Beysenbi, 25 Sәuir 2024
Janalyqtar 9890 0 pikir 20 Mausym, 2013 saghat 06:45

Rýstem Dosymqúltegining Halyqqa joldauy

 

Sonyna Rýstem Mýsilimәliúly Dosymqúltegi degen azamattyng aty-jóni jazylghan Joldau  Abai.kz aqparattyq portalynyng elektrondy poshtasyna ay janalap kelip túratyny bar. Qazaqstan halqyna Joldauyn ol tek Abai.kz portalyna ghana emes, "Halyq sózi", "Qazaq Ádebiyeti", "Alash ainasy", "Jas qazaq" pen "Jas Alash" gazetterining adresine de jiberip otyrady eken. Ókinishke qaray6 Rýstem Dosymqúltegining búqara júrtyna arnaghan sózin  búqaralyq aqparat qúraldarynyng biri әli tolyq jariyalamaghan siyaqty. Sol jaytty eskerip biz býgin Aq Ordanyng aldyna suretin japsyryp týsken jigitke sóz bergendi jón kórdik. Rýsekeng de aldynghy tolqyn aghalar saltymen oryssha sapyra kelip, qazaqtyng tanauyn tanqitatyn joldardy qazaq tilinde anqytypty. Oqyp kóreyik.

Abai.kz

 

 

Dorogie druziya!

 

Sonyna Rýstem Mýsilimәliúly Dosymqúltegi degen azamattyng aty-jóni jazylghan Joldau  Abai.kz aqparattyq portalynyng elektrondy poshtasyna ay janalap kelip túratyny bar. Qazaqstan halqyna Joldauyn ol tek Abai.kz portalyna ghana emes, "Halyq sózi", "Qazaq Ádebiyeti", "Alash ainasy", "Jas qazaq" pen "Jas Alash" gazetterining adresine de jiberip otyrady eken. Ókinishke qaray6 Rýstem Dosymqúltegining búqara júrtyna arnaghan sózin  búqaralyq aqparat qúraldarynyng biri әli tolyq jariyalamaghan siyaqty. Sol jaytty eskerip biz býgin Aq Ordanyng aldyna suretin japsyryp týsken jigitke sóz bergendi jón kórdik. Rýsekeng de aldynghy tolqyn aghalar saltymen oryssha sapyra kelip, qazaqtyng tanauyn tanqitatyn joldardy qazaq tilinde anqytypty. Oqyp kóreyik.

Abai.kz

 

 

Dorogie druziya!

Segodnya ya hotel by s Vamy pogovoriti o nashey otechestvennoy pravovoy sisteme. O ee problemah y perspektivah, o zadachah stoyashih pered rabotnikamy otechestvennoy pravovoy sistemy. Dlya chego ya hotel by obratitisya s lichnym poslaniyem k sudeyskomu korpusu strany, rabotnikam prokuratury y sotrudnikam polisii. Vmeste s tem, s dvadsatiyletiyem kazahskoy polisiy ya hotel by pozdraviti sotrudnikov polisiiy.

Odnako kak obychno snachala ya hochu podelitisya s Vamy svoimy myslyami, o gosudarstve, o simvolah gosudarstva, o nashem grajdanskom dolge.

Uvajaemye sootechestvennikiy!

Kazahskoe gosudarstvo — bessennyy Bojiy dar Kazahskomu narodu, dragosennoe orudie ego istoricheskogo obustroystva, nepobedimoe orujie dlya boriby s vragami, nasha nadejnaya kreposti, blagodatnyy instrument realizasiy promysliytelinoy missiy Kazahskoy dushi, kak svyashennogo hranilisha Bojestvennyh istiyn. Etot nebesnyy dar oplachen kroviu, potom y slezamy mnogih pokoleniy nashih velikih y slavnyh predkov, vystradan imy na pole brani, vymolen u Boga. Granisy nashego gosudarstva svyashenny y neprikosnovenny. Zashishati kazahskoe gosudarstvo nash svyashennyy dolg, ukreplyati ego nasha pochetnaya obyazannosti. Vot o chem ya prizyvai zadumatisya kajdogo grajdanina nashey strany.

Ya Schitai, chto otnoshenie k simvolam gosudarstvennosty yavlyaetsya  odnim iz pokazateley kulitury obshestva. Vedi ony otrajayt istorii naroda, ego proshloe y nastoyashee, govoryat o lubvy k rodnoy zemle, patriotizme.

Gosudarstvennyy flag, gerb y gimn Respubliky Kazahstan - simvoly, prizvannye obedinyati vseh grajdan, jivushih na nashey zemle. V nih polno y emko otrajen kazahskiy nasionalinyy kolorit kak sviydetelistvo svyazy vremen. Nash Gosudarstvennyy flag gordo reet nad nashey stranoy. Gosudarstvennyy flag Kazahstana – nasha gordosti, nasha chesti, nasha svyatynya – simvol nezavisimosti, gosudarstvennosty y velichiya Otchizny, sviydetelistvo patriotizma, nravstvennosty y vozrojdeniya nasii. On simvoliziruet nashu neobiyatnui Rodinu s ee neprostoy sudiboy, ee slavnym proshlym. Dolg kajdogo grajdanina – oberegati chesti kazahskogo flaga y gerba.

Nasionalino-gosudarstvennye simvoly Kazahskoy Respubliky - odny iz nemnogiyh, kotorye pomimo svoego ofisialinogo znacheniya yavlyaitsya takje hudojestvenno-poeticheskimy obrazamy Rodiny. Cherez nih my soprikasaemsya k bogatstvu nashey istoriy y tradisiyam, ony podpityvait nashu lubovi k rodnoy zemle, ukreplyayt patrioticheskie chuvstva. Y po tomu,  kak my otnosimsya k simvolam nashey Rodiny, mojno suditi y ob otnosheniy k Rodiyne.

Seychas kajdyy gordyy jiyteli nashey nezavisimoy strany doljen gluboko osoznati, chto svyashennoy zadachey kajdogo grajdanina yavlyaetsya vernoe slujenie Rodiyne, narodu y gosudarstvu Kazahstan.

Kajdyy nastoyashiy grajanin svoey strany doljen byti predannym svoey prekrasnoy Rodiyne. Predannosti Rodiyne oznachaet obrazsovyy trud, postoyannoe sovershenstvovanie professionalinyh navykov y znaniy, patriotizm, uvajenie nasionalinyh sennostey y priznanie interesov gosudarstva y nasiy prevyshe vsego.

Ya schitai, chto Kajdyy predstaviyteli kazahskogo naroda – esti sozidateli nashego nasionalinogo edinstva. Kajdyy iz vas – bez preuvelicheniya – seyateli obshey budushnosty nashego naroda. Nasha moshi y sila budet prirastati blagodarya nashey splochennosti, edinstvu, samootverjennomu trudu y nashey nepreklonnosty v resheniy obshenasionalinyh problem, preodolevaya vse broshennye nam vyzovy. My doljny prosto zakaliti svoi volu, veriti v sebya y deystvovati reshiytelino.

Zalog nashey nasionalinoy prinadlejnosty – Kazahstan. S nim kazah svyazyvaet svoe budusheee. Ego proshloe kak svyatynya hranitsya v zemle Rodiny. Ego nastoyashee vsemy nityamy svyazano s Rodinoy. Berechi Rodinu nash synovniy dolg.

Neobhodimo pomniti chto Sila y velichie kajdogo kazaha nahodyatsya v pryamoy zavisimosty ot moshy y blagosostoyaniya Rodiny. Kajdyy iz nas doljen uchastvovati v eyo usiylenii. Budite uvereny – eto edinstvennaya formula jiznesposobnosty naroda – ego kluch k vechnostiy.

Vse dostiyjeniya nashey nezavisimoy gosudarstvennosty yavlyaytsya rezulitatom truda, boriby, vklada y usiliy vsego kazahskogo naroda. My doljny prodoljati delo nashih otsov y dedov.

Nasha kazahskaya molodeji prodoljaya y razvivaya luchshie tradisiy dedov y otsov, doljna chetko osoznavati, chto nelegkaya no slavnaya zadacha po usiylenii Rodiny y reshenii obshenasionalinyh problem vozlojena y na ih plechi. My doljny idty v nogu so vremenem y sozidati kazahskoe budushee dlya nashih potomkov.

 

Qúrmetti otandastar!

My doljny chetko ponimati chto samym prochnym garantom sohraneniya kazahskogo naroda yavlyaetsya nezavisimoe kazahskoe nasionalinoe gosudarstvo. Kazahskoe gosudarstvo esti, poka esti kazahskiy narod, poetomu sohranenie kazahskogo naroda y kazahskogo gosudarstva yavlyaetsya sentralinym voprosom obespecheniya nashey nasionalinoy bezopasnostiy.

22 goda nazad dlya nashego suverennogo gosudarstva nastupil osobennyy istoricheskiy moment, kotorogo my jdaly dolgo, o kotorom mechtaly vekamy y rady kotorogo pojertvovaly soboy luchshie syny nasii. V etot deni my povernuly koleso istorii, y povernuly v jelannom napravlenii. 22 goda nazad byla prinyata Deklarasiya o gosudarstvennom suvereniytete Kazahstana. Etot pravovoy akt otkryl kazahskomu narodu puti k nezavisimosti. V etot deni my zayavily vsem, chto my esti y ne sobiraemsya perestati sushestvovati, chto my nasiya y gosudarstvo, obladayshie interesamy y selyami, chto my reshiytelino budem zashishati sebya, svoy interesy y budem presledovati nasionalinye seliy.

Kluchevye postulaty Deklarasiy o gosudarstvennom suvereniytete Kazahstana ostaiytsya kraeugolinym kamnem noveyshego otechestvennogo gosudarstvennogo stroiytelistva, fundamentom vnutrenney y vneshney politiki. Polojeniya, opredelennye aktom bolee dvuh desyatiyletiy nazad, y segodnya yavlyaytsya rukovodstvom y istochnikom vdohnoveniya dlya teh, kto provodit reformy vo vseh sferah obshestvennoy jizniy.

My mojem s uverennostiu skazati, chto osnovnye prinsipy, zalojennye v prinyatom 25 oktyabrya 1990 goda dokumente, realizovany. Kazahstan razvivaetsya kak nezavisimoe gosudarstvo y uveren y dalishe budet razvivatisya esly my prilojim dlya etogo usiliya.

S drugoy storony, nasha strana vzyala na voorujenie samye progressivnye iydei, vysochayshie planky demokratiy y prava, sushestvovavshie na tot moment v miyre. My na gosudarstvennom urovne vzyaly na voorujenie obshechelovecheskie y nasionalinye sennosti, buduchy uvereny, chto ony vzaimodopolnyait drug druga.

Nash Kazahstan — eto bolishaya strana, kotoraya nahoditsya v sentre Evrazii. So svoimy interesami, so svoim unikalinym narodom, svoimy nasionalinymy tradisiyami. Y zadacha lubogo preziydenta y praviytelistva — obespechiti realizasii korennyh nasionalinyh interesov. A nasionalinyy interes Kazahstana segodnya zakluchaetsya v razvitiy y modernizasii. Nam neobhodimo vernuti narodu y gosudarstvu v liyse nasonalinyh kompaniy nashy bogatye podzemnye kladovye, nashu nefti, nash gaz, nashy svetnye y chernye metally. Eto priyvedet k uvelichenii nalogooblagaemoy bazy, a sledovatelino vozmojnostey gosudarstvennogo budjeta v sosialinoy sfere chto priyvedet k uluchshenii jizny nashih grajdan. Napriymer esly by vse osnovnye krupnye mestorojdeniya nefty v nashey strane razrabatyval Kazmunaygaz eto ocheni silino by uvelichilo nalogooblagaemui bazu. Vmeste s tem nam neobhodimo realizovyvati industrialino innovasionnui politiku, obespechivati stabilinosti kursa nasionalinoy valuty, effektivno borotisya s inflyasiey, effektivno ispolizovati resursy gosudarstvennogo budjeta, borotisya s korrupsiey, ukreplyati nashu oboronosposobnosti, ukreplyati pozisiy gosudarstvennogo yazyka, blagoustraivati goroda y sela nashey strany, stroiti dlya naroda novye shkoly, detskie sady y bolinisy, razvivati sportivnoe dviyjeniye, razvivati transportnui infrastrukturu, sovershenstvovati pravovui sistemu. Seychas k sojalenii, my otstaem, osobenno v ekonomiyke — znachiyt, nam nado razvivatisya. Y vsyo, chto rabotaet na razvitiye, otvechaet nashim nasionalinym interesam. 

Dlya razvitiya toje nujny sredstva y nemalye, znachit nam tem bolee neobhodimo nasionalizirovati nash miyneralino – syrievoy kompleks. Nas ne doljna ustraivati roli syrievoy kolonii. Dlya nas glavnaya zadacha — razvitie y modernizasiya nashey strany i, prejde vsego, uluchshenie blagosostoyaniya nashego naroda, modernizasiya otechestvennoy ekonomiki, povyshenie sosialinyh oriyentirov v jizny nashih ludey, povyshenie pravovyh oriyentirov. Povyshenie pravovyh oriyentirov predpolagaet, prejde vsego, vnedrenie samyh vysokih mejdunarodnyh pravovyh standartov v otechestvennui pravovui sistemu. Bez resheniya etoy zadachy razvitie nashey strany budet silino tormozitisya.

Napriymer, uje seychas mojno vse otechestvennye izolyatory vremennogo soderjaniya grajdan osnastiti kameramy viydeonabludeniya, povysit ly eto prozrachnosti raboty pravoohraniytelinyh organov, dumaiy chto da. Neobhodimo nam takje povyshati roli advokatury y dati bolishe prav advokatam, eto pozvolit grajdanam poluchati bolee kvalifisirovanui pravovui pomoshi. Dumai, esti neobhodimosti sozdaniya v nashey respubliyke instituta ombudsmena po zashiyte prav predprinimateley, kotoryy stanet nadejnym zaslonom dlya malogo y srednego biznesa ot chinovnichiego proizvola.

V selom, nasha pravovaya sistema trebuet reformirovaniya dlya bolee effektivnoy zashity prav y svobod cheloveka y grajdanina. Odnim iz vajneyshih elementov otechestvennoy pravovoy sistemy yavlyaetsya sud. Dumai, vse soglasyatsya so mnoy chto nashim grajdanam nujen spravedlivyy sud, a dlya togo chtoby sud byl takiym, nam neobhodim vysokoprofessionalinyi, obektivnyy y gramotnyy sudeyskiy korpus neukosniytelino sleduiyshiy bukve y duhu zakona y dlya kotorogo zashita prav y svobod cheloveka y grajdanina yavlyaetsya prioriytetom. Poetomu ya hotel by obratitisya v pervui ocheredi k predstaviytelyam sudeyskogo korpusa.

Uvajaemye sudiiy!

Vy predstaviytely professii, kotoraya po pravu schitaetsya vershinoy kariery v sfere yurisprudensii. Vashe uporstvo y znaniya, vysokie delovye y moralinye kachestva pozvolily vam stati sudiyamiy.

Vasha obyazannosti - zashishati prava y svobody grajdan, slujiti interesam kazahskogo naroda, obespechivati bespristrastnosti y obektivnosti pravosudiya.

Vashe prizvanie y vajnaya roli v jizny nashego gosudarstva vozlagayt na vas znachiytelinuiy otvetstvennosti za prinyatye resheniya, poskoliku ony okazyvayt neposredstvennoe vliyanie na sudiby ludey.

Vash ejednevnyy trud napravlen na utverjdenie verhovenstva prava v obshestve, obespechivaet grajdanam zashitu ih prav y interesov, neset veru v spravedlivosti pravosudiya y sposobstvuet postroenii Kazahstana kak pravovogo gosudarstva.

IYmenno po deyatelinosty sudov nashy grajdane formiruit svoe otnoshenie k vlasty y gosudarstvu v selom: spravedlivoe sudebnoe reshenie – znachiyt, y gosudarstvo spravedlivoe.

Hochu, chtoby vy pomnili: Femida doljna byti slepoy lishi k zvaniyam, doljnostyam y denigam, no ne k chelovecheskim sudibam.

Ubejden, chto vam po silam ety otvetstvennye zadachi. Vy sdelaete svoy vklad v usovershenstvovanie pravovoy sistemy gosudarstva, ukreplenie very ludey v spravedlivosti pravosudiya y utverjdenie verhovenstva prava v obshestve.

Vsegda budite verny svoemu prizvanii y pomniyte, chto professionalinaya chesti y otvetstvennosti pered obshestvom y gosudarstvom yavlyaytsya osnovnymy postulatamy vashey professiiy.

Ubejden, chto vasha rabota budet yarkim priymerom slujeniya interesam kazahskogo naroda, a kajdoe vashe reshenie budet utverjdati veru grajdan v spravedlivosti otechestvennogo pravosudiya.

Pomniyte: avtoriytet sudebnoy vetvy vlasty y doverie k sudu so storony obshestva zavisit ot vashih deystviy, ot soderjaniya kajdogo resheniya, kotoroe vy provozglasiyte iymenem Kazahstana.

Ya veru v to, chto izbrannyy vamy professionalinyy puti - eto puti slujeniya interesam kazahskogo naroda.

Kajdyy vash shag na etom puty budet sviydetelistvom togo, chto vy osoznaete vajnosti svoego prednaznacheniya.

Segodnya kazahskoe obshestvo nujdaetsya v obrazovannyh, uverennyh v svoih silah sudiyah, kotorye ne poboyatsya stati pregradoy bezzakonii, smogut zanyati prinsipialinui pozisii v zashiyte interesov grajdan y obshestva.

Poetomu nasha seli - priyvesty sistemu pravosudiya k luchshim mejdunarodnym standartam, usiliti avtoriytet y prestij sudeyskoy professii, ukrepiti nezavisimosti sudey.

Povyshenie nezavisimosty sudey y effektivnosty ih deyatelinosty - odno iz kluchevyh usloviy dlya razvitiya nashego gosudarstva, bez dostiyjeniya kotorogo nevozmojno uspeshnoe reformirovanie v drugih sferah, prejde vsego v ekonomiyke.

Schitai, chto nezavisimyy sudiya - eto, v pervuy ocheredi, sudiya obrazovannyi, sudiya, professionalizm kotorogo yavlyaetsya zalogom dostupnogo, spravedlivogo y chestnogo sudoproizvodstva.

Spravedlivosti sudebnyh resheniy - eto tot kriyteriy, po kotoromu obshestvo osenivaet kachestvo pravosudiya, a uvajenie k sudu - eto, v pervui ocheredi, uvajenie k gosudarstvennoy vlastiy.

IYmenno sud yavlyaetsya voplosheniyem odnoy iz vysshih sennostey kazahskogo naroda – spravedlivostiy.

Ya schitai, chto iymenno professionalizm sudey – glavnaya sostavlyayshaya v postroeniy v nashem gosudarstve spravedlivogo y chestnogo suda, deystvuyshego po zakonu y zashishaishego prava kajdogo grajdanina. Dostiyjenie etoy sely zavisit v znachiytelinoy stepeny y ot dalineyshego reformirovaniya deystvuyshego zakonodatelistva Kazahstana.

Segodnya gosudarstvu neobhodimo predprinyati mery po uluchshenii pravovyh, sosialinyh y finansovyh garantiy nezavisimosty sudey.

Cherez reformy sudebnoy sistemy neobhodimo vnedrenie prozrachnoy y obektivnoy prosedura otbora kandidatov na doljnosti sudii. Prosedura naznacheniya na doljnosti sudiy doljna obespechivati obektivnyy y nepredvzyatyy prosess, osnovnymy kriyteriyamy kotorogo doljny stati –  uroveni znaniy y moralinye kachestva kandidatov na doljnosti sudiiy.

Na zakonodatelinom y prakticheskom urovne neobhodimo sozdati usloviya dlya togo, chtoby sudiyamy stanovilisi naibolee kvalifisirovannye yuristy, sposobnye sdelati sudebnui sistemu otkrytoy, dostupnoy y nezavisimoy.

Schitai neobhodimym vnedrenie v deyatelinosti sudov sovremennyh informasionnyh tehnologiy, prizvannyh oblegchiti rabotu sudey, a takje sdelati ih deyatelinosti bolee otkrytoy dlya obshestva. Neobhodimo predostavlyati obshestvu otkrytui informasii o deyatelinosty sudey, analiz kotoroy pozvolit sushestvenno povysiti nezavisimosti sudov.

Znachiytelinoe vnimanie segodnya sleduet udeliti y voprosam usovershenstvovaniya organizasiy raboty sudov, ih apparatov, sozdaniya v sudah nadlejashih usloviy dlya vozmojnosty realizasiy grajdanamy svoih prav.

Kajdyy grajdanin doljen oshushati podderjku gosudarstva v dostupe k pravosudii v sudah vseh urovney y spesializasiy.

