Seysenbi, 30 Sәuir 2024
Janalyqtar 2365 0 pikir 10 Qyrkýiek, 2012 saghat 14:11

Ermaktyng kim ekenin L.Tolstoy aitqan

Ivan Groznyy patshanyng túsynda Strogonov degen әigili bay saudager bolghan. Permi guberniyasynda. Ol alys-jaqyndaghy "bos jatqan" jerlerdi iyemdenuge salynyp, birde patshagha: «bizding jaqta Kóshim degen hansymaq saghan qarsy býlik shygharyp, mening jerimdi tartyp alghaly jýr», dep shaghym joldaydy. Patsha: «kýshing jetse, Kóshimdi túqyrtyp, jerin sen tartyp al» dep jauap beredi. Strogonovtar kýsh jinaugha dereu kirisedi. Volga men Don boyynda jauynger kazaktar bar degendi estip, solargha kisilerin jiberedi.
"...Priyehaly prikazchiky na Volgu y staly sprashivati: kakie tut kazaky slyvut? Im y govoryat: Kazakov mnogo. Jitiya ot nih ne stalo. Esti Mishka Cherkasheniyn, esti Sary Azman... No net zlee Ermaka Timofeicha, atamana. U togo chelovek 1000 naroda, y ego ne toliko narod y kursy boyatsya, a sarevo voysko k nemu pristupiti ne smeet.
Y poehaly prikazchiky k Ermaku-atamanu y staly ego ugovarivati idty k Strogonovu. Ermak prinyal prikazchikov, otslushal ih rechy y obeshal priyty s narodom svoim k uspeniu.
K uspeniu prishly k Stroganovu kazaky - chelovek 600 s atamanom Ermakom Timofeevichem. Napustil ih snachala Stroganov na blijnih tatar. Kazaky ih pobili. Potom, kogda nechego bylo delati, staly kazaky po okrugu hoditi y grabiti.

