Sәrsenbi, 1 Mamyr 2024
Janalyqtar 3579 0 pikir 29 Qyrkýiek, 2010 saghat 07:57

Qasqabas Qazaq. Bizge jetpegeni osy ghana edi!

Respublikamyzgha taraytyn «Jetinshi arnanyn» aqparatyna sensek, Soltýstik Qazaqstan oblysynyng әdilet organdary sol aimaq túrghyndary ýshin qos azamattyqty resmy týrde bekitudi súrapty. Olardyng pikirinshe, búnday qadam aimaqta keninen taraghan «azamattyqpen sauda jasau biznesine» tótep beruding joly kórinedi.

Búl janalyqty estip, amalsyz jaghamyzdy ústadyq. Óz kózimizge senbay, «Jetinshi arnanyn» veb-saytynyng qazaqsha betine endik. Onda «Resey men Qazaqstan tólqújatyn qatar alghandargha baqylau kýsheydi» degen janalyq túr eken. Sujette bylay delinipti (siltemesi http://www.tv7.kz/kz/news/28372/):

 

«Soltýstik Qazaqstanda Resey men Qazaqstan azamattyghyn qatar alghandargha baqylau kýsheytildi. Petropavl qalasynda búl mýmkindikti payda kózine ainaldyryp jýrgender sany kóbeyip ketti. Keybir túrghyndar Qazaqstanda júmys istep jýrip, Reseyden júmyssyz retinde jәrdemaqy alyp kelgen. Tipti, Resey tólqújaty arqyly zeynetaqygha erte shyqqandar da anyqtaldy. Keybireuler jórgekpúldy eki elden alugha әreket jasaghan. Osyghan baylanysty, әdilet basqarmasy mamandary shara qoldana bastady

Respublikamyzgha taraytyn «Jetinshi arnanyn» aqparatyna sensek, Soltýstik Qazaqstan oblysynyng әdilet organdary sol aimaq túrghyndary ýshin qos azamattyqty resmy týrde bekitudi súrapty. Olardyng pikirinshe, búnday qadam aimaqta keninen taraghan «azamattyqpen sauda jasau biznesine» tótep beruding joly kórinedi.

Búl janalyqty estip, amalsyz jaghamyzdy ústadyq. Óz kózimizge senbay, «Jetinshi arnanyn» veb-saytynyng qazaqsha betine endik. Onda «Resey men Qazaqstan tólqújatyn qatar alghandargha baqylau kýsheydi» degen janalyq túr eken. Sujette bylay delinipti (siltemesi http://www.tv7.kz/kz/news/28372/):

 

«Soltýstik Qazaqstanda Resey men Qazaqstan azamattyghyn qatar alghandargha baqylau kýsheytildi. Petropavl qalasynda búl mýmkindikti payda kózine ainaldyryp jýrgender sany kóbeyip ketti. Keybir túrghyndar Qazaqstanda júmys istep jýrip, Reseyden júmyssyz retinde jәrdemaqy alyp kelgen. Tipti, Resey tólqújaty arqyly zeynetaqygha erte shyqqandar da anyqtaldy. Keybireuler jórgekpúldy eki elden alugha әreket jasaghan. Osyghan baylanysty, әdilet basqarmasy mamandary shara qoldana bastady

Samat Júmaqanov - «Petropavlovsk-Jeleznodorojnyi» shekara baqylau bólimi bastyghynyng orynbasary: «Keybir jolaushylar shekaradan ótkende tólqújattaryn jasyryp ótuge әreket jasaydy. Sómkening ishindegi kiyimderding arasyna tyghady. Sondyqtan biz jolaushylardy qatang baqylaymyz...»

Degenmen, ailakerler qulyghyn mamandar әshkereledi. Olar aldymen, qazaqstandyq tólqújatqa elden shyghu jóninde mór bastyryp, sonyng negizinde reseylik qújat jasap jýrgen. Keyin alayaq qazaqstandyq tólqújattyng joghalghandyghyna aryzdanyp, qayta jasatyp alatyn kórinedi. Búl zansyz qyzmetting qúny - 300 AQSh dollaryn qúraydy. Jyl basynan beri Petropavl qalasynda shekaradan qos qújatpen ótpek bolghan 84 jolaushy ústalghan» (sitatanyng sony).

 

Esesine orystildi betindegi janalyqtarda «Chinovniky prosyat razreshiti dvoynoe grajdanstvo» degen sujet badyrayyp túr. Onda bylay delinipti (siltemesi mynau http://www.tv7.kz/news/28388/):

 

«Organy yustisiy Severo-Kazahstanskoy oblasty prosyat uzakoniti dvoynoe grajdanstvo. Iskluchiytelino dlya jiyteley severnogo regiona. Segodnya o takoy sensasionnoy iydee 7-mu kanalu rasskazaly spesialisty profilinogo vedomstva. Delo v tom, chto grajdan s dvumya pasportamy v Petropavlovske stalo tak mnogo, a nezakonnyy biznes na oformleniy dokumentov tak preuspel, chto v oblasty staly iskati nestandartnye resheniya. Oliga Vitukevich pytalasi razobratisya v situasiiy.