Dlya etogo, v pervuy ocheredi, neobhodimo obespechiti dostup grajdan k informasiy o sudebnyh zasedaniyah, dati vozmojnosti operativno y besprepyatstvenno podavati v sud y poluchati dokumenty, sozdati udobnye usloviya dlya ojidaniya sudebnogo zasedaniya y oznakomleniya s materialamy dela y dr.

Sleduyshim shagom v sfere uluchsheniya sistemy otbora sudey doljno stati vvedenie spesialinoy podgotovky kandidatov na doljnosti sudii. Takoy shag pozvolit budushim sudiyam glubje ovladeti navykamy professii, usovershenstvovati svoy znaniya y perevesty ih iz teoreticheskoy ploskosty v prakticheskui.

Schitai, chto vesomym vkladom v razvitie Kazahstana kak pravovogo gosudarstva stanet vnedrenie kachestvenno novoy sistemy pravovyh sredstv zashity cheloveka, obshestva y gosudarstva ot ugolovnyh pravonarusheniy, a takje usovershenstvovanie prosedury ugolovnogo sudoproizvodstva.

Dlya dostiyjeniya etih seley neobhodimo usovershenstvovati Ugolovnyy prosessualinyy kodeks Kazahstana. V rezulitate usovershenstvovaniya Ugolovno prosessualinogo kodeksa Kazahstana neobhodimo obespechiti podlinnui sostyazatelinosti y ravenstvo storon v ugolovnom prosesse, povysiti operativnosti ugolovnogo proizvodstva, a takje ustanoviti deystvennuy sistemu garantiy zashity prav y svobod uchastnikov ugolovnogo proizvodstva.

Na utverjdenie standartov gumanizma v sfere priymeneniya ugolovnyh nakazaniy, a takje  umenishenie sluchaev priymeneniya preduprediytelinyh mer v viyde soderjaniya pod strajey, napravlen y zakon Kazahstana o gumanizasiy otvetstvennosty za pravonarusheniya melkoy y sredney tyajesti. Chto toje neobhodimo nashim grajdanam.

V to je vremya uveren, chto realinoe funksionirovanie prinsipa sostyazatelinosty nevozmojno bez sushestvovaniya v Kazahstane silinoy y professionalinoy advokatury.

Ubejden, chto sostoyanie advokatury yavlyaetsya pokazatelem zashiyshennosty lisa y odnim iz indikatorov prodviyjeniya gosudarstva v napravleniy utverjdeniya y obespecheniya prav y svobod cheloveka.

Vajnosti zadach, kotorye vozlagaytsya na advokatov, y ih osobaya roli v jizny kazahskogo obshestva trebuyt, chtoby advokatura v Kazahstane byla vysokoprofessionalinoy, nezavisimoy y effektivnoy.

IYmenno dlya etogo neobhodimo razrabotati novyy proekt Zakona RK «Ob advokatskoy deyatelinostiy». Dlya chego neobhodimo sozdati rabochui gruppu.

Osnovnymy iydeyamy etogo zakona doljny byti sleduyshimy postroenie kachestvennoy modely advokatury, osnovamy deyatelinosty kotoroy budet samoe shirokoe samoupravleniye, nezavisimosti ot gosudarstvennyh organov, zakonnosti, sobludenie advokatamy professionalinyh y moralinyh trebovaniy.

V zakonoproekte osoboe vnimanie neobhodimo udeliti takje rasshiyrenii professionalinyh prav advokata y opredelenii ih soderjaniya, zakreplenii vozmojnostey dlya sbora dokazatelistv y soversheniya drugih deystviy, neobhodimyh dlya predostavleniya pravovoy pomoshi, predusmotreti mehanizmy privlecheniya k otvetstvennosty za vosprepyatstvovanie deyatelinosty advokata. Vmeste s tem schitai chto nastoyashiy advokat doljen postoyanno povyshati svoy obrazovatelinyy uroveni y eto neobhodimo propisati v zakonoproekte.

Advokatura v Kazahstane doljna stati osnovnym institutom, osushestvlyaishim effektivnui zashitu prav, svobod y interesov grajdan y  garantiruishim pravo na kachestvennui pravovui pomoshi.

Uveren, chto prinyatie novogo zakona stanet vajnym shagom v napravleniy realinogo utverjdeniya konstitusionnogo prinsipa predostavleniya kajdomu lisu kvalifisirovannoy pravovoy pomoshiy.

Vse ety zakonodatelinye y prakticheskie mery nam neobhodimo predprinyati dlya odnoy sely - chtoby u sudey byla vozmojnosti prinimati nepredvzyatye y vysokoprofessionalinye resheniya, kotorye sootvetstvuit bukve y duhu zakona.

Schitai, chto kakiye-libo izmeneniya v sfere sudoproizvodstva doljny, prejde vsego, uchityvati interesy obychnogo grajdanina, obespechenie prav y svobod kotorogo doljno stati osnovnoy seliu deyatelinosty organov vlasty vseh urovney.

Dorogie druziya!

Prinsipy razvitiya nashego gosudarstva, prediyavlyait serieznye trebovaniya k otechestvennomu pravosudii, trebuit bezuslovnogo verhovenstva obshechelovecheskih sennostey, prav y svobod grajdan.

Dostiyjenie etoy sely zavisit v znachiytelinoy stepeny ot edinstva sudebnoy praktiki, otsutstviya nesoglasovannosty mejdu resheniyamy sudov v priymeneniy odnoy y toy je normy prava y raznogo podhoda sudey pry tolkovaniy polojeniy deystvuyshego zakonodatelistva.

Znachiytelinaya roli v preodoleniy etogo negativnogo yavleniya vozlagaetsya na Verhovnyy Sud Kazahstana, sudiy kotorogo – naibolee kvalifisirovannye predstaviytely sudeyskogo soobshestva.

Ubejden, chto predostavlennoe Verhovnomu Sudu Kazahstana pravo prinimati novye resheniya, a takje obyazannosti vseh sudov obshey yurisdiksiy uchityvati ego vyvody vo vremya rassmotreniya analogichnyh del, budut sposobstvovati utverjdenii edinoy sudebnoy praktikiy.

Moe glavnoe trebovanie - v strane doljen rabotati spravedlivyi, chestnyy sud, deystvuyshiy po zakonu y zashishaishiy prava kajdogo grajdanina. IYmenno eto - trebovanie y nadejda grajdan Kazahstana.

Ubejden, chto sudebnaya reforma - eto prakticheskiy shag k modernizasiy strany.

Predlagaemye mnoy novasii, a takje uspeshnoe provedenie reform – zalog postroeniya v Kazahstane pravovogo gosudarstva y grajdanskogo obshestva, chto vystupaet odnoy iz glavnyh garantiy sobludeniya prav cheloveka v nashey strane.

Mirovoy opyt sviydetelistvuet, chto sudebnaya reforma – prosess postoyannogo usovershenstvovaniya, poskoliku na segodnya net ny odnoy strany, kotoraya schitala by, chto ee pravosudie nastoliko sovershenno, chto dalishe ego uluchshati ne nujno.

Odnako uveren, chto ne toliko ot usovershenstvovaniya deystvuyshego zakonodatelistva Kazahstana zavisit povyshenie avtoriyteta kazahskogo pravosudiya y ego kachestvennaya transformasiya, a v pervui ocheredi – ot nashego obshego jelaniya izmeniti sushestvuishui situasii y nastoychivoy raboty v etom napravleniiy.

Znaiy, chto sudeyskoe soobshestvo prilojit vse usiliya dlya uluchsheniya raboty sudebnoy sistemy y preobrazovaniya suda v effektivnyy institut zashity prav, svobod y interesov cheloveka y grajdanina.

Uvajaemye sudii, Vashe prizvanie y ogromnaya roli v jizny nashego gosudarstva vozlagaet na vas takuy je otvetstvennosti za prinyatye resheniya, poskoliku ih soderjanie vliyaet na sudiby ludey.

Nadeysi na vashu podderjku, ponimanie y aktivnui pozisii v dele razvitiya kazahskogo obshestva.

Iskrenne jelaI vam krepkogo zdoroviya, optimizma y plodotvornoy raboty vo imya kazahskogo naroda.

Jelai vam dostoyno ispolnyati sudeyskiy dolg y dostoyno nesty vysokoe zvanie sudiiy.

Krepkogo vam zdoroviya, jiznennoy mudrosty y plodotvornoy raboty vo imya naroda!

 

Eshe odnim vajneyshim elementom pravovoy sistemy nashey strany yavlyaetsya prokuratura. Na moy vzglyad, prokuratura nashey strany takje nujdaetsya v reformirovaniiy.

Neobhodimo chetko ponimati, chto rabota v napravleniy sozdaniya effektivnogo mehanizma zashity prav grajdan ne ogranichivaetsya lishi reformirovaniyem sudebnoy sistemy y sferamy ugolovnogo y ugolovno-prosessualinogo zakonodatelistva.

Peresmotra trebuyt roli y funksiy prokurora za ramkamy ugolovnogo sudoproizvodstva. Neobhodimo kardinalinoe obnovlenie zakonodatelinogo regulirovaniya deyatelinosty prokuratury y advokatury na prinsipah garantirovaniya sobludeniya konstitusionnyh prav grajdan y vnedrenie obshepriznannyh mejdunarodnyh demokraticheskih standartov v etoy sfere.

Osoznovaya chto bez vysokoprofessionalinoy prokuratury nevozmojno postroiti pravovoe gosudarstvo, ya hotel by obratitisya y k rabotnikam prokuratury.

Uvajaemye rabotniky prokuratury!

Prokurature nezavisimogo Kazahstana v etom godu ispolnitsya 20 let. Za ety gody ee rabotnikamy sdelan vesomyy vklad v stanovlenie sovremennogo pravovogo gosudarstva. Vasha dobrosovestnaya povsednevnaya rabota, napravlennaya na utverjdenie verhovenstva zakona, ukreplenie pravoporyadka, zashitu prav y svobod cheloveka y grajdanina zavoevala prokurature avtoriytet kak odnogo iz samyh effektivnyh gosudarstvennyh institutov.

Ot svoego iymeny ya hochu vyraziti blagodarnosti veteranam prokuratury. Blagodaru vas za mnogoletniy doblestnyy trud, kotoryy priumnojil avtoriytet professiiy!

Dlya menya  prioriytetom yavlyaetsya uluchshenie jizny kajdogo cheloveka, y uspeh etoy raboty napryamuy zavisit ot togo, budet ly v strane sariti zakonnosti. Lichno ya ubejden – budet esly my prilojim usiliya.

Seychas na moy vzglyad, osnovyvayasi na luchshem mejdunarodnom opyte nam neobhodimo kompleksnoe reformirovanie sfery ugolovnoy yustisii. Ono doljno ohvatiti sfery ugolovnogo prava y ugolovnogo prosessa, operativno-rozysknui deyatelinosti organov pravoporyadka, poryadok ispolneniya sudebnyh resheniy po ugolovnym delam.

V etoy svyazy neobhodimo  dorabotati Ugolovno prosessualinyy kodeks Kazahstana. Priyvesty ego v sootvestvie s luchshimy mirovymy standartami. Dlya chego na moy vzglyad neobhodimo sozdati rabochui gruppu.

Dumai, chto v prosesse dorabotky ugolovno  prosessualinogo kodeksa neobhodimo obespechiti priyvedenie otechestvennogo ugolovno-prosessualinogo zakonodatelistva v sootvetstvie s evropeyskimy standartami. Prejde vsego eto kasaetsya realizasiy prinsipov sostyazatelinosty y ravenstva storon, garantiy vysokogo urovnya zashity prav y svobod cheloveka y grajdanina.

Krome togo, novyy Ugolovno prosessualinyy kodeks doljen dati v rasporyajenie pravoohraniytelinyh organov sovremennye y deystvennye mehanizmy boriby s prestupnostiu, doljen sodeystvovati povyshenii operativnosti, effektivnosty y spravedlivosty ugolovnogo sudoproizvodstva.

Voploshenie absolutno novyh podhodov v sfere ugolovnoy otvetstvennosty y ugolovnogo pravosudiya doljno priyvesty k ojidaemym obshestvom kachestvennym izmeneniyam v kazahskoy pravovoy sisteme.

Etoy vysokoy sely doljny slujiti ne toliko organy dosudebnogo sledstviya y suda, no y novaya advokatura y novaya prokuratura.

Reformirovanie sistemy organov pravoporyadka - eto nash sleduishiy shag. Y eto oznachaet, prejde vsego, modernizasii form y metodov ih deyatelinosti, kotorye budut sootvetstvovati samym sovremennym demokraticheskim prinsipam.

Cchitai neobhodimym, razrabotati novyy Zakon Kazahstana «O prokurature», kotoryy doljen pozvoliti razvivati kachestvenno novyy institut, s novymy professionalinymy standartamy slujebnoy deyatelinosty ego sotrudnikov. Schitai chto osnovnymy prinsipamy v rabote prokuratury doljny byti zakonnosti, spravedlivosti, bespristrastnosti, obektivnosti y prioriytetnosti prav y svobod cheloveka nezavisimo ot ego sosialinogo statusa.

Strategicheskoy zadachey pravoohraniytelinyh organov na blijayshie gody opredelyai jestkoe protivodeystvie korrupsii, terrorizmu y narkobiznesu. Otmechaya vesomyy vklad prokuratury v iskorenenie etih krayne opasnyh yavleniy, ya trebuy, chtoby y vpredi vy deystvovaly v etom napravleniy inisiativno, nastoychivo y reshiytelino.

Prokurorskaya deyatelinosti vsegda privlekala k sebe vnimanie obshestva. Poetomu standartom prokuratury doljen byti ne toliko vysokiy professionalizm, no y bezuprechnye moralinye kachestva.

V sovremennyh usloviyah k prokuroram vydvigaitsya novye povyshennye trebovaniya, pered nimy stavyatsya bolee slojnye zadachi, kotorye trebuit ogromnogo napryajeniya sil y gotovnosty sledovati svoemu professionalinomu dolgu.

Kazahskaya prokuratura vnesla znachiytelinyy vklad v sozdanie pravovogo gosudarstva y ukreplenie zakonnosti. Prokurorskiy nadzor v sovremennyh usloviyah yavlyaetsya neotemlemoy chastiu nasionalinoy sistemy gosudarstvenno-pravovoy zashity grajdan, interesov obshestva y gosudarstva.

Ot chetkoy y slajennoy deyatelinosty prokurorskih rabotnikov vo mnogom zavisit stabilinaya rabota gosudarstvennogo mehanizma, napravlennaya na reshenie sosialino-politicheskih y ekonomicheskih zadach.

Uveren, chto vy y vpredi budete s polnoy otvetstvennostiu y samootdachey chestno y predanno slujiti gosudarstvu, obshestvu y zakonu.

Ot chistogo serda jelai vam krepkogo zdoroviya, novyh professionalinyh dostiyjeniy na blago Kazahskogo naroda, a vashim semiyam - schastiya y semeynogo blagopoluchiya!

 

Uvajaemye sootechestvennikiy!

Nevozmojno predstaviti sebe nashu otechestvennui pravovui sistemu bez pravoohraniytelinyh organov, odnim iz vajneyshih pravoohraniytelinyh organov yavlyaetsya polisiya. V etom godu otechestvennoy polisiy ispolnilosi 20 let. Poetomu ya hotel by ot svoego iymeny pozdraviti poliyseyskih rabotnikov s prazdnikom y obsuditi s nimy problemy y perspektivy stoyashie pered otechestvennoy polisiey.

Uvajaemye rabotniky y veterany polisiiy!

Pozdravlyaiy Vas s prazdnikom - dvadsatiyletiyem polisiy nezavisimogo Kazahstana.

Segodnya vremya vspomniti veteranov polisii, vseh teh, kto otdal svoy sily, um, a inogda y jizni, delu zashity spravedlivosti, zakonnosty y pravoporyadka.

Y nyneshnie rabotniki, y veterany s chestiu nesut slavnoe imya kazahskogo poliyseyskogo.

Vy, predstaviytely naroda, doljny byti samootverjennymy zashitnikamy ego prav y zakonnyh interesov.

Chelovek, ego jizni, chesti, dostoinstvo y sobstvennosti doljny vsegda ostavatisya v sentre vnimaniya organov vnutrennih del.

IYmenno zashiyshennosti grajdanina yavlyaetsya osnovnym soderjaniyem y opredelyayshim kriyteriyem osenky vashey neprostoy slujby.

Pomniyte, chto poliyseyskiy v glazah nashih grajdan doljen byti nadejnym pomoshnikom y zashitnikom, tak kak on predstavlyaet gosudarstvennui vlasti.

Poetomu daje otdelinye sluchay narusheniya zakona so storony rabotnikov polisii, ih neprofessionalinye deystviya vraz perecherkivait vse polojiytelinye rezulitaty raboty desyatkov tysyach drugih poliyseyskiyh.

Y kak eto ne dosadno, no prihoditsya govoriti o korrupsii, sluchayah nasiliya nad lichnostiu, pravonarusheniyah so storony rabotnikov polisiiy.

Takie ih deystviya razrushait avtoriytet gosudarstva, podryvaiyt doverie k zakonu.

Kogda rabotniky polisiy zaderjivait grajdanina, to gosudarstvo polnostiu neset otvetstvennosti za ego jizni y zdorovie.

Poetomu usiylenie kontrolya za mestamy vremennogo soderjaniya grajdan, vvedenie viydeonabludeniya s seliu predotvrasheniya narusheniya ih prav - pervyi, no daleko ne posledniy shag.

Kajdyy chelovek doljen chuvstvovati sebya zashiyshennym. Glavnoe - kajdyy doljen chuvstvovati podderjku y byti uverennym, chto gosudarstvo stoit na straje ego jizny y interesov.

Rabota, kak govoryat, dlya «galochkiy», po formalinym pokazatelyam iskajaet samu suti pravoohraniytelinoy deyatelinosti. Moe kategoricheskoe trebovanie - rabotayte dlya cheloveka y rady cheloveka.

Odnoy iz vajneyshih zadach styashih pered nashey stranoy yavlyaetsya modernizasiya kazahskoy polisiy po luchshim mejdunarodnym obrazsam.

Etot prosess doljen byti organichno svyazan s reformoy ugolovnoy yustisiiy.

Strategicheskoy seliu reformy doljno stati poetapnoe preobrazovanie MVD v sovremennoe pravoohraniytelinoe vedomstvo ispolizuishee v rabote samyy peredovoy mejdunarodnyy opyt y kotoroe stoit na straje prav, chesti, dostoinstva y zakonnyh interesov grajdan y gosudarstva.

Doljna byti usiylena profilakticheskaya deyatelinosti organov vnutrennih del, osobenno v voprosah boriby s detskoy y podrostkovoy prestupnostiu.

Na moy vzglyad, otechestvennoy polisiy neobhodimo usiliti rabotu po uluchshenii otbora y podgotovky kadrov, povysheniya ih obrazovatelinogo, kuliturnogo urovnya, y chto samoe vajnoe - moralinyh kachestv.

Pravomernoe y professionalinoe povedenie doljno pooshryatisya.

Pervoocherednoy zadachey doljno stati raskrytie y rassledovanie prestupleniy protiv lichnosti, privlechenie k otvetstvennosty pravonarushiyteley.

Osnovnoe bremya etoy raboty vozlagaetsya na podrazdeleniya ugolovnogo rozyska. Poetomu status ih rabotnikov doljen byti povyshen.

Neobhodim kachestvenno novyy podhod k organizasiy raboty dosudebnogo sledstviya. Nujno uje segodnya obespechiti realinui prosessualinui nezavisimosti sledovateley. Eto pozvolit izbejati karatelinogo uklona sledstviya, oshibok y narusheniy prav cheloveka.

Ubejden, chto uluchshenie kadrovoy raboty y usiylenie kontrolya priyvedet k kachestvennym peremenam k luchshemu.

Ojidai usiyleniya tradisionnyh dlya polisiy napravleniy slujebnoy deyatelinostiy.

Prejde vsego, effektivnaya rabota slujb vnutrenney bezopasnosty y boriba s korrupsiey y zloupotrebleniyamy v sfere slujebnoy deyatelinostiy.

Schitai neobhodimym usiliti boribu s terrorizmom.

V pole postoyannogo vnimaniya organov vnutrennih del doljna byti y boriba s organizovannoy prestupnostiu, v chastnosti, narkobiznesom.

Stavlu pered polisiey zadachu y vpredi inisiativno y reshiytelino protivodeystvovati etomu bedstvii. Pomniyte - ot vas zavisit zdorovie nashego naroda.

Obrashaisi k rukovodstvu MVD: mnoi budut podderjany vse osnovatelinye inisiativy, napravlennye na optimizasii struktury Ministerstva y ego territorialinyh podrazdeleniy, mery, napravlennye na usiylenie prozrachnosty raboty polisii, motivasiy rabotnikov, uluchshenie sotrudnichestva s obshestvennostiu.

