Sәrsenbi, 8 Mamyr 2024
2291 1 pikir 23 Qazan, 2020 saghat 12:36

Qyrghyzstanda parlament saylauy keyinge qaldy

Qyrghyzstan parlamenti – Jogorku kenesh deputattar 22 qazanda ýsh oqylym ótkizbey-aq "Qyrghyzstan preziydenti men Jogorku kenesh deputattaryn saylau turaly" konstitusiyalyq zangha ózgeristi qabyldady.

Deputattar qabyldaghan zang jobasynan song konstitusiyalyq reforma ótkenge deyin zandaghy 38 jәne 63-bap kýshin joyady. Yaghni, saylau ótkizu merzimi boyynsha norma jýzege aspaydy.

Jobadaghy taghy bir bapqa say, konstitusiyalyq reforma 2021 jyldyng 10 qantaryna deyin ótui tiyis. Taghy bir bap Jogorku kenesh saylauy konstitusiyalyq reformadan keyin ótkizudi bekitedi. Al konstitusiyalyq reforma 2021 jyldyng 1 shildesine deyin jasaluy tiyis.

Zang jobasyn úsynghan deputat Akylbek Japarovtyng sózinshe, ýsh aidyng ishinde parlament, preziydent jәne referendum ótkizu qarjy jaghynan qiyngha týsedi. Ol qazirgi Jogorku kenesh reforma ótkenge deyin júmys istey beretinin de aitty.

Jogorku kenesh mýsheleri búl zang jobasyn talqylamay birden dauys berip, 83 deputat qoldady.

4 qazanda ótken parlament saylauynan keyin Jogorku keneshke ótpey qalghan oppozisiyalyq partiyalar men júrt jappay narazylyqqa shyghyp, qayta saylau ótkizudi, Sooronbay Jeenbekovting preziydenttikten ketuin talap etti. Narazy júrt "saylauda biylikke jaqyn partiyalar jendi, olar әkimshilik resurstardy paydalandy, júrtqa aqsha berip dauys satyp aldy" dep aiyptaghan. 6 qazanda Ortalyq saylau komissiyay saylau nәtiyjesin joydy.

15 qazanda Jeenbekov "tarihta óz halqyna oq atqan preziydent bolghysy kelmeytinin" aityp, preziydenttikten ketti. Al eks-deputat Sadyr Japarov premier-ministr jәne uaqytsha preziydent bolyp taghayyndaldy. OSK saylaudy 20 jeltoqsan ótedi degen. Al deputattar preziydent saylauyn 10 ne 17 qantargha taghayyndaudy úsynghan.

Búghan deyin uaqytsha preziydent Sadyr Japarov parlament Konstitusiyagha ózgeris engizse, saylaugha qatysatynyn aitqan.

Qyrghyzstan Konstitusiyasyna say, uaqytsha preziydent bolghan adam preziydent saylauyna qatysa almaydy. Al elde Konstitusiyany ózgertu ýshin halyqtyq referendum ótui tiyis.

Abai.kz

1 pikir

Ýzdik materialdar

Qúiylsyn kóshing

Bas gazet oralmandargha nege shýilikti?

Álimjan Áshimúly 1780
Ádebiyet

«Solay emes pe?»

Ghabbas Qabyshúly 1760
Qogham

Dos kóp pe, dúshpan kóp pe?

Ábdirashit Bәkirúly 1480
El ishi...

Últtyq biregeylenu: Qandastardyng róli qanday?

Omarәli Ádilbekúly 1385