Chetyre goda v sumochke u Mariy dva pasporta. Biruzovyy y krasnyi. Govoriti otkryto o dvoynom grajdanstve ona po ponyatnym prichinam ne hochet. Eto nezakonno, no dobavlyaet: ocheni udobno.

Mariya: «V odnom gosudarstve poluchati posobie po bezrabotiyse. A vo vtorom rabotati, a eshe y eto uje prosto prikolino - mojno dva raza vyity zamuj - v kajdom gosudarstve. Y eto budet zakonno».

Materialinyy interes - eto osnovnoe. Mojno, k priymeru, poluchiti posobie na rebenka srazu v dvuh gosudarstvah. Spros porodil predlojeniye. V Petropavlovske poyavilisi neulovimye moshennikiy.

Oliga Vitukevich, korrespondent: «Shema polucheniya dvoynogo grajdanstva ocheni prostaya. V kazahstanskiy pasport stavyat falishivui otmetku ob ubytii. Ego y sdayt v Rossii, no udostoverenie lichnosty y eto samoe glavnoe - ostaetsya na rukah. A znachiyt, poka novoispechennomu rossiyaninu izgotavlivait rossiyskie dokumenty, on tut je zayavlyaet ob utere kazahstanskogo pasporta, y poluchaet ego zanovo. Na zakonnyh osnovaniyah. Stoit eto usluga u moshennikov 300 dollarov, y spros na nee ne snijaetsya».

No esly poymati teh , kto delaet biznes na grajdanstve poka ne poluchaetsya, to vot obladateley dvuh pasportov zaderjivait vse chashe. 84 sluchaya s nachala eto goda. Za eto ih ne shtrafuit, a prosto izymait rossiyskie dokumenty u kazahstansev pryamo v poezdah.

Samat Jumakanov, zamestiyteli nachalinika otdela pogranichnogo kontrolya «Petropavlovsk-Jeleznodorojnyi»: «Byvait sluchai, kogda ludi, kotorye peresekait granisu, pryachut pasporta v veshah, sumkah, v lichnyh veshah chashe vsego. Pogranichnyy naryad vyyavlyaet eto y proizvodit zaderjaniye».

Sotrudniky upravleniya yustisiy predlojily dva vyhoda. Odin - ujestochiti nakazaniye. Drugoy - pryamo protivopolojnyi.

Korlan Jumabaeva, nachalinik otdela organizasionnoy raboty po dokumentirovanii y registrasiy naseleniya departamenta yustisiy SKO: «Tut nado smotreti dalishe - tut y nasionalinaya bezopasnosti, potomu chto s dvoynym pasportom mojet legalizovatisya cheloveka, kotoryy napriymer nahoditisya v rozyske. Da, navernoe, nado ujestochiti, ily selesoobraznee rassmotreti v prigranichnyh rayonah, vozmojno, ispolizovati vozmojnosty Tamojennogo Soyza».

Seychas zapros o legalizasiy praktichesky gotov. Prigranichnyy srazu s tremya rossiyskimy oblastyamy region prosiyt, pravda, toliko za sebya. Teperi ministerstvu predstoit reshati etu diylemmu: ily borotisya dalishe s dvoynym grajdanstvom. Ily vse-taky ego razreshiti» (sitatanyng sony).

 

Sonda «Jetinshi arnanyn» qay sózine senuimiz kerek? Qazaqshasyna ma әlde orysshasyna ma? Qaysysy shyndyqqa janasady? Bir elde eki aqparattyq kenistik bar deushi edi. Endi eki sayasat bastalayyn degeni me?

Alayda, mәsele terende jatqan siyaqty. Eger SQO Ádilet basqarmasynyng basshylary ýkimetten shynymen de qos azamattyqty súrap otyrsa jetisken ekenbiz! Sonda Qazaqstannyng Konstitusiyasy qayda qaldy, zandary qayda? Qos azamattyq tiym salynghan dýnie emes pe? Soltýstikting biraz túrghyndarynyng qaltasynda Resey pasporty jýrgenin sheneunikter keshe estip jatqan joq. Onday faktiler ashylyp jatsa olardy zanmen qudalau qajet! Basqa joly joq! Erteng SQO-nyng jýz myng túrghyny Resey azamatynyng tólqújatyn alyp, Putinge «ara týs, qazaqtar qyrayyn dep jatyr» dep jantalassa elimiz Abhaziya men Osetiyanyng kebin kiyip jýrmey me? Ne masqara mynau?

Qorqynyshtysy sheneunikterding nemqúraydylyghy. Eger sheneunikterimiz namysty, últtyq mýddeni ysyryp tastap, óz aimaghy ýshin «tólqújattyq avtonomiya» súrap jatsa, erteng eldi bólip әketudi kazaktar emes, qazaqtar bastaghany ma? Qayda bara jatyrmyz osy?

«Abay-aqparat»

 

0 pikir

Ýzdik materialdar