Schitai takje neobhodimym bolee aktivno reshati voprosy tehnicheskoy modernizasiy y pereosnasheniya, usiliti sosialinui zashitu rabotnikov polisiiy.

Dlya effektivnoy realizasiy funksiy polisiy schitai vajnymy neskoliko faktorov.

V pervuy ocheredi, schitai vajnym grajdanskui soznatelinosti poliyseyskiyh. Horoshiy poliyseyskiy doljen byti horoshim grajdaninom y patriotom, sostoyavshimsya y uverennym v svoey missiy chelovekom.

Vo vtoryh. Nadelyaya poliyseyskogo vajneyshimy polnomochiyami, zakon prediyavlyaet k slujashemu pravoohraniytelinoy sistemy trebovaniya, nalagaet ogranicheniya. Lichnoe otnoshenie poliyseyskogo k kakomu-libo voprosu ily yavlenii nikoim obrazom ne doljno meshati vypolnenii etih strojayshih trebovaniy. Eto, deystviytelino, slojneyshaya problema. Odnako, ne spravivshisi s etoy problemoy, nevozmojno byti horoshim poliyseyskiym. A horoshie poliyseyskie nam ocheni neobhodimy. Vrach ne mojet s predubejdeniyem podhoditi k bolinomu, iymeiyshemu inye politicheskie ily grajdanskie ubejdeniya. Poliyseyskiy - takje.

V tretiiyh. Poliyseyskim dany polnomochiya prinimati resheniya y otvetstvennosti. Poetomu pry prinyatiy resheniy poliyseyskiy doljen deystvovati v ramkah zashity prav cheloveka y grajdanina, prinsipov ravnopraviya, zapreta samoupravstva.

V chetvertyh. Schitai neobhodimym takje posledovatelinoe y effektivnoe razvitie sposobnostey poliyseyskiyh, ih professionalinoy podgotovki. Nam ne nujny neprofessionalinye poliyseyskiye. Ne nujny ny pravoohraniytelinoy sisteme, ny obshestvu. Esly chelovek nosit pogony generala, polkovnika, podpolkovnika ili, voobshe, ofiysera polisii, etot chelovek doljen horosho znati, a krome togo, doljen lubiti eto delo y vsegda byti vernym prisyage. Vot professionalinyy podhod k etomu voprosu.

Uvajaemye rabotniky polisiiy!

Hochu, chtoby vy osoznavaly svoy iskluchiytelinuiy roli. Uveren, chto nedalek tot deni, kogda kajdyy jiyteli Respubliky Kazahstan budet vosprinimati poliyseyskogo kak simvol gosudarstva y gosudarstvennosti, bezopasnosty y blagopoluchnoy jizni, sily y spravedlivosti, prava y zakonnosti, kak zashitnika prav cheloveka. Na vashy plechy vozlojeno tyajeloe bremya. Eto bremya chasto stanovitsya eshe tyajelee.. Podchas, vy sgibalisi pod etoy tyajestiu, odnako vy nikogda ne byly slomleny pod bremenem trudnostey. Eto ocheni vajnoe obstoyatelistvo. Vy ispolnyaete svoy vajnyy trud s osoznaniyem dolga. Verite, eto deystviytelino, velikaya missiya.

Eshe raz hochu pozdraviti vseh rabotnikov polisiy y veteranov polisiiy.

Poblagodariti za trud, za povsednevnyy podviyg, za to, chto vash vklad v bezopasnosti obshestva neoseniym.

Jelaiy Vam pokoya, blagosostoyaniya, zdoroviya vam y vashim semiyam.

Mira y schastiya, dobra y vdohnoveniya v rabote.

Spasibo za vnimaniye.

 

Dorogie sootechestvennikiy!

Segodnya ya hotel by obratitisya k predstaviytelyam tvorcheskoy intelliygensii, y kak obychno vyskazati ryad svoih mysley.

Ya dumay chto kajdyy soznatelinyy kazah doljen byti gosudarstvennikom. Lichno ya — gosudarstvenniyk. Vsey moey veroy y strastiu, vsey dushoy y vsemy svoimy silami, radei kazahskomu gosudarstvu. U menya odna seli: sberechi kazahskoe gosudarstvo y kazahskuy zemlu. Otyskati sredy moego naroda aktivnyh, deyatelinyh y otvajnyh. Soediniti ih mnogomernye interesy. Slojiti protivorechivye vektory v parallelogramm jizneutverjdaishih siyl, vystraivaishih kazahskui gosudarstvennosti. Y napraviti vse tvorcheskie sily strany v delo uskorennogo razvitiya y modernizasiy nashey Rodiny. Razvitiya vsestoronnego, dinamichnogo y innovasionnogo.

Nasha glavnaya seli – sdelati nashe gosudarstvo prosvetaishey stranoy, osnovannoy na razvitoy ekonomiyke s oriyentasiey na silinui sosialinui politiku, bezuslovnom sobludeniy grajdanskih svobod y prav cheloveka, obespechiti formirovanie vysokogo chelovecheskogo potensiala, sozdati dostoynye usloviya jizny vsem grajdanam gosudarstva. Y v sentre vnimaniya gosudarstva doljen byti grajdaniyn, ego svobody y vozmojnosti, ego rabota y sosialinoe obespecheniye.

Po moemu mnenii u naroda, ne znaishego svoi istorii, net budushego. Poetomu neobhodimo kak zenisu oka berechi nezavisimosti, ukreplyati ee, vospityvati molodeji v duhe vernosty y predannosty Rodiyne. Ona doljna umeti otlichati dobro ot zla, pravdu ot lji. Nikto ne v silah pobediti pokoleniye, soznanie kotorogo gluboko pronizano patriotizmom, obladaishee shirokim mirovozzreniyem, vsestoronnimy znaniyami, otlichaisheesya trudolubiyem y bdiytelinostiu.

Na moy vzglyad, berechi kak samuy velikui sennosti kajdui pyadi rodnoy zemli, ne jaleti sebya rady zashity Otechestva, dalineyshego povysheniya potensiala Rodiny – svyashennyy dolg vseh nas, kajdogo cheloveka, jivushego v Kazahstane.

Takje ya schitai, chto potensial kolossalinyh prirodnyh bogatstv Kazahstana doljen byti naselen na intensivnoe razvitie nashego Otechestva, znachiytelinoe povyshenie sosialino-bytovogo urovnya jizny naseleniya.

 

Uvajaemaya intelliygensiya!

Vo vse vremena svyashennym delom dlya nashey kuliturnoy, trudolubivoy y geroicheskoy nasiy bylo prazdnovanie Nauryza. Daje v samye slojnye istoricheskie periody, kogda inozemsy zapreshaly Nauryz, on vsyachesky sohranyalsya y pochitalsya v kachestve otrajeniya davnih chayaniy y nadejd.

Gosudarstvennaya nezavisimosti, eto bessennoe dostoyaniye, vypavshee na tysyacheletnem puty istoriy segodnyashnemu pokolenii, sozdala blagopriyatnye usloviya dlya torjestvennogo y velichestvennogo prazdnovaniya vechno jivushego y radostnogo Nauryza. My doljny vysoko seniti eto dostoyanie y gorditisya nezavisimostiu svoego gosudarstva kak bessennym darom.

Uvajaemye predstaviytely intelliygensiiy!

Seliu moego obrasheniya k vam zakluchaetsya, v pervuu ocheredi, v seriyoznom, glubokom y otkrovennom obsujdeniy y analiyze samyh zlobodnevnyh problem, kotorye stavit pered nashim obshestvom segodnyashnee dinamichno razvivaisheesya y polnoe protivorechiy vremya.

Ranee ya neodnokratno govoriyl, chto razvitie lubogo gosudarstva, nravstvennoe preobrazovanie obshestva y vospitanie novogo pokoleniya, obladaishego myshleniyem, sootvetstvuiyshim veku sovremennyh nauk y tehnologiy, nevozmojny bez opory na intellektualinyy potensial strany, na deyateley nauky y intelliygensii.

V sudibonosnye dlya Rodiny momenty intelliygensiya doljna zanimati prochnui politicheskui pozisii, izbegati kolebaniy y bezuchastnosti, byti vyraziytelem chayaniy y nadejd svoey nasiiy.

Naryadu s etiym, gosudarstvo y narod vprave rasschityvati na poluchenie ot vas, uvajaemaya intelliygensiya, bolee vesomyh rezulitatov v dele razvitiya nauki, obrazovaniya y kulitury, povysheniya v selom urovnya prosveshyonnosty obshestva vo imya interesov naroda y Otechestva.

Nam takje sleduet eshyo raz seriyozno obsuditi vopros o nyneshnem sostoyaniy y perspektivah razvitiya nashego rodnogo yazyka.

Nasionalinyy yazyk y ego posledovatelinoe formirovanie v statuse gosudarstvennogo yazyka yavlyaitsya simvolamy y osnovoy nashey gosudarstvennoy y politicheskoy nezavisimosti. Sleduet vsegda pomniti o tom, chto v tragicheskom proshlom nash yazyk sygral ogromnui roli dlya sohraneniya y sushestvovaniya nasii, velichiya y stoykosty eyo gosudarstvennostiy.

Chuvstvo gordosty y dostoinstva vyzyvaet to, chto v lubyh obstoyatelistvah kazahskaya nasiya ne utrachivala svoy nadyojnyy oplot, bessennoe sokroviyshe predkov – svoy rodnoy yazyk.

Segodnya, v period nezavisimosti, rodnoy yazyk, buduchy fundamentalinoy osnovoy nashego gosudarstva, nasii, nauky y kulitury, doljen poluchiti dalineyshee y vsestoronnee razvitiye. Teperi kazahskiy yazyk doljen sootvetstvovati potrebnostyam vremeny y otrajati vse politicheskiye, sosialino-ekonomicheskie y kuliturnye peremeny v obshestve.

Soglasno Konstitusiy kazahskomu yazyku pridan status gosudarstvennogo. Eto oznachaet, chto vsyo deloproizvodstvo v strane doljno vestisi na etom yazyke.

K sojalenii, nesmotrya na vse ety mery, v nekotoryh ministerstvah, vedomstvah, organizasiyah y uchrejdeniyah kazahskiy yazyk vsyo eshyo ne obryol podobayshego emu statusa gosudarstvennogo yazyka. Prichina etogo zakluchaetsya, prejde vsego, v tom, chto tam chyotko ne osoznaly suti predprinimaemyh gosudarstvom y praviytelistvom mer, a takje v bezotvetstvennosty nekotoryh rukovodiyteley y gosudarstvennyh slujashiyh.

Prenebrejenie y neuvajenie v otnosheniy gosudarstvennogo yazyka nabludautsya y v obshestvennyh mestah, y v deloproizvodstve, y v sredstvah massovoy informasiiy.

Vuligarnye y polnye oshibok teksty vyvesok, plakatov y reklamnyh obiyavleniy, radio- y televizionnyh interviu, statiy nekotoryh jurnalistov sviydetelistvuiyt o neuvajeniy k rodnomu yazyku.

Bolishinstvo rukovodiyteley ne toliko na rabote y obshestvennyh mestah, no daje na zasedaniyah Praviytelistva y parlamenta, po radio y televiydenii, govoryat na prostorechnom dialekte. Ocheni malo rukovodiyteley znayt pravilinyy liyteraturnyy yazyk, sobludaut normy ego orfografiy y pokazyvayt vysokiy priymer v obsheniy na rodnom yazyke. Mojno podumati, chto ony nikogda ne uchilisi v shkole ily za vsu jizni ne prochitaly ny odnoy hudojestvennoy knigiy.

Etomu nejelatelinomu yavlenii nujno reshiytelino polojiti kones. Rukovodiytely vseh vetvey vlasti, v selom gosudarstvennye slujashiye, na kakom by urovne ony ny nahodilisi, v svoih vystupleniyah doljny byti priymerom vo vseh otnosheniyah.

Ne sleduet zabyvati o tom, chto etika rukovodiytelya v pervuiy ocheredi nachinaetsya s kulitury ego rechy y obsheniya.

Posredstvom yazyka sohranyaetsya nasionalinaya samobytnosti, vo vse vremena y epohy on yavlyalsya moshnym sredstvom splocheniya nasiy y obespecheniya territorialinoy selostnosty strany. Istoriya znaet mnogo priymerov togo, kak s ischeznoveniyem yazyka ischezaet y nasiya. Inymy slovami, sohranenie yazyka – eto sohranenie nasiiy.

Segodnya, v protivorechivyy period razvivaisheysya globalizasii, etot prosess prevratilsya v nastoyashui opasnosti. My, i, prejde vsego, vy, intelliygenty, doljny byti gotovy k protivostoyanii etim prosessam.

Ne budem zabyvati o tom, chto uvajenie k yazyku oznachaet uvajenie k materi, uvajenie k Rodiyne, gordosti za nasionalinui gosudarstvennosti.

Na nyneshnem etape strukturam, otvechaishim za realizasii Zakona «O yazyke», to esti, Komiytetu po yazykam Ministerstva kulitury y informasii, Institutu yazykaznaniya iym. A. Baytursynova, Praviytelistvu Respubliky Kazahstan, Parlamentu Respubliky Kazahstan, Administrasiy preziydenta, ministerstvu obrazovaniya y nauki, Gosudarstvennym teleradioveshatelinym kompaniyam, neobhodimo aktivizirovati svoi rabotu v etom napravleniy y dostoyno vypolniti vozlojennye na nih obyazannosti. Dumai, esti neobhodimosti sozdaniya pry Praviytelistve respubliky postoyanno deystvuyshey Komissiy po vnedrenii y razvitiya kazahskogo yazyka y k rabote v etoy komissiy neobhodimo privlekati nashu nasionalinui intelliygensii.

Ogromnaya roli v pochitanii, propagande y sohraneniy rodnogo yazyka prinadlejit intelliygensiy – uchyonym, poetam, pisatelyam, rabotnikam sfery obrazovaniya, zdravoohraneniya, a osobenno – sredstvam massovoy informasiiy.

Sredstva massovoy informasiy schitaitsya moshnoy y vliyatelinoy tribunoy obshestva, ony formiruit obshestvennoe mneniye, y kajdoe ih slovo doljno byti pouchiytelinym y dostupnym massam. Odnako v poslednie gody ludy vyskazyvayt mnogo narekaniy na yazyk gazet, jurnalov, radio y televiydeniya, y dlya etogo esti prichiny. Y v pisimennoy, y v ustnoy rechy vstrechaetsya mnogo oshibok. V selom, yazyk sredstv massovoy informasiy trebuet seriyoznogo uluchsheniya.

Poetomu tvorcheskim ludyam, v tom chisle jurnalistam, sleduet sobludati normy rodnogo yazyka, osobenno pravila orfografii, orfoepiy y krasoty sloga, ne dopuskati oshibok v yazyke svoih pisimennyh rabot, poskoliku segodnya odnim iz sredstv poyavleniya massovyh oshibok v rechy yavlyaetsya iymenno yazyk periodicheskoy pechatiy.

Trujenik pera nesyot ogromnui otvetstvennosti pered rodnym yazykom, y lubaya ego oshibka mojet povliyati na tysyachy ludey. Soyzu pisateley Kazahstana y gazete «Ana tili» neobhodimo provesty obshirnye besedy y kruglye stoly s uchastiyem uchyonyh-yazykovedov po problemam yazyka liyteratury y pechati. Eto byl by horoshim y pouchiytelinym shagom.

IYmenno v znak uvajeniya k nashemu rodnomu yazyku y s seliu obespecheniya ego vsestoronnego izucheniya v proshlom godu ya dal poruchenie obespechiti k oktyabru nyneshnego goda izdanie polnogo tolkovogo slovarya kazahskogo yazyka v neskolikih tomah. Nadeisi, chto etot sennyy slovari uje v skorom vremeny budet izdan y stanet nastolinoy knigoy kajdogo kuliturnogo cheloveka, predannogo svoey nasiiy.

Verno, chto v sovetskoe vremya my, kazahi, kak y drugie nasiy etoy velikoy derjavy, v kakoy-to mere byly liysheny svoego liyteraturnogo yazyka y nasionalinoy samobytnosti. Iz uchebnikov po istoriy my poluchaly podrobnye svedeniya ob istoriy vsego mira s drevneyshih vremyon do nashih dney, odnako praktichesky nichego ne znaly o proshlom svoey nasii, o vajneyshih sobytiyah v istoriy nashego naroda.

Glavnaya seli etogo sozidatelinogo nasionalinogo dviyjeniya zakluchalasi v zashiyte sushestvovaniya y kulitury nasiy v interesah eyo budushego, a eto v nashe vremya globalizasiy priobretaet osoboe znacheniye.

V ramkah resheniya etogo voprosa, y osobenno – vo vremya nezavisimosti, mnogie vydaishiyesya uchyonye Kazahstana vnesly dostoynyy vklad v oblasty issledovaniya, perevoda y izdaniya bessennogo nauchnogo, liyteraturnogo y filosofskogo naslediya. V rezulitate byly izdany neskoliko tysyach kniyg, otrajaiyshih vklad kazahov v razvitie mirovoy nauky y kulitury. Intelliygensiya strany doljna y segodnya prodoljati ety patrioticheskie tradisiy dviyjeniya nasionalinogo vozrojdeniya. Segodnya kazahskaya nauka, liyteratura y filosofiya, kakimy ony byly v proshlom, doljny byti podobayshim obrazom predstavleny v miyre. Nam sleduet dokazati, chto nauchnye, liyteraturnye y filosofskie proizvedeniya nashih velikih predkov ne ustareli, a, naprotiyv, y segodnya yavlyaytsya istochnikom dlya resheniya problem sovremennogo obshestva.

Krome togo, v sovetskoe vremya kazahkskaya nauka zanimala peredovye pozisiy v takih oblastyah, kak geologiya, himiya, matematika, astronomiya, fizika.

Nashy nauchnye shkoly slavilisi na vsyom sovetskom prostranstve y za ego predelami, stavilisi v odin v ryad s vedushimy nauchnymy sentramy mira. Net somneniya v tom, chto y segodnya intellektualinyy potensial nashego obshestva raspolagaet vozmojnostyamy dlya razvitiya kazahskoy nauky po vajneyshim napravleniyam.

Segodnya nastalo vremya, chtoby kak v nauke, kak v liyterature, tak v teatre y kino smelo stavilisi novye jiznennye problemy, poyavlyalisi novye lichnosti. Segodnyashnie jiznennye prosessy trebuit tvorcheskogo podhoda y peresmotra pozisiy.

Esly deyately nauky y intelliygensiya ne smogut osoznati eto y vypolniti svoi missii pered svoim narodom y istoriey, im ne pomogut nikakie vysokie nauchnye ily pochyotnye zvaniya.

V svyazy s etim ya hotel by zatronuti eshyo odin vopros. Ya schitai vajnymy faktoramy ukrepleniya nasionalinoy gosudarstvennosty nasionalinoe samosoznanie y chuvstvo patriotizma. Po suty dela, vse moy vystupleniya napravleny na ukreplenie nasionalinogo samosoznaniya.

Bolee togo, prosess rosta nasionalinogo samosoznaniya, berushiy svoyo nachalo eshyo s epohy Gunnskogo gosudarstva y drevnih turkov, posle obreteniya nezavisimosty my doljny podnyati na gosudarstvennyy uroveni. My doljny poznati svoy istoki, istorii svoey nasiy y vklad nashih predkov v razvitie mirovoy sivilizasiiy.

Oglyanuvshisi v proshloe, my ubedimsya v tom, chto ny v kakie vremena y epohy nash narod ne sovershal deyaniy, za kotorye bylo by stydno posleduyshim pokoleniyam.

Uvajaemye druziya!

S drevneyshih vremyon vizitnoy kartochkoy kazahskoy nasiy yavlyaetsya plod nauky y liyteratury – to esti kniga.

Segodnya Praviytelistvo Kazahstana doljno prodoljiti politiku razvitiya liyteratury, nauky y kulitury, a takje okazaniya podderjky talantlivym uchyonym y pisatelyam.

Sleduet izdavati takie knigi, kotorye raziyasnyait istoricheskui missii nasii, probujdait intellektualinyy potensial, prizyvait nas k postiyjenii nauk y znaniy, razjigait v serdsah ludey ogoni lubvy k Rodiyne, eyo zemle y svyashennym nasionalinym simvolam. Ony doljny zastaviti zadumatisya o tom, kto my takiye, otkuda my proizoshly y k chemu stremimsya, probujdati v nas chuvstva nasionalinoy y kuliturnoy samobytnosty y politicheskoy bdiytelinosti, chtoby my znali, kto nam drug, a kto – vrag.

