәky Resey Batyspen at qúiryghyn kesisse, Reseymen bir odaqtyng ishindegi biz sekildi elderge ne shara?

«...my boremsya ne s ukrainskim narodom, a s zasevshey v Kiyeve nasistskoy svolochiu, zahvativshey vlasti v rezulitate gosudarstvennogo perevorota».

Qaydaghy «memlekettik tónkeris»? Ukrainadaghy preziydent jәne parlament saylaularyn kýlli әlem moyyndady, olar naghyz bәsekelestik jaghdayda ótti. Resey bombalary men basqa da oq-dәrisinen qaza tauyp jatqan beybit túrghyndar she? Olardyng ne jazyghy bar?

«Edinstvennoe, chto segodnya ostanavlivaet nashih vragov, - eto ponimaniye, chto Rossiya budet rukovodstvovatisya Osnovamy gosudarstvennoy politiky RF v oblasty yadernogo sderjivaniya. Y v sluchae, esly vozniknet realinaya ugroza, budet deystvovati po niym».

Reseyding jerin kim basyp alayyn dep jatyr eken? Álde keshe ghana zansyz referendumdar arqyly ózine qosyp alghan ukrain oblystaryn óz jeri dep jariyalap, ony azat etkisi kelgen Ukrainany aiyptap, sol sebepti yadrolyq qarudy qoldanghysy kele me?

Maqalada aitylmaghan bir aqiqat bar: ol – soghysqa baylanysty jariyalanghan batys sanksiyalarynyng astynda qalghan resey ekonomikasynyng asa mýshkil hali. Makro- jәne mikroekonomikalyq kórsetkishterding qúldyrauy, resey halqynyng jaghdayynyng kýrt tómendeui kóz aldymyzda. Múnaygha ghana qarap qalghan Reseyding «qara altynyn» satyp aludan Batys bas tartyp otyr. Múnyng ózi reseylik ekonomikagha tiyip jatqan asa auyr soqqy. Ol turaly maqalada bir auyz sóz joq.

«"Svoih ne brosaem!" - stalo devizom uhodyashego goda... Vsegda budem stoyati na zashiyte ih prav y svobod, yazyka y kulitury, very y nadejd».

Búl jerde «svoiy» dep avtor ózge elderdegi orys aghayyndy aityp otyrghany týsinikti. Bizde de onyng «svoiy»-leri bar emes pe? Til mәselesin jeleu etip, Kremli bizge qaray oiyssa, ne isteymiz? Meninshe, barsha qazaqty – qoghamdy da, ókimetti de -  tolghandyruy tiyis saual - dәl osy!

Týiin: Reseyding ishki jәne syrtqy sayasatynyng basty baghyttaryn anyqtaytyn bir ghana adam bar, ol – preziydent Putiyn. Sondyqtan da onyng bir orynbasarynyng myna maqalasyn sonshalyqty zoraytyp, osynshama mәn bermey-aq qoygha da bolar edi. Biraq, bir nәrse anyq: múnyng bәrin Medvedev Putinning tapsyrmasymen ne rúqsatymen jazyp otyr. Yaghni, búl Medvedevting emes, Putinning pozisiyasy.

Sondyqtan da maqalany jazudy jón kórdik.

Ámirjan Qosan

Abai.kz

20 pikir

Ýzdik materialdar

Qúiylsyn kóshing

Bas gazet oralmandargha nege shýilikti?

Álimjan Áshimúly 1797
Ádebiyet

«Solay emes pe?»

Ghabbas Qabyshúly 1790
Qogham

Dos kóp pe, dúshpan kóp pe?

Ábdirashit Bәkirúly 1506
El ishi...

Últtyq biregeylenu: Qandastardyng róli qanday?

Omarәli Ádilbekúly 1404