Ivan Groznyy patshanyng túsynda Strogonov degen әigili bay saudager bolghan. Permi guberniyasynda. Ol alys-jaqyndaghy "bos jatqan" jerlerdi iyemdenuge salynyp, birde patshagha: «bizding jaqta Kóshim degen hansymaq saghan qarsy býlik shygharyp, mening jerimdi tartyp alghaly jýr», dep shaghym joldaydy. Patsha: «kýshing jetse, Kóshimdi túqyrtyp, jerin sen tartyp al» dep jauap beredi. Strogonovtar kýsh jinaugha dereu kirisedi. Volga men Don boyynda jauynger kazaktar bar degendi estip, solargha kisilerin jiberedi.
"...Priyehaly prikazchiky na Volgu y staly sprashivati: kakie tut kazaky slyvut? Im y govoryat: Kazakov mnogo. Jitiya ot nih ne stalo. Esti Mishka Cherkasheniyn, esti Sary Azman... No net zlee Ermaka Timofeicha, atamana. U togo chelovek 1000 naroda, y ego ne toliko narod y kursy boyatsya, a sarevo voysko k nemu pristupiti ne smeet.
Y poehaly prikazchiky k Ermaku-atamanu y staly ego ugovarivati idty k Strogonovu. Ermak prinyal prikazchikov, otslushal ih rechy y obeshal priyty s narodom svoim k uspeniu.
K uspeniu prishly k Stroganovu kazaky - chelovek 600 s atamanom Ermakom Timofeevichem. Napustil ih snachala Stroganov na blijnih tatar. Kazaky ih pobili. Potom, kogda nechego bylo delati, staly kazaky po okrugu hoditi y grabiti.
Prizyvaet Stroganov Ermaka y govoriyt: "Ya vas teperi bolishe derjati ne stanu, esly vy tak shaliti budete". A Ermak y govoriyt: "Ya sam ne rad, da s narodom moim ne sovladaeshi - nabalovalisi. Day nam rabotu". Stroganov y govoriyt: "Idiyte za Ural voevati s Kuchumom, zavladeyte ego zemley. Vas y sari nagradiyt". Y pokazal Ermaku sarskoe pisimo. Ermak obradovalsya, sobral kazakov y govoriyt: "Vy menya sramiyte pered hozyainom - vse bez tolku grabiyte. Esly ne brosiyte, on vas progoniyt, a kuda poydete? Na Volge sarskogo voyska mnogo: nas perelovyat y za prejnie dela hudo budet. A esly skuchno vam, to vot vam rabota!".
Y pokazal im sariskoe pisimo, chto pozvoleno Stroganovu za Uralom zemlu zavoevati. Pogovorily kazaky y soglasilisi idtiy..." (L.N.Tolstoy. "Ermak". Shygharmalar jinaghy, 1982 jyl. 10-tom).
Búl ýzindiden Ermaktyng jaldamaly qaraqshy ekeni kórinip túr. "Potom, kogda nechego bylo delati, staly kazaky po okrugu hoditi y grabiti" degeni - ermakshylardyng erikkende, "júmys" bolmay qalghanda, manaylaryndaghy qorghansyz orys selolary men derevnyalaryn shabatynyn aitqany. Ermaktyn: "Na Volge sarskogo voyska mnogo, nas perelovyat y za prejnie delo hudo budet" degenin keltirgeni - onyng qaraqshylyq kәsibinen berilgen maghlúmat.
Osynday jeksúryn bolghan, aqyrynda Sәtbek batyrdyng qolynan qaza tapqan basqynshy Ermakty sol tústaghy orys shovinisteri "Sibirdi azat etushi" dep dәriptedi. Ol daqpyrt Resey óz aldyna tәuelsiz memleket bolghannan keyin janasha sipatpen eselene týsti. Mysaly, orystyng belgili jazushysy V.Rasputin onyng "erlik ómirin" romanyna arqau etip, Lev Nikolaevich Tolstoydyng "qateligin týzetti".
Alayaq N.Hrushevting úrandauymen Qazaqstangha qúiylghan "tyng iygerushiler" Pavlodar qalasynyng tap ortasyna Ermakqa eskertkish ornatqan bolatyn. Keyinde qazaq ziyalylary bastaghan qarsylar toby shyghyp, otarshyl jauyzdyqtyng ol belgisin joydy. Toptyng aldynghy qatarynda býginde jasy toqsangha jaqyndap otyrghan belgili qaysar qalamger aghamyz Qalmúhan ISABAY boldy!
Boyynda shovinistik jelik bar kazaktar Ermakty әli de joqtap, kóksep jýr. Ol turaly kitap jazyp, kinofilim jasap jýrgenderge Reseyde jol ashyq, óitkeni el basshylary sonday sayasat jýrgizip, halyqty zar iyletken patshalaryn әuletimen qosa әulie degizip, Ermaktay qaraqshylaryn qaharman dep dәriptetip otyr. I Petrdi "úlylardyng úlysy" deytinderi óz aldyna. Lev Tolstoygha jәne bir jýginsek, ol bylay degen: "...S Petra I nachinaetsya osobenno blizkie y ponyatnye ujasy russkoy istorii. Besnuishiysya, piyanyi... chetverti stoletiya gubit ludey, kazniyt..." dep bastap, patshanyng siyq-syqpytyn әshkerelegen. Al tarihshy-jazushy Aleksandr Bushkov bylay deydi: "Chto je kasaetsya Petra, to ya schitai, chto samoe tochnoe opredelenie dlya nego nashel Lev Tolstoy: "osatanelyy zveri". A vse, za chto bralsya Petr, vlachilo posle nego jalkoe sushestvovanie - metallurgiya, sudostroeniye... Vse ego voennye zavoevaniya - miyf. Vse ego ekonomicheskie pobedy - fiksiya. Pochty chetverti naseleniya poteryala Rossiya za vremya petrovskogo pravleniya!".
Shyndyqtan shoshityndar biylep-tóstegen elde adamgershilik tәrkilenip, әumeserlik atqa qonady.

Ghabbas QABYShÚLY.

"Jas Alash" gazeti

0 pikir