Vot togda my smojem skazati, chto vypolnily svoy svyashennyy dolg pered nasiey y Rodinoy. Nedavno v odnoy iz gazet mne popalosi na glaza odno stihotvorenie pokoynogo Jubana Moldagaliyeva «Men qazaqpyn». Stihotvorenie napisano v duhe bezgranichnoy lubvy k svoey nasiy y patrioticheskoy gordosti, chto po tem vremenam trebovalo ogromnoy smelosti. Mne by ocheni hotelosi, chtoby y v nashe vremya sozdavalisi takie je patrioticheskie proizvedeniya, ispolnennye chuvstvom gordosty za svoy drevnuu nasii.

Segodnya nashy chitately vsyo bolishe nujdaytsya v takih proizvedeniyah, kotorye by realino y s vysokim hudojestvennym vkusom otrajaly polojenie naroda, dela y sversheniya geroev nashey epohiy.

Dlya togo, chtoby budushie pokoleniya znaly o slavnyh delah y sversheniyah svoih otsov y dedov na blago nezavisimogo Kazahstana, sleduet sozdavati dostoynye y netlennye proizvedeniya. V eto delo svoy aktivnyy vklad doljny vnesty y pisateli, y rabotniky teatra y kino, y hudojniki, y kompozitory. V etom zakluchaetsya ih svyashennaya grajdanskaya y tvorcheskaya missiya.

Segodnya hudojestvennyy perevod yavlyaetsya vajnym faktorom ukrepleniya liyteraturnyh svyazey. Luchshie proizvedeniya mirovoy liyteratury sleduet perevoditi na kazahskiy yazyk, i, v svoi ocheredi, luchshie proizvedeniya nashey liyteratury doljny perevoditisya na inostrannye yazyki. V svyazy s etim v spiske gosudarstvennoy premiy neobhodimo predusmotreti y premii za perevod y razvitie liyteraturnyh svyazey.

Naryadu s etiym, dlya otrajeniya peremen y dostiyjeniy nashey strany za poslednie gody v oblastyah politiki, ekonomiki, nauki, obrazovaniya, zdravoohraneniya y drugih sferah krayne neobhodimo sostavlenie novogo Nasionalinogo atlasa Kazahstana. Nasionalinyy atlas, yavlyayshiysya zerkalom naroda y strany, doljen predstaviti mirovomu soobshestvu proshloe, nastoyashee y budushie perspektivy ekonomicheskogo y kuliturnogo razvitiya, okrujaishui sredu strany, nashy ogromnye bogatstva poleznyh iskopaemyh. Eto budet sposobstvovati privlechenii inostrannyh investisiy y razvitii turizma. V svyazy s etiym, selesoobrazno sozdati Glavnuiy redaksii Nasionalinogo atlasa Kazahstana, s seliu ego podgotovky y izdaniya na vysokom, otvechaishem sovremennym trebovaniyam, urovne.

Dorogie sootechestvennikiy!

V XXI veke, kotoryy schitaetsya vekom informasii, my ne mojem byti bezuchastnymy k rasshiyrenii informasionnogo prostranstva y razvitii sredstv massovoy informasiiy.

K sojalenii, kazahskiy yazyk nedostatochno horosho predstavlen v Internete. Saytov na kazahskom yazyke ocheni malo. V svyazy s etiym, sootvetstvuiyshim gosudarstvennym organam neobhodimo seriyozno zadumatisya ob obespecheniy informasionnoy bezopasnosty y zashiyte nasionalinyh interesov v etoy sfere.

V poslednie gody vsyo bolishe rastyot kolichestvo nezavisimyh sredstv massovoy informasii. Eto horosho, poskoliku svobodnaya deyatelinosti SMY yavlyaetsya odnim iz osnovnyh pokazateley razvitiya demokraticheskogo obshestva.

Nezavisimye SMY po svoey inisiatiyve obsujdaiyt te problemy, kotorye doljny reshati razlichnye gosorgany.

Povtoryai, chto eto yavlyaetsya horoshee nachinaniye, tak kak svoboda mysly y kriticheskie vzglyady na sobytiyah preduprejdaet mnogie nedostatky y sposobstvuet uluchshenii obstoyatelistva.

No v to je vremya, SMY ne doljny propagandirovati iydey ekstremizma, mestnichestva, nenavisti, uniyjeniya zaslujennyh ludey.

Da, my doljny skazati pravdu, no kritika doljna iymeti svoiy osnovu, y eyo nado predostavlyati na pochve seriyoznyh analizov y uverennyh faktov. Povtoryay, narod Kazahstana jdyot ot jurnalistov ne pustyh fraz, a konstruktivnyh slov! Kak skazal v svoyo vremya velikiy kitayskiy filosof Konfusiy «Zajigati odnu svechu luchshe, chem tysyachu raz skazati o time».

K sojalenii, inogda v SMY pechataYtsya materialy, kotorye yavlyaitsya sviydetelem bezotvetstvennosti, nedalinovidnosty y neobdumannosty ih avtorov y izdateley. Etim ona ne uvajaet nasledie svoih predkov, opozoryat iymena velikih predstaviyteley nasiiy.

Segodnya, v usloviyah suvereniyteta, my doljny na pervom meste staviti duhovnoe vozrojdenie nasiy y razvitie nauky y prosvesheniya. Bez etogo nam ne dobivati uprochenii y progressa y obshestva.

Priznaisi chto menya bespokoit otchujdenie y otstranenie detey y podrostkov ot chteniya kniyg. Eshyo raz otmechu, chto chtenie hudojestvennoy liyteratury, usvoenie sovremennyh znaniy noveyshih tehnologiy y znakomstvo s kuliturnymy dostiyjeniyamy sposobstvuet vospitanii podrastaishego pokoleniya, kak vsestoronnego razvitiya cheloveka.

V svyazy s etiym, ministerstvo obrazovaniya, kulitury y mestnym ispolniytelinym organam gosudarstvennoy vlasty neobhodimo prinyati mery dlya uvelicheniya kolichestva knijnyh magazinov, obespechenie knigamy etih magazinov, y v mestnyh budjetah predusmotreti otdelinoy statiey vydelenie sredstv dlya obogasheniya fondov bibliotek.

Dorogie druziya!

Nasha segodnyashnyaya pervostepennaya zadacha – berechi, zashishati y ukreplyati suvereniytet nashego gosudarstva kak bessennoe dostoyanie nasiiy.

Eto yavlyaetsya nashey naivysshey seliu, dlya dostiyjeniya kotorogo zalojeny prochnye fundamenty gosudarstvennosti, dlya etogo opredeleny nashy dalineyshie puty y shagiy.

Teperi nam, neobhodimo, posredstvom kajdodnevnogo truda y stremleniya k sozidatelinoy rabote uvelichiti dostiyjeniya nashego suvereniyteta, pridati novyy stimul s ispolizovaniyem vsego potensiala y umstvennyh sil nashego naroda ekonomicheskomu, sosialinomu y kuliturnomu razvitii strany.

My doljny dobitisya togo, chtoby vospitati podrastaishee pokolenie v duhe otvetstvennosty za nyneshniy y zavtrashniy deni Rodiny y nasii. Toliko v etom sluchae my smojem s dostoinstvom vypolniti svoi missii pered istoriey y pered budushimy pokoleniyami, kotorye dadut realinui osenku nashey rabote. Toliko v etom sluchae my stanem dostoyny nashey drevney nasionalinoy gosudarstvennosty y segodnyashnego nezavisimogo Kazahstana.

Takje my s vamy doljny s osoznaniyem vysokoy otvetstvennosty pered narodom y gosudarstvom na puty stroiytelistva suverennogo gosudarstva, otvechaiyshego vsem potrebnostyam, nujdam, nasionalinym nadejdam y chayaniyam, verno y bespristrastno slujiti interesam naroda y Otchizny.

Ya polnostiu uveren v tom, chto, opirayasi na nash velikiy narod, my preodoleem vse problemy y dostignem novyh vysot. Ya veru v Kazahstan, v ego uspeh y prosvetaniye. Ubejden, chto my kak edinyy narod obyazatelino dostignem novyh vershiyn.

Kajdyy gosudarstvennyy slujashiy, kajdyy svobodomyslyashiy,  samostoyatelino rassujdayshiy y samopoznayshiy chelovek, naravne s plodotvornym trudom vo imya razvitiy strany, doljen vlivatisya v sozidatelinyy trud y vnesty svoy vklad v blagoustroystvo Rodiny. Y toliko etim putem, obespechivaya ekonomicheskoe, sosialinoe razvitie strany, ee blagoustroystvo y prosvetaniye, priyvedem svoy narod k schastlivoy y dostoynoy jizni. Na etom puty jelay vsem vam,  dorogie sootechestvenniki,  bolishih uspehov, dobrosovestnogo truda y vysokih dostiyjeniy.

Ya voznoshu molitvy k Vsevyshnemu, chtoby on ne ostavil svoey milostiu solnechnuu zemlu Kazahstana y nash lubimyy narod, chto on sohranil nash kray ot razrushiytelinyh stihiynyh bedstviy, daroval emu naveky miyr, bezopasnosti y nasionalinoe edinstvo, blagopoluchie y prosvetaniye.

Ty – sudiba moya, schastie moe, rodnoy, nezavisimyy Kazahstan!

Da zdravstvuet Kazahstan!

Budite zdorovy y schastlivy!

 

 

Uvajaemye sootechestvennikiy!

Segodnya my s Vamy pogovorim o nashey vneshney politiyke, y kak obychno pered etim ya hotel by vyskazati ryad svoih mysley.

Ya schitai chto nam kazaham neobhodimo berechi svoy nasionalinye obychay y tradisiy ibo eto osobyy poryadok zashishaishiy duhovnyy mir y mentaliytet kazahskogo naroda. Ibo tot narod kotoryy siylen duhovno neodolim niykem y nichem. Nikakaya sila ne mojet sokrushiti nasii kotoraya verno hranit svoy drevnie obychay y tradisiy a cherez nih y svoy duhovnyy mir y svoe mirovozzrenie ot raspada. Nashy narodnye tradisiy y obychay nado propagandirovati v narode, molodoe pokolenie neobhodimo obuchati drevnim kazahskim obychayam y tradisiyam. Eto zalog togo chto kazahskaya nasiya ne ischeznet iz istoricheskoy areny, ne utratit svoey kazahskostiy.

Eshe na moy vzglyad, nam nado berechi y sohranyati kazahskuy tradisionnui muzyku, eto kui, pesni, jyry y dastany. U kazahov osobennaya, samostoyatelinaya muzyka, ibo muzyka lubogo naroda rojdaet y rasprostranyaet svoy zvukovye intonasii. Kazahskiy yazyk obladaet svoim osobym zvuchaniyem, a, sledovatelino, u nas svoya osobennaya muzyka. Kazahskaya muzyka ny na chto ne pohoja, u nee svoya osobennaya krasota, v kazahskoy muzyke y pesnyah slyshitsya shirota kazahskoy dushi, privolinosti rodnoy zemli, bogatstvo y sochnosti kazahskogo yazyka, krasota rodnoy prirody. Vse ety faktory perepletyasi mejdu soboy vnesly svoy vklad v krasotu kazahskoy muzyky y pesni, sdelav ee poistiyne bessennym dostoyaniyem. Peredati eto bessennoe dostoyanie kazahskui muzyku v svoey pervozdannoy krasote nashim potomkam vot nasha zadacha.

V predydushey statie ya govoril o gosudarstvennom yazyke, a do etogo predlagal obiyaviti 2012 god Godom semiy k sojalenii etogo sdelano ne bylo, konechno esly by u menya byly sootvetstvuyshie polnomochiya ya by dal sootvestvuishee poruchenie gosudarstvennym organam, no u menya takih polnomochiy net y ya mogu toliko predlagati. Poetomu ya predlagay 2013 god god obiyaviti Godom gosudarstvennogo yazyka y predusmotreti provedenie ryada sootvetstvuishih meropriyatiy.

Na moy vzglyad, nezavisimosti y demokratiya ne protivorechat drug drugu. Bolee togo, ony drug dlya druga slujat moshnym oplotom. Da, ludy - individuumy, prinosyat v jertvu svoy interesy, prava, sobstvennosti y daje jizni vo imya sovokupnogo interesa, no razve mojno zabyvati ob interesah, pravah etogo cheloveka – individuuma, o ego lichnom schastie.

Segodnya my, kak nasiya y gosudarstvo, dostatochno krepki, chtoby osushestviti novoe psihologicheskoe preobrazovaniye, voplotiti v jizni novui formulu: interesy y prava lichnosty stoli je svyaty, skoli sovokupnyy – nasionalinyy interes. Ya ubejden, chto v deystviytelinosty protivorechiya net, esti lishi poverhnostnoe vospriyatiye.

Konechno dlya bezopasnosty gosudarstva nujna silinaya armiya, odnako silinaya armiya – eto horosho, a armiya silinyh, svobodnyh y zashiyshennyh grajdan – eto namnogo luchshe. Svobodnyy grajdanin – samaya nadejnaya zashita y protiv vneshnego vraga, y protiv pravonarusheniy vnutry strany. Esly chelovek ne obladaet polnosennoy svobodoy y pravamy na svoey rodiyne – ot kogo y chto on budet zashishati? Dumai, etot vopros vse doljny zadati sebe. Poetomu interesy y svobody nasiy mojno y nujno sopostavlyati s interesamy y svobodamy lichnosti. Sovershenno ne obyazatelino jertvovati odnim rady drugogo. Kak raz naoborot, ony yavlyaytsya edinym kompleksom.

Nu a teperi ya hotel by obratitisya k diplomaticheskomu korpusu nashey strany, obsuditi s nimy zadachy stoyashie pered nimy y sootvestvenno pered nashim Ministerstvom inostrannyh del.

 

Uvajaemye diplomaty!

Vy yavlyaetesi vysshim zvenom politicheskogo modelirovaniya sfery vneshney politiki, y ot Vas zavisit kakimy budut nashy vzaimootnosheniya s inostrannymy gosudarstvami, kakoy imidj budet u nashey strany zarubejom, kakim budet format vzaimodeystviya s projivaishimy za predelamy strany kazahami, naskoliko budut zashiysheny nashy nasionalinye interesy v inostrannyh gosudarstvah y mejdunarodnyh organizasiyah.

Neobhodimo otmetiti, chto Kazahstan segodnya predstaet pered mirom kak stabilinyi, predskazuemyy y nadejnyy partner, podhody kotorogo vosprinimaitsya y senyatsya. Vajnye mirovye aktory y sentry s uvajeniyem otnosyatsya k nashey strane – strane, svoey pozisiey dokazavshey svoy nadejnosti kak na regionalinom, tak y mejdunarodnom dvustoronnem y mnogostoronnem urovne. V itoge, to, chto my govorili, s teh por kak obrely nezavisimosti, segodnya nashlo otklik na mejdunarodnoy arene; y mirovoe soobshstvo v otnosheniy osnovnyh voprosov, kasayshihsya nashey strany y regiona, proyavlyaet pozisii, kotorye v osnovnom sozvuchny nashey tochke zreniya.

S iymeiyshimy sterjnevuy roli stranamy y strukturamy byla sohranena vysokaya intensivnosti politicheskogo dialoga. Mnogochislennye kontakty y vzaimnye vizity, v tom chisle s rukovodiytelyamy stran - postoyannyh chlenov Soveta bezopasnosty OON, nosily regulyarnyy harakter. Otnosheniyam y svyazyam s ryadom drujestvennyh stran udalosi pridati novoe kachestvo y soderjaniye. Kazahstan aktivno uchastvuet v vajneyshih prosessah, napravlennyh na obespechenie mejdunarodnoy bezopasnosti. Nashy pozisiy na mejdunarodnoy arene ukrepilisi, nash golos stal bolee slyshimym y avtoriytetnym.

Na moy vzglyad, Kazahstan y dalishe doljen provoditi vneshnuu politiku, osnovannui na otkrytosty y glasnosti, uvajiytelinom otnosheniy ko vsem gosudarstvam mira, na drujbe, no pry etom vsegda ishoditi iz prioriyteta nasionalinyh interesov. Ya uveren, chto lubye voznikaishie v miyre situasiy neobhodimo regulirovati politiko-diplomaticheskimy sredstvamiy.

V mejgosudarstvennyh otnosheniyah my doljny aktivno prodvigati vpered ekonomicheskie temy. My doljny aktivno prodvigati ekonomicheskie interesy nashih predpriyatiy zarubejom. Posly doljny aktivnee rabotati v etom napravlenii. My doljny stimulirovati deyatelinosti kazahskih kompaniy za rubejom. Kazahskie kompaniy – y gosudarstvennye, y chastnye – doljny vyity na vneshnie rynky v kachestve investorov, podryadchikov y kontraktorov. Posolistva takje doljny obespechivati deyatelinosti kazahskih kompaniy. Tak doljno byti. Razvitye strany postoyanno prilagait usiliya dlya sozdaniya svoim kompaniyam horoshih usloviy v drugih stranah. My toje doljny idty etim putem. Poskoliku ekonomicheskoe napravlenie yavlyaetsya otnosiytelino novym, posly doljny udelyati etomu postoyannoe vnimaniye.

Ya schitai chto my doljny pomochi etnicheskim kazaham v zarubejnyh stranah sozdati silinye diasporskie organizasii, y posolistva nashey strany doljny byti v tesnoy svyazy s diasporskimy organizasiyami. Tak kak eto eshe bolishe povyshaet nashu silu, eshe bolishe svyazyvaet jivushih za rubejom kazahov so svoey Rodinoy. Kazahy zarubejom doljny znati y oshushati, chto za nimy stoit silinoe Kazahskoe gosudarstvo. Etoy rabote my doljny udelyati postoyannoe vnimaniye.

Razumeetsya, nashy posly doljny byti v tesnoy svyazy s predstaviytelyamy gosudarstvennyh organov, podderjivati svyazi s ministerstvamy stran, gde ony rabotayt.

My – molodaya nezavisimaya strana. V nekotoryh stranah schitait, chto za 20 let Kazahstan obrel svoe mesto na karte mira. Na politicheskoy karte mira eto deystviytelino tak. No my na protyajeniy stoletiy prisutstvuem na karte mira. Nasha drevnyaya kulitura, istoriya, iskusstvo yavlyaitsya nashim nasionalinym dostoyaniyem. My doljny propagandirovati eto dostoyaniye, prepodnositi ego miru. Pry etom rabota posolistv ocheni znachima. Dumai esti neobhodimosti sozdaniya v posolistvah nashey strany slujb kulitury.

Osobo hotel by kosnutisya soderjatelinogo y shirokomasshtabnogo sotrudnichestva s nashim strategicheskim soiznikom, drujestvennoy Rossiey – sotrudnichestva, po uglublenii y ukreplenii kotorogo vo vseh sferah my predprinimaly y predprinimaem vse vozmojnye shagiy.

Ya dumaiy nam teperi neobhodimo uglublyati vzaimovygodnoe mnogoplanovoe sotrudnichestvo y s regionamy Rossiyskoy Federasii, osobenno s temy regionamy gde projivait kazahi, a eto v osnovnom prigranichnye s namy regiony. Uveren, chto rabota s subektamy Rossiyskoy Federasiy soderjit ogromnyy potensial kak v plane stimulirovaniya kazahsko-rossiyskih ekonomicheskih svyazey, tak y voodushevleniya nashih sootechestvennikov, ukrepleniya ih svyazey s Kazahstanom.

V ramkah Organizasiy Dogovora o kollektivnoy bezopasnosti, byly razrabotany y prinyaty osnovopolagaishie resheniya v plane povysheniya effektivnosty organizasii. Cozdany kollektivnye sily bystrogo reagirovaniya. Provedeny ucheniya kollektivnyh sil bystrogo reagirovaniya. Ya rassenivai eto kak vajnyy komponent povysheniya urovnya bezopasnosty Respubliky Kazahstan.

S udovletvoreniyem mogu otmetiti, chto deni oto dnya rasshiryaetsya nashe drujestvennoe partnerstvo s Soediynennymy Shtatami. V plane eshe bolishego razvitiya etih otnosheniy iymeiytsya vzaimnoe jelanie y volya. Mnogochislenny programmy aktivizasiy v plane demokratizasii, bezopasnosti, ekonomicheskih svyazey. Nam neobhodima otmena popravky Djeksona - Venika v otnosheniy Kazahstana. Dumay nam y dalishe neobhodimo podderjivati vysokiy uroveni vzaimodeystviya y uglubleniya vzaimovygodnogo sotrudnichestva s SShA.

Ya schitai chto my doljny prodoljati y uglublyati aktivnoe sotrudnichestvo s Evropoy kak v dvustoronnem formate, tak y v ramkah Evropeyskih struktur. Nam neobhodimy luchshiy evropeyskiy opyt, ekspertnoe sodeystviye. My doljny byti posledovateliny y inisiativny v poiske y maksimalinom ispolizovaniy vseh vozmojnostey, sushestvuyshih kak v Brussele, tak y evropeyskih stolisah. My doljny takje potrebovati ot Evropeyskogo Soyza y evropeyskih partnerov uvelichiti okazanie pomoshy y sodeystviya Respubliyke Kazahstan.

Na moy vzglyad, Kazahstan doljen dobivatisya predostavleniya vozmojnosty polizovatisya ligotnym torgovym rejimom v stanah ES. My doljny byti bolee inisiativny v voprose sodeystviya prodviyjenii kazahskih tovarov na evropeyskie rynki. Neobhodimo operativno reshiti te vnutrennie problemy, kotorye priblizyat nas k vozmojnosty predostavleniya uproshennyh vezdnyh viz v Evropeyskiy Soyz.

Osnovnym zvenom, svyazyvayshim Kazahstan y Evropu, yavlyaetsya obshnosti sennostnyh sistem. Dlya togo, chtoby sdelati etu obshnosti dvijushey siloy novyh rezulitatov, neobhodima aktivizasiya obsheniya nashih obshestv y lichnostey.

Razvivaitsya nashy otnosheniya s NATO, udovletvoryait rezulitaty osushestvleniya Kazahstanom Programmy individualinogo partnerstva, a takje rezulitaty y uroveni uchastiya Kazahstana v mejdunarodnyh mirotvorcheskih deystviyah.

My budem prodoljati vzaimovygodnoe sotrudnichestvo s neposredstvennymy sosedyamy – Uzbekistanom, Kyrgyzstanom y Turkmenistanom, dalineyshee razvitie dobrososedskih otnosheniy s kotorymy iymeiyt dlya vneshney politiky Kazahstana osnovopolagayshee znacheniye.

Eshe odnim vajnym dlya nashey vneshney politiky napravleniyem yavlyaetsya aktivizasiya sotrudnichestva so stranamy SNG y Baltii. Zdesi my takje doljny sdelati osobyy upor na ukreplenie ekonomicheskih svyazey. Aktivnee prodvigati kazahskie tovary y uslugy na prostranstve SNG y Baltii. Schitai neobhodimym usiliti y gumanitarnye svyazy so stranamy Sodrujestva Nezavisimyh Gosudarstv, a eto predpolagaet obmen studentami, aktivizasii nauchnyh svyazey, provedenie sovmestnyh kuliturnyh meropriyatiy.

Krayne vajnym dlya vneshney politiky Kazahstana ostaetsya aktivizasiya otnosheniy so stranamy arabskogo mira y Iranom. V Astane byl proveden sammit organizasiy islamskogo sotrudnichestva, chto pridalo novyy impulis vzaimootnosheniyam s gosudarstvamy Blijnego Vostoka. Vo  vzaimotnosheniyah s ukazannymy stranamy nam takje nado usiliti prejde vsego ekonomicheskui sostavlyaishui, zdesi takje neobhodimo aktivnee prodvigati kazahskie tovary y uslugi. Dlya etogo ya dumai posolistvam nashey strany neobhodimo skoordinirovati rabotu s nashey torgovo promyshlennoy palatoy.

Sohranilosi takje tesnoe sotrudnichestvo s Kitaem y Indiey, otnosheniya s kotorymy igrait bolishui roli vo vneshney politiyke Kazahstana v Aziatskom regione. Osobenno neobhodimo otmetiti chto s KNR u nas slojilisi vzaimovygodnye partnerskie vzaimootnosheniya kak v dvustoronnem formate tak y v ramkah Shanhayskoy organizasiy sotrudnichestva. Neobhodimo otmetiti chto vzaimnyy tovaroooborot mejdu nashimy stranamy god ot goda rastet. Konechno eto polojiytelinyy prosess, no vmeste s tem ya schitai chto my doljny eksportirovati v Kitay bolishe gotovyh izdeliy y uslug. Zdesi nashy diplomaty toje doljny sovmestno s otechestvennymy predprinimatelyamy y drugimy gosudarstvennymy organamy prilojiti maksimum usiliy.  

Na moy vzglyad, nazrela neobhodimosti obratiti vnimanie na razvitie otnosheniy kak so stranami, s kotorymy iymelisi tradisionnye svyazi, tak y s temi, uroveni otnosheniy s kotorymy poka nedostatochen. Eto mojet otnositisya kak k stranam Yugo-Vostochnoy Azii, Avstralii, tak y Latino-amerikanskim stranam. Eto novye rynky sbyta nashih tovarov y uslug, eto novye gorizonty vzaimovygodnogo sotrudnichestva.

Ocheni plodotvornoe vzaimovygodnoe sotrudnichestvo slojilosi u nas y s Tureskoy Respublikoy. Rastet vzaimnyy tovarooborot, ukreplyaetsya investisionnoe y gumanitarnoe sotrudnichestvo. Mnogie nashy grajdane uje uspely pobyvati v etoy strane. Ya dumay dostignutyy s Tursiey vysokiy uroveni vzaimodeystviya neobhodimo sohraniti. Vmeste s tem, my ocheni malo kazahskih tovarov y uslug predlagaem na tureskom rynke, a eto bolishey rynok. Dumay my nedostatochno vnimaniya udelyaem projivaishim v etoy strane etnicheskim kazaham, a ony nujdaytsya v podderjke Rodiny. Nashim diplomatam nado obratiti na eto samoe pristalinoe vnimaniye.

Eshe odnim vajneyshim napraleniyem raboty nashih diplomatov yavlyaetsya zashita prav y interesov nashih grajdan za predelamy nashey strany. K sojalenii, esti otdelinye sluchay kogda nashy grajdane v zarubejnyh stranah popadaly v ocheni slojnye jiznennye situasii, kto to popal v turimu, kto to poluchil ranenie y popal v lechebnoe uchrejdeniye, kogo to byvaet uderjivait nasilino, a kogo to y ubili. Moya lichnaya prosiba k nashim diplomatam ne ostavlyati nashih grajdan v zarubejnyh gosudarstvah odnih v bede, pomogati im vsemy iymeiyshimisya v nalichiy silamy y sredstvamiy.

Vmeste s tem, nashim diplomatam zarubejom neobhodimo vesty y raziyasniytelinuiy rabotu. Eto predpolagaet prejde vsego informirovanie obshestvennosty v zarubejnyh stranah o provodimoy namy politiyke, informirovanie gosudarstvennyh organov strany prebyvaniya o nashey tochke zreniya, prodviyjenie nashih interesov cherez obsujdeniya na razlichnyh dialogovyh ploshadkah.

Uvajaemye rabotniky diplomaticheskogo korpusa!

Vneshnyaya sfera - odno iz sterjnevyh napravleniy nashey nasionalinoy bezopasnosti, a znachiyt, na vas vozlojena vajneyshaya y otvetstvennaya missiya. Diplomaticheskie predstaviytelistva Kazahstana - vorota nashey strany, inostransy sostavlyait pervoe predstavlenie o Kazahstane, perestupaya za etot porog y obshayasi s vami. A znachit ot vashey podgotovlennosti, otnosheniya y povedeniya zavisit formirovanie polojiytelinyh predstavleniy o Kazahstane.

Lichno, ya rassmatrivai rabotu poslov kak vid professionalinoy deyatelinosti, v osnove kotoroy - vashy professionalinye kachestva y predannosti Rodiyne, a ne lichnosti. Schitai chto nash kazahskiy diplomat doljen postoyanno povyshati svoy obrazovatelinyy uroveni, byti professionalom svoego dela y bezzavetnym patriotom svoey Otchizny.

Ya govoru Vam: vsegda pomniyte, chto y vy yavlyaetesi soldatami, stoyashimy na peredovoy linii, na straje interesov Rodiny v inostrannyh gosudarstvah. Kazahskiy narod jdet ot Vas uspeshnoy raboty.

Nositi zvanie kazahskogo diplomata - velikaya chesti, etoy chesty nujno byti dostoynym kajdyy deni y kajduy sekundu, y eto zvanie nujno nesty s velichayshey otvetstvennostiu.

Jelau, chtoby vy, dvijushaya sila diplomatiy nashego nezavisimogo gosudarstva, pochuvstvovaly sebya bolee uverennymi, preispolnennymy entuziazma, energichnymy y seleustremlennymi, gotovymy k novym diplomaticheskim uspeham.

 

Dorogie sootechestvennikiy!

 

V etom godu ispolnilosi dvadsati let gosudarstvennym simvolam Respubliky Kazahstan. V svyazy s chem ya hotel by pozdraviti sootechestvennikov s etim znamenatelinym sobytiyem.

Stanovlenie nashego gosudarstva na puti nezavisimosty – sobytie ogromnoy vajnosti. Znachenie etogo sobytiya s godamy ne snijaetsya, a naprotiyv, eshe bolee vozrastaet. Potomu chto obretenie nashim gosudarstvom nezavisimosty - esti voploshenie v jizni mnogovekovoy mechty y samyh zavetnyh chayaniy nashih predkov. Poetomu my doljny berechi nashe nezavisimoe gosudarstvo kak zenisu oka y ukreplyati ego svoim samootverjennym trudom.

Svoimy vdohnovennymy y poleznymy delamy my prizvany krepiti politicheskui y ekonomicheskui nezavisimosti Otchizny, idty dorogoy, ne pohojey ny na chey puti. Y eto vozlagaet na vseh nas osobuY, poistiyne istoricheskui otvetstvennosti. Nyneshnee pokolenie ludey nashey strany otvechaet pered potomkamy za sudibu nezavisimosty Kazahstana, za prosvetanie Kazahstana.

Dvadsati let nazad u nashey suverennoy Otchizny poyavilisi svoy gosudarstvennye simvoly eto Gosudarstvennyy gerb y Gosudarstvennyy flag Respubliky Kazahstan. Ony dorogy nam.

Ety gosudarstvennye simvoly po pravu oliysetvoryaiyt suvereniytet nashey strany, utverjdayt, chto kazahskiy narod - hozyain na svoey zemle y emu reshati, kak luchshe obustroiti svoy dom, kakoy dorogoy idtiy.

V nih otrajena slavnaya mnogovekovaya istoriya Kazahstana, napolnennaya stranisamy mujestva y geroizma vo vremena tyajelyh ispytaniy y velikih sversheniy.

Ubejden, chto blagodarya trudolubii, splochennosti, patriotizmu my preodoleem lubye nevzgody y dobiemsya novyh uspehov na puty ukrepleniya y prosvetaniya nashego Otechestva.

Pozdravlyai vseh sootechestvennikov s dvadsatiyletiyem gosudarstvennyh simvolov nashey Rodiny!

Jelai Vam krepkogo zdoroviya, uspehov vo vseh dobryh delah y blagopoluchiya!

Da zdravstvuet nasha suverennaya Otchizna!

Da zdravstvuet Otchizna nasha - Kazahstan!

Budite vsegda zdorovy y schastlivy!

Spasibo.

 

Dorogie sootechestvenniky segodnya my s Vamy pogovorim o perspektivah razvitiya otechestvennoy nauki. Kak obychno snachala ya hotel by vyskazati svoy mysli. Lichno menya ocheni bespokoit bolishoy vneshniy dolg nashey strany, kotoryy dostig 120 mlrd. dollarov osobenno menya bespokoit dolg gosudarstvennyy y kvazigosudarstvennyi. Razmer nashego vneshnego dolga uje sravnyalsya s nashim VVP. Po dannym MVF esly dolg strany prevyshaet planku 60% VVP to grecheskiy ssenariy etoy strane obespechen. Nash vneshniy dolg uje prevysil etu planku. Esti nad chem zadumatisya grajdanam nashey strany y sootvestvuyshim gosudarstvennym organam.

Nu a teperi davayte pogovorim o perspektivah otechestvennoy naukiy. 

 

Uvajaemye uchenye, professora, prepodavateliy!

Dorogie aspiranty, studenty!

Kak Vam izvestno, v nashey strane realizuetsya Strategiya forsirovannogo industrialino – innovasionnogo razvitiya. Seliu etoy strategiy yavlyaetsya prevrashenie nashey strany v moguchuy, vysokorazvitui,  industrialinui y innovasionnui derjavu. Toliko pry takoy postanovke voprosa my iymeem shansy zanyati mesto v ryadu vysokorazvityh stran. Poetomu nam vsem nado chetko ponyati bez krepkoy industrialinoy bazy, bez innovasionnogo y tvorcheskogo razvitiya nasha strana nikogda ne smojet vyity na peredovye rubejiy.  V svoiy ocheredi innovasionnoe razvitie nemyslimo bez nauki, a nauka bez kachestvennogo obrazovaniya. Govorya obrazno: Kak ne mojet byti plodov bez dereva tak y ne mojet byti innovasiy bez nauki. IYmenno nauka v 21 veke stala reshaIYshim faktorom obespecheniya konkurentosposobnosty stran mira.

V lubom sovremennom razvitom gosudarstve nauka zanimaet vedushee mesto. Vremya diktuet, chtoby y my shly v nogu s ee noveyshimy dostiyjeniyami. Poetomu nam nado obsuditi segodnyashniy y zavtrashniy deni otechestvennoy nauki, napravleniya ee dalineyshego razvitiya, svyazannye s etim zadachi. Y v svoey rechy ya hotel by podelitisya s Vamy uvajaemye uchenye svoim viydeniyem perspektiv otechestvennoy naukiy.

Vo vse vremena intellekt y tvorcheskaya mysli issledovatelya yavlyalisi dvijushey siloy obshestvennogo progressa, vajneyshey sostavlyayshey nasionalinogo bogatstva y blagosostoyaniya naroda. Segodnya Kazahstanu osobenno nujny novye konstruktivnye iydey y ih uspeshnoe prakticheskoe voplosheniye. Toliko tak vozmojno reshenie masshtabnyh zadach sosialino-ekonomicheskogo razvitiya, stoyashih pered nashey stranoy. Operejayshee innovasionnoe razvitie s vyhodom na mirovoy uroveni doljno stati strategicheskim oriyentirom kazahskoy ekonomicheskoy modeli. Po moemu mnenii, nasha strana doljna stati svoego roda ploshadkoy dlya razvitiya vysokih tehnologiy y proryvnoy nauchnoy mysliy.

Ya schitai nam nujno osoboe vnimanie udeliti razvitii IT-sfery v nashey strane. Ekonomika, osnovannaya na informasionnyh tehnologiyah, - uje realinosti. Zavtra potrebiytely budut platiti za sifrovoy produkt bolishe, chem za tradisionnye tovary. Poetomu nam nujno forsirovati razvitie IT-sfery v Kazahstane.

Intellektualinyy kapital otechestvennyh uchenyh na moy vzglyad, doljen nayty effektivnyy vyhod v sferu kazahskoy ekonomiki. Pry etom k vnedrenii perspektivnyh otkrytiy ily novshestv mojno y nujno privlekati kak gosudarstvo, tak y chastnyy biznes. V etoy svyazy ya hotel by otmetiti, chto ya za partnerstvo gosudarstva y biznesa, chestnoe vypolnenie imy vzaimnyh obyazatelistv y osoznanie sosialinoy otvetstvennosty pered ludimi. Eto odin iz perspektivnyh putey razvitiya otechestvennoy ekonomiky y povysheniya blagosostoyaniya naroda.

Dorogie druziya!

Ya polagai v sfere nauky nam neobhodimy glubokie y produmannye reformy. Podderjku otechestvennoy nauky neobhodimo opredeliti obshegosudarstvennym prioriytetnym delom. Glubokie reformy sfere nauky neobhodimy dlya narashivaniya nauchnogo potensiala strany. Vot pochemu nam neobhodimo opredeliti prioriytetnye napravleniya bolishoy raboty. Pry etom my doljny ishoditi iz nasushnyh zadach ekonomicheskogo, politicheskogo y kuliturnogo razvitiya strany. Ony diktuit, chto obektamy nauchnyh issledovaniy doljny, v pervuy ocheredi, stati energetika, neftegazovye y miyneralinye resursy, netradisionnye istochniky energii, zdravoohraneniye, zashita okrujaishey sredy, seliskoe hozyaystvo, ekonomika, mashinostroeniye, filosofiya y ryad drugih napravleniy.

Ya schitai, chto nam neobhodimo vernuti prejnuu sistemu nauchnyh zvaniy, reformy v sfere nauky dumay nado nachinati s sozdaniya Vysshego soveta po nauke y tehniyke pry Preziydente Kazahstana. Pry Vysshem sovete po nauke y tehniyke neobhodimo sozdati Vysshiy attestasionnyy komiytet (VAK). On doljen rassmatrivati nauchnye raboty y vynositi reshenie o prisujdeniy uchenym, prepodavatelyam, spesialistam stepeney kandidata y doktora nauk, a takje zvaniy professora y dosenta.

Schitai, neobhodimo otkryti pry vuzah y nauchno-issledovateliskih uchrejdeniyah po prioriytetnym napravleniyam nauky aspirantury, doktorantury y ordinatury y prinyati na obuchenie novyh nauchnyh sotrudnikov.

V nastoyashee vremya v Kazahstane esti vse vozmojnosty dlya shirokogo ispolizovaniya netradisionnyh istochnikov energii. Nesmotrya na iymeiyshiyesya v strane ogromnye zapasy nefty y gaza, kazahskie uchenye doljny rabotati nad novymy tehnologiyami, postaviv na slujbu narodu energii solnsa y vetra. Ety istochniky energiy shiroko priymenyaiytsya v mirovoy praktiyke. My raspolagaem bolishimy vozmojnostyamy dlya vedeniya issledovaniy v etoy oblasti, y gosudarstvo budet okazyvati vsyacheskoe sodeystvie v provedeniy etih rabot.

My doljny posledovatelino provoditi gosudarstvennui politiku razvitiya otechestvennoy nauky y ee institutov. Uvelichivati finansirovanie perspektivnyh nauchnyh razrabotok y sferu nauky v selom. Vozroditi Akademii nauk y ee instituty y vydeliti im gosudarstvennoe finansirovaniye. Vyrastiti novoe pokolenie uchenyh, vladeishih sovremennym nauchnym instrumentariyem. Samye poslednie dostiyjeniya mirovoy nauky doljny shiroko vnedryatisya u nas v proizvodstvo, nauku, obrazovaniye. Nam neobhodimo uchrediti premii iymeny Abaya v oblasty filosofii, y vruchati ee za vydayshiyesya dostiyjeniya kazahskim uchenym v oblasty filosofii. Nam neobhodim Deni kazahskoy nauky y etot deni doljen stati professionalinym prazdnikom. Nam neobhodimo usiylenie nauchnoy kooperasiy y obmen opytom s zarubejnymy stranami. Nam nujen sistemnyy podhod k vovlechenii molodyojy v nauchnuy y innovasionnui deyatelinosti.

Nam predstoit provesty ocheni bolishuy rabotu. My doljny vospitati pokolenie nastoyashih uchenyh, kotorye proslavyat nashu stranu. My horosho ponimaem, kak dragosenno obrazovaniye, ponimaem, chto v nashey strane byti obrazovannym y kuliturnym chelovekom znachit byti udostoennym vseobshego uvajeniya. Y poetomu my doljny sformirovati v kazahskom obshestve dostoynoe otnoshenie k vysokoobrazovannym ludyam, erudirovannym, s shirokim krugozorom, nastoyashim intellektualam.

Konechno, ne kajdomu dano dobitisya uspeha v nauke. Odnih sposobnostey dlya etogo malo. Uspeh prihodit toliko k tem, kto obladaet osobym darom, kto seleustremlen, umeet truditisya ne pokladaya ruk. Sam ya ne ponaslyshke znai, kakoy eto tyajkiy trud, kakogo uporstva y nastoychivosty on trebuet.

U kazahov izdrevle s osobym uvajeniyem otnosilisi k deyatelyam nauki, tak doljno byti y vpredi. Y pusti ih trudy, ih dostiyjeniya stanut dostoyny slavy pervootkryvateley, vidnyh uchenyh y mysliyteley Vostoka.

Ya schitai chto nam neobhodimo sovershenstvovati rabotu uchenyh sovetov v nauchnyh uchrejdeniyah y vysshih uchebnyh zavedeniyah. K uchastii v zasedaniyah uchenogo soveta neobhodimo privlekati izvestnyh uchenyh, professorov y prepodavateley, nauchnyh sotrudnikov vysokoy kvalifikasii, opytnyh spesialistov. Svoi rabotu ony doljny organizovyvati v sootvetstviy s prioriytetnymy napravleniyamy nauki, udelyati osoboe vnimanie aktualinosty nauchnyh trudov, dobivatisya, chtoby razrabotky uchenyh slujily progressu vsey strany.

Uchenye Kazahstan doljny organizovati svoi rabotu v svete novyh trebovaniy, chtoby pridati razvitii otechestvennoy nauky innovasionnyy harakter. Razvitie nauky y obrazovaniya, kulitury y nasionalinogo iskusstva doljno sostavlyati yadro gosudarstvennoy politiki, ee osnovnye napravleniya, kotorym y vpredi budet udelyatisya osoboe vnimaniye. Nam neobhodimo pooshryati nastoyashie talanty, stimulirovati tvorcheskiy poisk. Povtoru eshe raz, nauchnye razrabotky doljny prinositi narodu polizu, vozvyshati duh nasii, slujiti faktorom sosialinogo y ekonomicheskogo razvitiya.

Sozdanie v strane neobhodimyh usloviy dlya razvitiya y vyvoda na mirovoy uroveni otechestvennoy nauki, povysheniya avtoriyteta kazahskih uchenyh, nauchnogo tvorchestva molodyh issledovateley v interesuishih ih oblastyah raduet kak uchenyh so stajem, professorov y prepodavateley, tak y molodyh, seleustremlennyh, s shirokim krugozorom uchenyh, povyshaet ih otvetstvennosti.

Hotel by ostanovitisya na znacheniy nauchnyh konkursov. Ony predostavlyayt shirokie vozmojnosty dlya aktivizasiy nauchno-issledovateliskih rabot, kasaishihsya resheniya vajneyshih voprosov razvitiya otrasley, razrabotky y vnedreniya novyh tehnologiy, povysheniya nauchnogo potensiala strany v selom. Y v dalineyshem my doljny udelyati osoboe vnimanie nauchno-issledovateliskim rabotam, iymeiyshim prikladnoe, prakticheskoe znacheniye, neobhodimym dlya resheniya neotlojnyh voprosov sosialino-ekonomicheskogo razvitiya, sozdaniya y vnedreniya v proizvodstvo novyh tehnologiy. Nashy uchenye doljny aktivno privlekatisya y k ekspertiyze vvozimyh v Kazahstan tehniki, tehnologiy, dorogostoyashego oborudovaniya na predmet ih sootvetstviya mirovym standartam.

Uvajaemye uchenye!

My doljny vzyati za pravilo, chtoby rezulitaty fundamentalinyh y nauchno-prakticheskih issledovaniy vnedryalisi v proizvodstvo. V etih selyah neobhodimo vesi nauchno-tehnicheskiy potensial strany, vse nauchnye sily podchiniti reshenii konkretnyh zadach otrasley s uchetom usloviy y osobennostey Kazahstana, v kontekste prioriytetnyh napravleniy ekonomiky y samoy jizniy.

V nastoyashee vremya schitai neobhodimym sozdati v strane nasionalinui nauchno-obrazovatelinui seti, blagodarya chemu nauchnye uchrejdeniya y vysshie uchebnye zavedeniya, v tom chisle srednie shkoly, doljny byti podklucheny k sety Internet. Eto sozdast neogranichennye vozmojnosty dlya mgnovennogo vyhoda v mirovoe informasionnoe pole y priobsheniya k mirovym dostiyjeniyam v sfere nauky y obrazovaniya, a krome togo, otkryvaet kolossalinye vozmojnosty dlya demonstrasiy vsemu miru dostiyjeniy otechestvennoy nauky y obrazovaniya. Srednie shkoly neobhodimo osnashati sovremennoy mulitiymediynoy y kompiuternoy tehnikoy, v nih nujno ispolizovati interaktivnye metody obucheniya, chto pozvolit kazahskoy molodejy poluchati obrazovanie mirovogo urovnya, obogashati svoy vnutrenniy miyr, rasshiryati krugozor, znakomitisya s dostiyjeniyamy nauki. Vse eto, bezuslovno, budet sposobstvovati probujdenii u molodyh interesa k nauke.

Ya schitai, chto my nedostatochno ispolizuem intellektualinyy potensial otechestvennyh uchenyh. V svyazy s chem, neobhodimo shiroko privlekati otechestvennyh uchenyh dlya provedeniya ekspertno – analiticheskoy raboty pry podgotovke resheniy organov vlasty y upravleniya.

Vysshim uchebnym zavedeniyam Kazahstana neobhodimo aktivno uchastvovati v razvitiy nauchnoy sistemy strany. Pry etom osoboe vnimanie sleduet udelyati kursovym studencheskim rabotam na temy prioriytetnyh napravleniy nauki, diplomnym rabotam, rezulitatam nauchnyh konkursov sredy molodeji. Neobhodimo obrashati vnimanie y na to, mogut ly ety raboty v dalineyshem nayty prakticheskoe priymeneniye. Sleduet udeliti vnimanie trudam rabotnikov nauchnyh uchrejdeniy y prepodavateley vysshih uchebnyh zavedeniy, a takje kachestvu podgotovky uchebnikov y posobiy. Vysshim uchebnym zavedeniyam Kazahstana neobhodimo takje razrabotati programmy partnerstva s predpriyatiyamy po sovmestnoy podgotovke spesialistov y provedenii issledovaniy. Aktivno sozdavati korporativnye obrazovatelino-proizvodstvennye struktury, pozvolyaishie vvoditi studentov v professionalinui sredu ih budushey proizvodstvennoy deyatelinosty na rannih stadiyah obucheniya. Obshiy kontroli za vsem etim doljen na samom vysokom urovne obespechiti Vysshiy sovet po nauke y tehniyke pry Preziydente Kazahstana.

Odnim iz osnovnyh napravleniy v razvitiy otechestvennoy nauky yavlyaetsya vnedrenie novyh tehnologiy. Vnedrenie v praktiku otechestvennoy medisiny noveyshih medisinskih tehnologiy yavlyaetsya nasushnoy neobhodimostiu. Poetomu dannoy rabote neobhodimo udelyati postoyannoe vnimanie so storony Praviytelistva y Ministerstva zdravoohraneniya nashey strany. Eto nujno dlya uluchsheniya zdoroviya nashego naroda. Y zdesi osoboe mesto otvoditsya telemedisiyne. Sovremennaya telemedisina pozvolyaet vracham otdalennyh klinik nezamedliytelino poluchati konsulitasiy po lechenii teh ily inyh bolezney iz sentralinyh nauchno-klinicheskih sentrov medisiny. Pomimo etogo, s pomoshiu etogo metoda vrachy y spesialisty mogut zaslushivati leksiy izvestnyh uchenyh po vajneyshim voprosam medisinskoy nauki, podderjivati svyazi s peredovymy medisinskimy sentramy zarubejiya, naladiti s nimy sotrudnichestvo. Vrachy mogut obmenivatisya s klinicheskimy sentramy Kazahstana y drugih stran neobhodimymy medisinskimy zaklucheniyami, snimkami, viydeoizobrajeniyami. Segodnya, kogda tak vysoko razvity informasionnye tehnologii, deni oto dnya shiryatsya vozmojnosty organizasiy s pomoshiu Interneta viydeokonferensiy.

Uvajaemye uchenye!

Professory y prepodavateli, aspiranty y studenty!

Zdanie s krepkim fundamentom stanovitsya vechnym. Y esly realizuemye gosudarstvom reformy esti samo zdaniye, to nauka yavlyaetsya ego nesokrushimym fundamentom.

Kak govorily nashy predki, priravnivavshie nauku k bessennoy sokrovishniyse, Oqu – bilim azyghy, Bilim - yrys qyzyghy. Uchenie – osnova znaniya, znanie – osnova schastiya.. Produmannaya politika gosudarstva po razvitii nauky - eto krepkaya osnova nashego budushego, garant razvitiya y rassveta gosudarstva.

Uvajaemye uchenye!

Uveren v tom, chto vy, ne jaleya siyl, talanta, s userdiyem y vdohnoveniyem budete truditisya vo imya podema nashey nauky na mirovoy uroveni, vozvysheniya iymeny kazahskogo naroda.

Uveren chto sovremennoe pokolenie kazahskih uchenyh priumnojit tradisiy svoih predshestvennikov, budet sposobstvovati razrabotke proryvnyh tehnologiy y ih vnedrenii v proizvodstvo.

Uveren, chto vy vsegda budete stremitisya k dostiyjenii vysokih nauchnyh rezulitatov, plodotvorno truditisya vo imya nashey Rodiny.

Poruchai sootvetstvuishim rukovodiytelyam podgotoviti do oseny nyneshnego goda predlojeniya o novom gosudarstvennom statuse Akademiy nauk Kazahstana y sootvetstvuyshem finansirovanii, reshiti drugie organizasionnye voprosy.

Jelai vam, dorogie druziya, velikih otkrytiy, krepkogo zdoroviya, dolgoy jizni, neissyakaemogo schastiya y realizasiy samyh smelyh planov. Schastiya, blagopoluchiya y zdoroviya vam y vashim blizkiym!

Jelaiy vsem vam bolishih uspehov v dele razvitiya nasionalinoy naukiy!

Budite zdorovy! Pusti budet vysokim vash duh!

Da zdravstvuet nasha Otchizna!

Blagodaru.

 

Dorogie sootechestvenniky segodnya my s Vamy pogovorim o matematicheskom obrazovaniy v nashey strane. Vy znaete innovasionnoe razvitie gosudarstva zakladyvaetsya v shkole, u toy strany u kotoroy horoshaya sistema obrazovaniya ta strana iymeet horoshie perspektivy innovasionnogo razvitiya. Eto znachit chto voprosy obrazovaniya v strane priobretai strategicheskiy harakter. Pry etom ya dumay v nashem shkolinom obrazovaniy nado sdelati osobyy upor na estestvenno nauchnye predmety. Formiruishui u detey nauchnuy kartinu mira. No snachala kak vsegda ya hotel by podelitisya s Vamy nekotorymy svoim myslyamiy.

U nas v Kazahstane s bolishoy luboviu y uvajeniyem otnosyatsya k kuliturnym y duhovnym sennostyam. Dombra yavlyaetsya nashim nasionalinym muzykalinym instrumentom y esti praktichesky v kajdoy kazahskoy semie, poetomu dlya nas ocheni vajno ego prodviyjeniye. My doljny dobitisya togo, chtoby dombra byla priznana kuliturnym fenomenom YuNESKO. Ministertvu kulitury RK ya dumai nado vzyatisya za etu neprostui no neobhodimui rabotu.

Nam takje nado dobivatisya chtoby drevnie kazahskie eposy Koblandy batyr, Qyz Jibek, Kozy Kórpesh - Bayan Sýlu YuNESKO provozglasilo shedevramy nematerialinogo kuliturnogo naslediya chelovechestva, a nasionalinyy park «Tamghaly tas» doljen byti vnesen v spisok Vsemirnogo naslediya. Proshu ministerstvo kulitury prorabotati y etot vopros.

Nu a teperi davayte pogovorim o matematicheskom obrazovaniy v nashey respubliyke.

Praktichesky vse vydayshiyesya gosudarstvennye deyately osoznavaly znachenie matematicheskih y estestvennyh nauk  dlya sovershenstvovaniya nasionalinoy ekonomiki, ukrepleniya voennoy moshi, rosta nauchnyh innovasiy. Uchityvaya etot fakt my doljny sdelati matematiku y estestvenno nauchnye predmety fundamentom srednego obrazovaniya v nashey strane.

Neobhodimo razrabotati y vnedriti novye metody prepodavaniya matematiki, sposobstvuishie aktivizasiy prosessa obucheniya, samostoyatelinosty myshleniya uchashihsya, vyrabotke tvorcheskih prakticheskih navykov. Vedushimy prinsipamy prepodavaniya matematiky doljny stati soznatelinosti y prochnosti usvoeniya znaniy.

Neobhodimo otmetiti chto podhody y prinsipy prepodavaniya matematiky v sovetskoy shkole, luchshie v miyre. Ravnyh im po metodicheskoy effektivnosty do sih por ne sozdano y eto odin iz seriezneyshih nedostatkov sovremennogo shkolinogo matematicheskogo obrazovaniya. Na moy azglyad, neobhodimo provesty shirokui diskussii sredy prepodavateley matematiki, posvyashennui metodiyke prepodavaniya dannoy dissipliny v shkole, a zatem obiyaviti konkurs na luchshiy uchebnik dlya nachalinoy y sredney shkoly. Segodnya nujny novye uchebniky y metodiky prepodavaniya matematiki, kotorye budut formirovati matematicheskoe myshlenie s uchetom realiy HHI – go veka – vsestoronney informatizasiy nashey jizniy.

 Sovetskaya sistema matematicheskogo obrazovaniya razvivalasi v rusle tradisiy, slojivshihsya za predydushie dva stoletiya. Na ih osnove byly sozdany novye formy raboty so shkolinikami. Vajneyshaya sredy nih - rabota s odarennymy detimi, kotorye vyyavlyalisi v prosesse vsesoiznyh olimpiad y obuchalisi v spesializirovannyh fiziko-matematicheskih shkolah. Poyavlenie v nachale 60-h godov takih shkol bylo obuslovleno mnogokratno vozrosshey potrebnostiu nauky y ekonomiky v matematikah y roste fiziko-matematicheskoy gramotnosti. Poyavilasi takaya shkola y v Almaty, eto respublikanskaya fiziko-matematicheskaya shkola.

Vse fiziko-matematicheskie shkoly obedinyalo stremlenie k fundamentalinosty obrazovaniya, rannee privlechenie uchenikov k nauchnoy rabote, obuchenie navykam samostoyatelinogo myshleniya, umenii staviti y reshati issledovateliskui zadachu. Inymy slovami, obuchenie tomu, «kak nujno dumati». Eto prinsipialinyy komponent obrazovaniya, kotorogo daje segodnya faktichesky net v obsheobrazovatelinyh shkolah y mnogih uniyversiytetah.

Otlichiytelinoy chertoy vseh etih shkol bylo to, chto ony nepremenno sozdavalisi po inisiatiyve, libo s neposredstvennym uchastiyem neordinarnyh ludey - vydayshihsya uchenyh y prepodavateley.

Praktika pokazyvaet - pry poniyjeniy masshtaba lichnosty deyatelinosti organizasiy nachinaet postepenno ugasati. IYmenno tak proizoshlo so mnogimy iz etih uchebnyh zavedeniy. Chasti ih iz silinyh, yarkih y samobytnyh uchebnyh zavedeniy prevratilasi v obychnye po sushestvu shkoly s neskoliko bolishim obemom chasov, otvodimyh na matematiku y fiziku. Ony lishilisi glavnogo – atmosfery nauchnogo poiska y interesa, stremleniya k tvorcheskoy deyatelinostiy.

Ety shkoly vzyaly na sebya funksii otbora y podgotovky kadrov dlya tehnicheskih Vuzov. S ney ony spravilisi. No, kak ny paradoksalino, ety shkoly ne daly strane vydayshihsya uchenyh fizikov, himikov ily matematikov, kotorye sdelaly otkrytiya mirovogo urovnya.

Pochemu tak proizoshlo?

Vozmojno dlya togo, chtoby stati velikim uchenym nedostatochno lishi uvlechennosty matematikoy y drugimy estestvennymy naukami. Neobhodima eshe vysokaya obshaya kulitura, ponimanie zakonomernostey poznaniya y duhovnosti. Mojet byti, iymenno etogo ne hvatalo v fiziko-matematicheskih shkolah. Ony pomogaly delati jiznennyy vybor uchashimsya, davaly kachestvennoe matematicheskoe obrazovaniye, no slabo priobshaly k mirovoy kuliture y malo vnimaniya udelyaly formirovanii duhovnogo mira uchashihsya. Poetomu nam nujno pereosmysliti nakoplennyy opyt raboty fiziko-matematicheskih shkol i, sohraniv vse luchshee, sozdati novui konsepsii prepodavaniya matematiky y estestvennyh nauk v spesializirovannyh obsheobrazovatelinyh shkolah. Nado provesty respublikanskui konferensii vypusknikov y prepodavateley fiziko-matematicheskih shkol y obsuditi na ney strategii razvitiya fiziko-matematicheskogo obrazovaniya  v sredney shkole.

V nastoyashee vremya v obychnyh shkolah stala narastati gumanizasiya obrazovaniya. Znachiytelino uvelichilsya obemom izuchaemyh gumanitarnyh predmetov y sootvetstvenno sokratilsya obem vremeny dlya estestvennyh predmetov y matematiki. Po sravnenii s uchebnymy planamy konsa tridsatyh y nachala pyatiydesyatyh godov proshlogo veka eto kolichestvo sushestvenno umenishilosi.

No segodnya matematika i, osnovannye na ney novye dissipliny y tehnologii, takie kak informatika, logika y drugie vse bolishe pronikait vo vse sfery jizni. Potrebnosty praktiky y realinye tendensiy v sfere obrazovaniya stanovyatsya raznonapravlennymi. Nelizya dopustiti narastaniya dannogo protivorechiya y prevrasheniya ego v antagonizm.

Sovremennoe obshestvo prosto ne mojet sushestvovati bez vysokoy matematicheskoy kulitury. Vse razvitye strany, stremyashiyesya sohraniti liyderstvo, stremyatsya k rasprostranenii matematicheskih znaniy y formirovanii massovogo interesa k estestvennym naukam – fiziki, himii, biologii. Toliko na osnove otkrytiy v etih otraslyah znaniy vozmojen kachestvennyy tehnologicheskiy proryv.   

 S uchetom etogo, napriymer, Preziydent SShA Barak Obama v svoem vystupleniy 27 aprelya 2009 goda na ejegodnom sobraniy amerikanskoy Nasionalinoy akademiy nauk obiyavil o resheniy osobo podderjati matematicheskoe y estestvennonauchnoe obrazovaniye. Po ego mnenii, strana, kotoraya budet lidirovati v matematicheskom y estestvennonauchnom obrazovaniy segodnya, zavtra stanet mirovym nauchnym liyderom. Poetomu matematicheskoe obrazovanie stanovitsya vysshim prioriytetom v obrazovatelinoy politiyke Soediynennyh Shtatov Amerikiy.

Samoe interesnoe, chto amerikanskiy preziydent predlojil privlechi k prepodavanii v shkolah uchenyh fizikov, himikov, matematikov, sposobnyh prepodavati v shkolah. IYmenno tak postupily v SSSR v 60-e goda, sozdavaya fiziko-matematicheskie shkoly. Segodnya my poryadkom pozabyly etot opyt, zato im reshily aktivno vospolizovatisya amerikansy. 

Nam nujno ne otkazyvatisya ot opyta y tradisiy, sozdannyh v sfere obrazovaniya v sovetskiy period vremeni, a izuchati ih y kreativno ispolizovati. V pervui ocheredi, v prepodavaniy matematicheskih dissiplin y vnedreniy elementov matematicheskogo myshleniya v prosess prepodavaniya drugih uchebnyh predmetov. Matematika doljna rassmatrivatisya kak neotemlemaya chasti obshey kulitury.

Nado dati moshnyy impulis razvitii fiziko-matematicheskih shkol y spesializirovannyh klassov po vsey respubliyke. Ony doljny nauchiti uchashihsya uje v shkole sozdavati na osnove poluchennyh znaniy novye mashiny, materialy y instrumenty, programmnoe obespecheniye. Ih zadacha - ne toliko davati teoreticheskie matematicheskie y estestvenno-nauchnye znaniya, no y privivati vkus y navyky ih tvorcheskogo prakticheskogo ispolizovaniya.

Dlya etogo nujny novye uchebnye programmy, prinsipialino inoe tehnicheskoe osnasheniye, novaya organizasiya uchebnogo prosessa. Vse shkoly i, v pervui ocheredi, fiziko-matematicheskie nujno osnastiti uchebnymy laboratoriyamy novogo pokoleniya, kotorye iymeiyt vozmojnosty ne dlya prostoy demonstrasiy fizicheskih y himicheskih zakonov, a pozvolyait zanimatisya nauchnym modelirovaniyem, vesty nauchnye issledovaniya uje na shkolinom urovne. Seli takih issledovaniy – ne velikie nauchnye otkrytiya, a formirovanie u uchashihsya jelaniya y umeniya tvorcheskogo poiska, privitie issledovateliskih navykov y lubvy k estestvennym naukam.

Sozdanie prinsipialino inoy sistemy prepodavaniya matematiky y estestvennyh dissiplin sleduet nachati v ramkah novogo obrazovatelinogo proekta sozdaniya sety Preziydentskih shkol Kazahstana dlya odarennyh detey. Ego suti – poyavlenie v regionah nashey strany shkol XXI-go veka, prizvannyh stati svoeobraznymy lokomotivamy dlya razvitiya obsheobrazovatelinyh uchrejdeniy strany. V etih shkolah doljny byti sosredotocheny odarennye deti, talantlivye pedagogiki, luchshie metodiky obucheniya y samoe luchshee tehnicheskoe osnasheniye.

V selom je dlya sovershenstvovaniya fiziko-matematicheskoy podgotovlennosty uchashihsya srednih shkol na sistemnoy osnove neobhodimy try slagaemyh. Vo-pervyh, reshenie y volya gosudarstvennyh organov vlasti. Vo-vtoryh, aktivnosti institutov grajdanskogo obshestva – soobshestva matematikov y pedagogov. V - tretiiyh, massovoe osoznanie znachimosty matematiky v jizny cheloveka, obshestva y gosudarstva.

  My doljny obediniti usiliya po vsem trem napravleniyam y dobitisya resheniya postavlennoy zadachy – formirovaniya novogo pokoleniya grajdan, obladaishih vysokoy kulituroy myshleniya, osnovannoy na glubokih znaniyah matematiky y estestvennyh nauk. Vedi kak utverjdal velichayshiy filosof Platon chelovek, «sposobnyy k matematiyke izoshren vo vseh naukah». Razvivaya matematicheskui kulituru y obrazovaniye, my sozdaem predposylky dlya perehoda vsego chelovechestva na kachestvenno inoy uroveni.

Blagodaru Vas za vnimaniye!

 

Dorogie sootechestvenniky segodnya ya hotel by obratitisya k deputatam parlamenta nashey strany y vyskazati im ryad pojelaniy kotorye pomogut im v ih rabote. No snachala kak obychno ya hotel by vyskazati ryad svoih mysley.

U Kazahstana ocheni bolishaya y bogataya istoriya. U nas esti nasionalino-duhovnye sennosti. Ety sennosty yavlyaytsya dlya nas osnovoy. My razdelyaem obshechelovecheskie sennosti. Odnako prioriytetnymy dlya nas ostaytsya nasionalinye sennosty y postroenie na etoy osnove sovremennogo gosudarstva, vot chto yavlyaetsya nashey seliu. Postroenie na nasionalino-duhovnyh sennostyah sovremennogo, svetskogo, otkrytogo miru gosudarstva yavlyaetsya nashey osnovnoy seliu. Dlya etogo doljny byti ekonomicheskie vozmojnosti, ekonomicheskaya nezavisimosti, politicheskie svobody.

Dlya obespecheniya ekonomicheskoy nezavisimosti, v nashem suverennom Kazahstane doljna deystvovati svoya modeli ekonomicheskogo razvitiya, v osnove kotoroy doljno byti sochetanie institutov rynochnoy ekonomiky s deystvennymy mehanizmamy gosudarstvennogo regulirovaniya y realizasiey silinoy sosialinoy politiki. Eta ekonomicheskaya modeli doljny stati strategicheskoy osnovoy ustoychivogo razvitiya kazahskogo gosudarstva. Pry etom ona doljny byti ne zakostenevshey konstruksiey, a postoyanno sovershenstvovatisya y modernizirovatisya.

Na moy vzglyad, gosudarstvennye rukovodiytely y lisa osushestvlyaishie vlastnye funksii, doljny chetko ponimati, chto vlasti eto, prejde vsego, otvetstvennosti pered narodom y kompetentnosti. Vlasti, prejde vsego, slujit narodu, vlasti doljna byti nravstvennoy y kuliturnoy. Poetomu ya jelay nashim gosudarstvennym rukovodiytelyam byti priymerom dlya nashih grajdan.

Nu a teperi ya hotel by obratitisya k deputatam Parlamenta nashey strany.

Uvajaemye deputaty!

21 god nazad my vse vmeste zalojily na rodnoy zemle fundament demokraticheskogo, pravovogo gosudarstva, grajdanskogo obshestva, sozdaly osnovnye demokraticheskie instituty, v tom chisle, Parlament respublikiy..

Vsya sistema sosialinyh otnosheniy, gosudarstvennyh struktur, obshestvennyh institutov, iydeologiya, nravstvennye ustoi, pravovaya sistema preterpely korennoe preobrazovanie y obnovleniye. My vidiym, chto za ety gody prosess zakonotvorchestva rezko aktivizirovalsya. Pry etom roli zakonov v jizny obshestva sushestvenno povysilasi.

Postroenie novoy jizny potrebovalo glubokogo osmysleniya y razrabotky konseptualinyh polojeniy dlya pravovogo regulirovaniya v novyh usloviyah.

Dorogie druziya!

Dviyjenie k novomu gosudarstvu predpolagaet sovershenstvovanie sistemy prava y zakonodatelistva y ih prioriytetov. Pravotvorchestvo - odno iz vajneyshih napravleniy gosudarstvennoy deyatelinostiy.

V svyazy s chem, ya vyskaju neskoliko pojelaniy rabochego poryadka, na moy vzglyad, prioriytetnyh.

Prejde vsego, pojelaiy, chtoby Parlament strany prodoljil tradisii tvorcheskogo razvitiya y ukrepleniya gosudarstvennosty Respubliky Kazahstan. Nikogda ne stoyati na meste, ne dovolistvovatisya dostignutym. Pry etom prodvigatisya k vysokoy sely ne metodom prob y oshibok, no opirayasi na demokratizm y glasnosti, professionalizm, zakonnosti, nauchnosti, na pravopriymeniytelinuiy praktiku, bogatyy istoricheskiy opyt.

Vsegda pomniti, chto kajdyy samostoyatelinyy narod prizvan byti istoricheskim deyatelem.

Nado takje vsegda otchetlivo predstavlyati sebe naibolee blagopriyatnye perspektivy razvitiya respubliki. Nado chutko ulavlivati polojiytelinye tendensii, smelo razvivati y zakreplyati ih stimuliruishimy zakonodatelinymy y normativnymy aktami. Bylo by polezno sformulirovati y osushestviti takui, napriymer, iydeiy, kak strategiya pravovogo razvitiya Respubliky Kazahstan

Sovershenstvovanie zakonodatelistva napravlyati na to, chtoby ne toliko utverdilisi gumanisticheskie iydey y inye nachala pravovogo gosudarstva. Neobhodimo dobivatisya togo, chtoby zarabotaly pravovye prinsipy y konstruksii, obespechivaishie stabilinosti gosudarstva y yuridicheskui zashitu prav y svobod lichnostiy.

Sila kajdogo naroda vytekaet iz ego gosudarstvennogo soznaniya. Vajneyshim usloviyem vnutrenney sily naroda yavlyaetsya ego sposobnosti organizovatisya. Vot pochemu, govorya o tvorcheskom razvitiy gosudarstvennosty respubliki, nado soznavati, chto dostoynyy otvet lubomu vyzovu vremeny mojet dati toliko horosho organizovannoe, effektivno upravlyaemoe demokraticheskoe pravovoe gosudarstvo, vysokiy gosudarstvennyy status respublikiy.

Vsyo eto osobenno vajno ponimati v neprostyh usloviyah sovremennogo globalinogo finansovo-ekonomicheskogo krizisa.

V bolishoy sudibe nashego naroda net drugih aliternativ silinomu gosudarstvu dlya sohraneniya vnutrenney stabilinosty y dostignutoy samostoyatelinosty v ekonomicheskom, politicheskom, sosialinom y kuliturnom razvitiiy.

Dorogie druziya!

Posle pojelaniya vsem tvorcheskogo razvitiya gosudarstvennosty nashego naroda ya hochu takje pojelati vam neustannoy pravotvorcheskoy raboty v razvitiy proizvodiytelinyh sil respubliki, konkretno - v formirovaniy y stanovleniy u nas innovasionnoy ekonomiki. Eto teperi zadacha kajdogo dnya.

Ya gluboko uveren chto nam nado nayty cheloveka tvorcheskogo – istinnogo tvorsa novyh dlya respubliky proizvodiytelinyh siyl. Stavka neobhodimo delati na cheloveka tvorcheskogo, obrazovannogo, na sozdanie moshnyh proizvodiytelinyh siyl

Segodnya, rassmatrivaya bogateyshie prirodno-syrievye resursy respubliky kak blago, darovannoe narodu Bogom, my nachinaem vsyo bolee otchetlivo soznavati, chto glavnoe bogatstvo respubliky – eto chelovek, narod.

My doljny uchityvati v svoey strategii, chto nashy neischerpaemye prirodno-syrievye resursy vpolne ischerpaemy. Pry etom nikto iz nas ne doljen dopuskati daje y mysly o tom, chto u nashego naroda posle etogo nastupit kones istorii. Naoborot, my doljny chetko osoznavati, chto chelovek - chelovek tvorcheskiy - dlya nas ne sredstvo, a vysshaya seli vsey politiki. Toliko sberejeniyem cheloveka, povysheniyem ego jiznesposobnosti, samodostatochnosti, mojno sberechi y vesi narod.

V svyazy s etiym, voznikaet bolee vysokoe stremlenie k etoy seli: ne prosto nakoplenie bogatstva, a sposobnosti naroda uverenno sozdavati svoyo bogatstvo pry lubyh povorotah istoriy – vot nash puti. Nam nujny proizvodiytelinye sily vysochayshego urovnya, yadrom kotoryh doljen byti nash narod – zdorovyy fizicheski, vysokoobrazovannyi, umelyi, lubyashiy trud, duhovno y nravstvenno stoykiy, s vechnoy y prekrasnoy svoey istoriey.

Innovasionnaya ekonomika – vot nash otvet na neminuemoe istoshenie prirodnyh resursov, na vysokie perepady v mirovyh senah na nih segodnya. Eto takje umeloe ispolizovanie blagopriyatnyh vozmojnostey dlya rosta, poyavlyayshihsya vmeste s burnym razvitiyem sistemy obrazovaniya, nauki, kommunikasionnoy sistemy, energetiky nashey respublikiy.

Segodnya na pervyy plan vyhodit proizvodstvo y potreblenie iydey. Dvijushey siloy uje stala chelovecheskaya kreativnosti - sposobnosti sozdavati znachimoe novoe. Tvorcheskaya deyatelinosti stanovitsya nepreryvnoy praktikoy, konkurentnym preimushestvom, a glavnym resursom stal chelovecheskiy kapital s ego kreativnoy, tvorcheskoy sostavlyayshey.

Sozdanie naukoemkih proizvodstv v nashey respubliyke - nazrevshaya neobhodimosti. V innovasiyah nujdaitsya vse otrasly ekonomiki, v tom chisle y syrievaya, y agroprom. S vnedreniyem krupnyh nauchnyh iydey y razrabotok otdacha rastyot, no ih sleduet dostraivati novymy industrialinymy zveniyamy s vysokoy dobavlennoy stoimostiu y osnovannymy na innovasionnyh tehnologiyah. Neobhodimo minimizirovati torgovlu syrym produktom.

Seliskoe hozyaystvo osobenno ostro nujdaetsya v innovasiyah. Ego dohodnosti ostaetsya nestabilinoy, a kachestvo jizny seliskih trujenikov povyshaetsya medlenno. Priymeniytelino k APK «innovasii» – eto novye tehnologii, novaya tehnika, daje sistemy seliskohozyaystvennyh mashin y oborudovaniya, novye sorta rasteniy y porody jivotnyh, novye udobreniya y sredstva zashity, novye formy organizasiy truda y kreditovaniya proizvodstva, a takje novye podhody k podgotovke y perepodgotovke, k rasstanovke kadrov. Neobhodimo uporyadochiti y zemelinye otnosheniya.

Tovarnaya produksiya severnogo sela iymeet gromadnoe konkurentnoe preimushestvo za schyot ekologicheskoy chistoty y vysokih potrebiyteliskih kachestv. Y vospolizovatisya etim preimushestvom nado v polnoy mere.

V selyah uskoreniya prosessov vnedreniya sovremennyh otechestvennyh y zarubejnyh tehnologiy proizvodstva selihozproduksiy nujny spesialinye slujby innovasionnogo konsulitirovaniya, deystvuyshie v tesnoy vzaimosvyazy s nauchnymy y obuchayshimy organizasiyami, opytnymy y peredovymy hozyaystvami. Takie slujby v ryade regionov doljny vystupiti kluchevym zvenom innovasionnoy sistemy y byti opredelyayshim faktorom v sovremennyh ekonomicheskih usloviyah.

Ony doljny osushestvlyati tehnicheskoe y tehnologicheskoe konsulitirovaniye, razrabotku y dovedenie do selihozpredpriyatiy rekomendasiy po vnedrenii sovremennyh kompleksov mashin y tehnologicheskogo oborudovaniya.

Vliyaniya gosudarstva na innovasionnui politiku v APK doljno byti usiyleno. Nujna gosudarstvennaya innovasionnaya politika, podkreplennaya zakonodatelinymy y normativno-pravovymy aktami, reguliruishimy innovasionnye prosessy v seliskom hozyaystve.

Nado pomochi selu stati zajitochnym. Gosudarstvo y krupnyy agrobiznes doljny vernuti na selo serednyaka, izgnannogo ottuda v 30-e gody. Zdesi Parlamentu RK blagodatnoe pole dlya raboty. Nadelenie seliskogo jiytelya zemlyoy, dostupnymy kreditami, dvijimym y nedvijimym imushestvom, sredstvamy proizvodstva, sovremennymy dostiyjeniyamy sivilizasiy y kulitury dast cheloveku vozmojnosti svoim trudom obespechiti dostatok v semie, ukrepiti domohozyaystvo, povysiti uroveni jizny kak na sele, tak y v selom po respubliyke.

Tendensiya rosta zakupochnyh sen na ekologichesky chistui produksii sozdayot blagopriyatnye vozmojnosty dlya sozdaniya pribylinogo proizvodstva tradisionnoy selihozproduksii, pozvolyaet vyity s ney na mirovoy rynok. Pry etom sverhzadachey doljno ostavatisya sohranenie narodnogo, nasionalinogo byta, narodnoy kulitury neizmenno svyazannoy v kajdoy strane s gosudarstvennoy podderjkoy razvitiya sela.

Prioriytetnoe napravlenie po innovasionnomu puty razvitiya, konechno, opredelyaet politicheskaya sistema, sostoyashaya kak iz gosudarstvennyh, tak y iz obshestvennyh institutov vlasti. Poetomu pry formirovaniy innovasionnoy ekonomiky bez gosudarstva, bez ego obshestvennyh institutov vlasty y reshayshego uchastiya samogo naroda ne oboytisi. Prejde vsego, v voprosah vybora strategii, opredeleniya seley, nauchno-tehnicheskoy, informasionnoy, normativno-pravovoy y sosialinoy politikiy.

Eta politika, realizuemaya cherez gosudarstvennye y obshestvennye instituty vlasti, takje doljna byti innovasionnoy. Sledovatelino, y samy instituty, Parlament nashey strany, doljny iymeti innovasionnye svoystva y kachestva. Otoyty segodnya ot liniy obnovleniya – znachit deystvovati vopreky vole naroda.

Dorogie deputaty!

Glubina mudrosti, energiya mujestva, stoykosti y samootverjennyy trud trebuytsya Parlamentu respubliky dlya togo, chtoby ostavatisya liyderom grajdanskogo obshestva. Stanovlenie grajdanskogo obshestva v nashey respubliyke proishodit v usloviyah reformy gosudarstvennoy vlasty y vseh sfer obshestvennoy jizny y trebuet k sebe povyshennogo vnimaniya Parlamenta strany.

Grajdanskoe obshestvo, buduchy formoy dobrovolinoy samoorganizasiy obshestva, doljno deystvovati v ramkah zakona, na pravovoy osnove, v kotoroy prava budut uravnovesheny grajdanskoy otvetstvennostiu. Osnovnym prednaznacheniyem grajdanskogo obshestva yavlyaetsya sozdanie usloviy, obespechivaishih naibolee polnoe udovletvorenie raznoobraznyh materialinyh, duhovno-kuliturnyh y inyh potrebnostey lichnosti. V usloviyah razvitogo grajdanskogo obshestva sozdaitsya realinye predposylky dlya naibolee polnoy realizasiy vozmojnostey y sposobnostey

U nas v Respubliyke Kazahstan esti zachatky vseh institutov grajdanskogo obshestva, kotorye v miyre sushestvuiyt. Eto obshestvennye organizasii, dvuhpalatnyy parlament, mestnoe samoupravleniye. Eto organizasiy blagotvoriytelinye, medisinskiye, ekologicheskiye, obrazovatelinye, tvorcheskie soizy, veteranskiye, pravovye, sozdannye po inisiatiyve naseleniya y otstaivaishie svoy nekommercheskie seli. Vse eto ogromnye konsentriruishie sily intellektualinogo potensiala aktivistov, sposobstvuishih razvitii respublikiy.

My ne otstayom ot okrujaiyshego mira. Odnako, dlya vypolneniya postavlennyh seley, dannye instituty nujdaitsya vo vsestoronney podderjke gosudarstva.

Zadacha sodeystviya razvitii grajdanskogo obshestva nosit kompleksnyy harakter y doljna byti realizovana v viyde paketa mer zakonodatelinogo y organizasionnogo haraktera.

Dorogie druziya!

V zakluchenie eshyo odno pojelaniye: osobyy harakter v nashem gosudarstve prinadlejit kodifisirovannym aktam. Kodeksy otnosyatsya k naibolee vysokomu urovnu zakonodatelistva.

V respubliyke sleduet takje prinimati sistemnye akty. Vedi kajdyy kodeks - eto kak by samostoyatelinoe, razvitoe yuridicheskoe "hozyaystvo", v kotorom doljno byti vse, chto neobhodimo dlya yuridicheskogo regulirovaniya toy ily inoy gruppy otnosheniy, - y obshie prinsipy, y regulyativnye instituty vseh osnovnyh raznovidnostey dannyh otnosheniy, y pravoohraniytelinye normy, y t.d. Prichem vesi etot normativnyy material priyveden v edinui sistemu, raspredelen po razdelam y glavam, soglasovan.

Eto pomojet nashim grajdanam luchshe oriyentirovatisya y uverenno deystvovati na obnovlyaemom pravovom pole.

Dorogie druziya!

Nam vypalo schastie rabotati v udiviytelino dinamichnoe, tvorcheskoe vremya. Nam udalosi reshiti mnogie slojnye nasionalinye zadachy gosudarstvennogo stroiytelistva. No ih chislo ne umenishaetsya, a slojnosti narastaet. Dlya uspeshnogo ih resheniya trebuetsya atmosfera edinstva y soglasiya, vzaimnoy otvetstvennosty y vzaimnogo doveriya. Osobenno v otnosheniyah zakonodatelinoy y ispolniytelinoy vlastey. V Parlamente rabotayt ne dlya togo, chtoby skolotiti politicheskiy kapital, a dlya togo, chtoby pomochi nashemu narodu, nashey respubliyke prodvinutisya eshyo dalishe vpered na eyo trudnom puty istoricheskogo razvitiya.

Budem je vsegda ediny y splochyonny!

Vmeste my pobediym!

Blagodaru Vas za vnimaniye!

 

Dorogie druziya 16 dekabrya ispolnyaetsya 21 god nashey gosudarstvennoy nezavisimosti. Poetomu ya ot sebya lichno hotel by pozdraviti sootechestvennikov s etim prazdnikom.

Uvajaemye sootechestvennikiy!

Serdechno pozdravlyaiy vas s istoricheskim vyborom naroda respubliky – 21-y godovshinoy nezavisimosti, otkryvshey sovershenno novye gorizonty na rubeje dvuh vekov dlya nashey strany y korennym obrazom izmenivshey sudibu nashego naroda. Proydut gody no znachenie etogo sobytiya ne budet snijatisya nikogda.

Po sluchai etogo velikogo nasionalinogo prazdnika s osoboy radostiu y gordostiu iskrenne pozdravlyai vesi slavnyy narod Kazahstana, a takje nashih sootechestvennikov, projivaishih za rubejom.

Nezavisimosti schitaetsya samym sennym dostiyjeniyem trudolubivogo y mirolubivogo naroda Kazahstana.

Gosudarstvennaya nezavisimosti, kotorui priobrel Kazahstan 21 god tomu nazad, yavilasi itogom dliytelinoy boriby y staraniy kazahskogo naroda na svoyom istoricheskom y dlinnom puty razvitiya. Mechta o gosudarstvennoy nezavisimosty jila v techenie stoletiy v umah predstaviyteley nashey nasii. Svobodolubivyy duh nashih predkov, dela y staraniya gosudarstvennyh deyateley, politikov, peredovoy intelliygensii, lubyashih Rodinu polkovodsev dlya dostiyjeniya nezavisimosty Rodiny nashly svoe otrajenie v istoriy nashey nasii, v naslediy velikih predstaviyteley nauky y liyteratury, a takje v nashey kuliture.

Hod istoriy sviydetelistvuet, chto segodnya my ne toliko vidim osushestvlenie tysyacheletney mechty nashih predkov, no y samy stroim gosudarstvo, kotoroe na mejdunarodnoy arene priobrelo svoe mesto.

Gosudarstvennaya nezavisimosti dlya nas, kazahov, yavlyaetsya samym svyashennym dostiyjeniyem, y my ee stavim vyshe vseh drugih sennostey.

V nyneshnih usloviyah ukreplenie nezavisimosty gosudarstva, povyshenie urovnya y kachestva jizny ludey dlya nas priobretait jiznenno vajnyy smysl.

Mobilizasiya vsego kazahskogo naroda na sozidanie gosudarstvennosty kazahov, na blagoustroystvo zemly otsov doljno stati sentralinoy osnovoy politiky kazahskogo gosudarstva.  Osnovoy mobilizasiy doljny byti istoricheskie y kuliturnye sennosty kazahskogo naroda, gordosti za Otchiznu, vysokoe nasionalinoe samosoznaniye.

Drugimy slovami, nasionalinye sennosti, pozitivnye istoricheskie y kuliturnye tradisiy doljny byti podnyaty na gosudarstvennyy uroveni. Kak my vidim segodnya, takie ponyatiya, kak nezavisimosti y svoboda, nasionalinoe edinstvo, gosudarstvennyy yazyk, territorialinaya selostnosti, blagoustroystvo Rodiny y sozidanie ne toliko prinyaty kak obshenasionalinye iydei, no y slujat mayakom v soznaniy y mirovozzreniy nashih grajdan.

V techenie stoletiy nashy izvestnye mysliytely vsegda napravlyaly narod k svobodomyslii y nezavisimosti, samopoznanii y samosoznanii, edinstvu y sosushestvovanii, partnerstvu y splochennosti, sozidanii y blagoustroystvu.

Ya schitai, chto trudolubie nashego naroda, ego bezzavetnaya lubovi y predannosti svoey respubliyke, umenie jiti v miyre y soglasiy eshyo bolee ukrasyat nashu Otchiznu.

Uveren, chto, otdavaya dani blagodarnosty za nezavisimosti y suvereniytet, chuvstvo lubvy y vernosty patriotichnogo y trudolubivogo kazahskogo naroda k Kazahstanu  budet toliko ukreplyatisya y priumnojatisya deni oto dnya, y gordyy narod strany v dalineyshem takje ne budet jaleti svoih usiliy vo imya dorogoy y lubimoy Rodiny.

Pusti vysshie chayaniya nezavisimosti, blagorodnye, sozidatelinye sely budut vdohnoviytelem dobrogo budushego y dostoynoy jizny nashego naroda!

Pusti luch nezavisimosty stanet dlya nas – kazahov svetilom na puty budushih triumfov y pobed!

Eshyo raz iskrenne pozdravlyai vseh dorogih grajdan strany, vseh sootechestvennikov, projivaishih za rubejom po sluchai dvadsati pervoy godovshiny velichayshego nasionalinogo prazdnika – gosudarstvennoy nezavisimosty Kazahstana, y jelay kajdoy kazahskoy semie mira, spokoystviya, blagopoluchiya, schastiya y uspehov.

Jelay vsem Vam dobra, novyh sversheniy, prosvetaniya vo blago mogushestva nashey edinoy nedelimoy y suverennoy strany!

Budite gordy y schastlivy, dorogie sootechestvennikiy.

 

Dorogie sootechestvenniky segodnya my pogovorim o shahmatnom obrazovanii. Vy znaete shahmaty eto udiviytelinaya igra kotoraya dostoyna osobennogo otnosheniya k sebe. No snachala ya kak obychno hotel by podelitisya s Vamy nekotorymy svoimy soobrajeniyamiy.

Zashitoy ot negativnogo vozdeystviya globalizasii, mirovogo razvitiya dlya nas yavlyaitsya tradisionnye zanyatiya, nasha samobytnaya kazahskaya kulitura. Ponyatie «usta» (master) prishlo s namy iz drevneyshih vremen y yavlyaetsya chastiu nashey duhovnoy kulitury. V HH veke eta professiya, eto vysokoe zvanie staly zabyvatisya. No my doljny opomnitsya y nachati vozrojdati kazahskoe nasionalinoe prikladnoe iskusstvo. Segodnya, ya dumai, prishlo vremya razvivati kazahskie narodnye promysly y remesla ne toliko kak biznes, kak remeslo, prinosyashee dohod, a kak nasionalinui chertu, vozvyshaishui znachenie naroda.

Poetomu ya hotel by poprositi Ministerstvo kulitury RK razrabotati v mesyachnyy srok programmu podderjky kazahskogo nasionalinogo prikladnogo iskusstva y kazahskih narodnyh promyslov y remesel.

Nu a teperi davayte pogovorim o shahmatnom obrazovaniy v RK.

Intellektualizasiya obshestva oznachaet ne prosto mehanicheskiy prirost znaniy v selom y u kajdogo cheloveka v otdelinosti. Eto, prejde vsego, osvoenie logicheskogo myshleniya y tvorcheskogo poiska dlya prinyatiya optimalinogo resheniya v toy ily inoy konkretnoy situasii. Takie navyky y sposobnosty mogut  sformirovati toliko lishi shahmaty.

My do sih por ne opredelilisi s tem, kak vosprinimati shahmaty. Eto razvlecheniye, igra ily nauka, a mojet iskusstvo? Nikto ne mojet opredeliti ih znachenie dlya chelovecheskogo obshestva toliko lishi potomu, chto ono mnogogranno y neischerpaemo. Bessporno lishi odno – poleznosti shahmat dlya formirovaniya y razvitiya lichnostiy.

Kitaysy osoznaly eto y staly prepodavati ih v shkole. Seychas Kitayskaya Narodnaya Respublika vse uverennee zanimaet lidiruishie pozisiy v mirovoy ekonomicheskoy sisteme, a kitayskiye  shahmatisty – v mirovyh shahmatah.

Vzaimosvyazi liyderstva v shahmatah y ekonomicheskom razvitiy ochevidna y vpolne obiyasnima. Chem bolishe rasprostranenny v strane shahmaty, tem bolishe kreativno myslyashih ludey, sposobnyh prinimati otvetstvennye y logichnye resheniya, gotovyh borotisya dlya pretvoreniya ih v jizni. Kak spravedlivo podmetil mnogokratnyy chempion mira po shahmatam A.Karpov, «shahmaty uchat kontrolu za vremenem, analizu, planirovanii, prognozirovanii y samodissipliyne». Mogu dobaviti k etomu, chto shahmatisty obladait vysokoy stressoustoychivostiu, ony ne teryaytsya v kriticheskih situasiyah, ne vpadait v paniku, a dumait y ishut sposob vyhoda iz slojivsheysya obstanovki. IYmenno takie kachestva neobhodimy ludyam dlya preodoleniya krizisa, dlya sozdaniya novoy sosialinoy y ekonomicheskoy deystviytelinostiy.

Beskonechnye obsujdeniya y mnogochislennye razgovory o polize ochevidnyh veshey - odna ih nashih nasionalinyh osobennostey. Vmesto togo, chtoby ispolizovati nakoplennyy v HH-m veke opyt ih prepodavaniya, my vedem bespoleznye diskussii. Mejdu tem, velichayshiy pedagog V.A.Suhomlinskiy v konse 60-h godov HH-go veka v kniyge «Serdse otdaiy detyam» napisal: «Bez shahmat nelizya predstaviti polnosennogo vospitaniya umstvennyh sposobnostey y pamyati. Igra v shahmaty doljna voyty v jizni nachalinoy shkoly kak odin iz elementov umstvennoy kulitury». Etu mysli osenily za rubejom. Shahmaty kak uchebnaya dissiplina vnedryaitsya v obsheobrazovatelinye shkoly SShA, Kanady, Kitaya, Ispanii, Peru, Brazilii, Fransii. K shahmatam v SShA priybegaiyt y v sluchayah, kogda detyam nujno pomochi borotisya s zavisimostyamy - alkogolinoy y narkoticheskoy.

Ishodya iz vysheskazannogo ya schitai chto nam neobhodimo vnedryati shahmaty v shkolinui programmu Kazahstana.

Uskoriti etot prosess mojno lishi pry usloviy prepodavaniya predmeta «Shahmaty» v obsheobrazovatelinyh shkolah v osnovnoy setke zanyatiy, v pervoy poloviyne dnya (kak predmeta po vyboru uchashihsya).

Odna iz slojnyh problem v prosesse vnedreniya shahmatnogo vseobucha zakluchaetsya v podgotovke kvalifisirovannyh pedagogicheskih kadrov, sposobnyh zainteresovanno y s luboviu obuchati detey igre v shahmaty. Na pervyy vzglyad, samyy prostoy vyhod – privlechi k prepodavanii v shkolah sportsmenov-shahmatistov, iymeiyshih vysokie razryady y zvaniya. No esly tak postupiym, to my srazu je pogubim na kornu zamysel shahmatnogo vseobucha.

Nekotorye iz niyh, navernoe, mogly by rabotati trenerami, no shkolinymy uchiytelyamy - lishi edinisy. Bolishinstvo iz nih ne iymeet pedagogicheskogo obrazovaniya y ne znakomo s osobennostyamy detskoy psihologii. Vryad ly ony smogut prepodavati shahmaty kak uchebnuy dissiplinu, a ne vid sporta. Poetomu dannyy variant resheniya problemy nepriyemlem.

Neobhodimo dati shahmatnoe obrazovanie uchiytelyam. Dlya etogo nado ispolizovati sistemu povysheniya kvalifikasiy Ministerstva obrazovaniya y nauky RK, sozdati spesializirovannyy metodicheskiy portal dlya prepodavateley shahmat v Internete, provesty konkurs na luchshee uchebnoe posobiye. Sleduet vvesty v gosudarstvennyy klassifikator spesialinostey «Uchiytelya shahmat nachalinyh klassov obsheobrazovatelinoy shkoly».

Ministerstvu obrazovaniya y nauky Respubliky Kazahstan nujno razrabotati obrazovatelinyy standart uchebnogo predmeta «Shahmaty» v ramkah gosudarstvennogo obrazovatelinogo standarta obshego obrazovaniya novogo pokoleniya.

Vysshim uchebnym zavedeniyam pedagogicheskoy napravlennosty sleduet pristupiti k sozdanii kafedry shahmat, gotovyashih uchiyteley shahmat, pedagogov-organizatorov shahmatnoy raboty v shkolah y detskih klubah. Nado razvernuti v Vuzah strany massovui podgotovku uchiyteley y trenerov po shahmatam

Prepodavanie shahmat trebuet sozdaniya novogo nauchnogo napravleniya – shahmatnoy pedagogikiy.

Vnedrenie shahmatnogo vseobucha doljno soprovojdatisya populyarizasiey shahmat y sozdaniyem usloviy dlya rosta sportivnogo masterstva yunyh shahmatistov. Etoy sely prizvany slujiti massovye y spesialinye sorevnovaniya sredy shkolinikov po shahmatam. V nashey strane neobhodimo otkryvati detsko-inosheskie shahmatnye sportivnye shkoly. Sleduet uvelichiti ih kolichestvo s kajdym godom. Ih sozdanie ne trebuet nalichiya dorogostoyashey infrastruktury. V kajdom gorode doljna byti takaya sportivnaya shkola. Ejenedelino doljny prohoditi detskie sportivnye shahmatnye sostyazaniya na mestnom urovne. Itogom ih doljno byti uchastie yunyh shahmatistov – pobediyteley mestnyh y regionalinyh sorevnovaniy v respublikanskih y mejdunarodnyh turnirah. Toliko tak mojno podgotoviti vysokoklassnyh shahmatistov y zavoevati mirovoe pervenstvo v shahmatah.  

Dlya shahmatnogo vseobucha y rosta sportivnogo masterstva nujno aktivnee ispolizovati metodiky distansionnogo obucheniya y vozmojnosty vsemirnoy sety «Internet».

Ministerstvu obrazovaniya y nauky RK y obshestvennym obediyneniyam shahmatistov nado ne toliko organizovati otbor silineyshih yunyh igrokov, no y razvernuti v SMY informasionnui kampanii ob istoriy shahmat, ih polize dlya chelovechestva, o tradisiyah otechestvennoy shahmatnoy shkoly. Eyo seli – formirovanie massovoy shahmatnoy kulitury v obshestve. V etu rabotu obyazatelino doljno vkluchitisya televiydeniye. Na detskom kanale sleduet sozdati peredachu, posvyashennuiy shahmatam. V techenie 2013-2014 godov nujno provesty respublikanskui y oblastnye konferensiy po shahmatnomu obrazovanii.

Obuchenie shahmatam y osvoenie shahmatnoy teoriy uchashimisya obsheobrazovatelinyh uchebnyh zavedeniy, bezuslovno, budet sposobstvovati rostu ih duhovnyh vozmojnostey. Blagodarya etomu  vozrastet intellektualinyy potensial vsego obshestva y cherez nebolishoe vremya u nas poyavitsya selaya pleyada novyh molodyh y talantlivyh uchenyh, upravlensev, predprinimateley, sposobnyh obespechiti kachestvennyy skachok v razvitiy Kazahstana. Nasha zadacha – aktivno sodeystvovati etomu.

Da zdravstvuet nasha Otchizna!

Blagodaru za vnimaniye!

 

Dorogie sootechestvenniky segodnya ya hotel by pozdraviti vseh Vas s nastupaishim novym godom y kak y obychno vyskazati ryad svoih soobrajeniy!

V moey rabote samyy glavnyy prinsip — pravilino formulirovati zadachi. Vernaya postanovka zadachiy  — uje polovina uspeha. Ya na etom stoi y svoih kolleg postoyanno naselivai zadachy staviti pravilino.

Ya dumai dlya razvitiya gosudarstvennogo yazyka neobhodimo prinyatie novogo zakona, a takje zakonodatelino zakrepiti obyazannosti premier ministra Kazahstana odin raz v god predstavlyati v parlamente na sovmestnom zasedaniy palat doklad o zashiyte gosudarstvennogo yazyka.  Na moy vzglyad eto effektivnaya mera.

Nu a teperi ya hotel by pozdraviti sootechestvennikov s nastupaishim novym godom.

Dorogie sootechestvennikiy!

Pozdravlyaiy vas vseh s nastupaiyshim novym godom

Ya schastliv tem, chto vsegda oshushai nerazryvnui svyazi s vashimy dobrymy y chistymy serdsami, nahoju nadyojnui podderjku krepkih plech, mudrosti y vesomosti vashih slov.

Po davno zavedyonnoy tradisii, vse my nepremenno vstrechaem Novyy god po astaninskomu vremeni. Gde by kajdyy iz nas ny nahodilsya. Vsudu zvuchat pozdravleniya y zdravisy nashemu blagoslovennomu krai, nashey prekrasnoy rodiyne. Y eto sogrevaet y raduet nashy serdsa.

My uje davno dogovorilisi mejdu soboy y soglasilisi, chto kazahskoe vremya – eto nastupivshiy XXI vek.

Eto vremya, kogda neischerpaemyy talant nashego naroda raskroetsya vo vsey ego polnote, s naibolishey shirotoy, glubinoy y siloy. Dlya etogo my iymeem segodnya vse neobhodimye vozmojnosty y sposobnostiy.

Moy prizyv na modernizasii naselen na reshenie sovershenno novyh zadach razvitiya. Na moy vzglyad, trebuetsya vsestoronnyaya modernizasiya y tehnologicheskoe obnovlenie vsey proizvodstvennoy sfery. Neobhodimo opredeliti kluchevye prioriytety, oboznachiti sistemnye shagy v ramkah realizasiy obshey strategii. Vsyo eto nahodit ponimanie y podderjku v nashey respubliyke. Y ya uveren, chto nasha respublika delom dokajet svoi sposobnosti rabotati y jiti po-novomu. Strana uverenno podniymetsya na bolee vysokuiy stupeni razvitiya sivilizasiiy.

Nam nado idty ne toliko v nogu so vremenem, no y operejati ego.

Dorogie druziya!

 Radosti y obretenie vysokogo smysla jizny nam Ayaz ata ne podariyt. Nayty dostoynoe mesto v novom veke, v novyh usloviyah jizny mojno lishi pry usloviy vnutrennego obnovleniya kajdogo iz nas. Obnovleniya k luchshemu.

Y eto budet pervyy v nashey istoriy opyt modernizasii, osnovannoy na sennostyah y institutah demokratii. Pry etom modernizasii strany y respubliky my provedyom s bolee znachiytelinym uspehom, esly osvejim duhovnoe prostranstvo obshestva, nravstvennyy y duhovnyy mir cheloveka.

Reshaishiy vklad v vozrojdenie nasionalinoy kulitury, moraly y nravstvennosti, vysokoy duhovnosty doljna vnesty kazahskaya intelliygensiya. Vspomniym, chto takuiy zadachu stavily pochty vek nazad nashy vydayshiyesya mysliyteli, patrioty Alihan Bokeyhanov, Ahmed Baytursynov, Maghjan Jumabaev, y drugie deyately partiy Alash Orda. Ih iydey doljny prodoljati y razvivati posleduishie pokoleniya nashey intelliygensii. Teperi, v perehodnoe vremya, tema povysheniya urovnya kulitury obshestva snova stala aktualinoy.

Nash Kazahstan doljen ostavatisya respublikoy vysokoy kulitury, blagorodnoy narodnoy tradisii, vysokoy nravstvennosti, moraly y duhovnosti. Rastushie vneshnie svyazy respubliky ne doljny oslablyati nash duhovnyy y kuliturnyy suvereniytet, suvereniytet nasionalinyh sennostey. V XXI veke Kazahstan doljen jiti, prejde vsego, po-kazahski, ne rastvoryayasi, a naoborot, kristallizuyasi v globalinom miyre.

Vozrojdenii vysokih sennostey y bogatoy narodnoy tradisii, vospitanii dostoynogo pokoleniya doljna poslujiti, napriymer, podgotovka y provedenie yubiyleya stoletiya partiy Alash Orda.

Dorogie zemlyakiy!

Schitannye dny otdelyayt nas ot novogo, uje 13-go goda XXI veka.

Etot god ya predlagay obiyaviti Godom gosudarstvennogo yazyka. Ya ot vsey dushy pozdravlyay vas, kajduy semiu, s nastupaushim Novym godom. Pozdravlyai s volnuishim y radostnym sobytiyem v jizny kajdogo cheloveka. Ot vsey dushy jelay vam krepkogo zdoroviya, mira y lubvy v kajdoy semie, radosty serdechnoy, dostatka y vo vsyom blagopoluchiya!

My s vamy verim v neischerpaemye duhovnye sily, v bezgranichnye talant y mudrosti nashego naroda. Y my postroim prosvetaishiy sivilizovannyy Kazahstan!

S Novym godom, dorogie druziya! S novym schastiem!

 

Dorogie sootechestvenniky segodnya my pogovorim s Vamy ob otechestvennoy sisteme zdravoohraneniya y ee perspektivah, no snachala ya kak vsegda hotel by vyskazati svoy mysliy.

Zadacha gosudarstva kak instituta vlasty y upravleniya – sozdati v obshestve realinye usloviya dlya naibolee polnogo raskrytiya tvorcheskogo potensiala kajdoy lichnosti, soobshestva ludey, selogo naroda. Y my s vamy dorogie sootechestvenniky doljny vse vmeste neustanno rabotati nad etiym.

Yazyk eto dusha naroda. IYmenno cherez rodnoy yazyk my postigaem miyr, uchimsya otlichati beloe ot chyornogo, horoshee ot plohogo. Blagodarya rodnomu yazyku, my vpityvaem v sebya nasledie predkov, duhovnui energii svoey zemli. Zvuki, slova, intonasiy rodnogo yazyka ne prosto peredayt ego krasotu y silu, ony otrajayt harakter, istoricheskiy puti, nasionalinui samobytnosti naroda.

Takie ponyatiya, kak patriotizm, grajdanstvennosti, duhovnosti  iznachalino toje vospityvaitsya v cheloveke cherez rodnoy yazyk. Potomu chto iymenno s lubvy k rodnomu yazyku nachinaetsya lubovi k Otechestvu, osoznanie svoih obyazannostey po otnoshenii k svoey Rodiyne. Poetomu znati y berechi nash rodnoy kazahskiy yazyk eto obyazannosti kajdogo grajdanina Kazahstana. Nam neobhodimo na gosudarstvennom urovne sozdati vse usloviya dlya podderjky y garantirovannogo razvitiya kazahskogo yazyka.

Nu a teperi davayte pogovorim ob ob otechestvennoy sisteme zdravoohraneniya.

V sovremennoy mirovoy ekonomiyke investisiy v «chelovecheskiy kapital» yavlyaitsya odnim iz osnovnyh dvigateley ustoychivogo ekonomicheskogo rosta. Vo mnogom etomu sposobstvuit sozdannye zdesi nasionalinye sistemy zdravoohraneniya. Nujno osobo otmetiti, chto ony sozdavalisi s uchetom rekomendasiy Vsemirnoy organizasiy zdravoohraneniya (VOZ), opredelennyh v ee strategicheskoy programme «Zdorovie dlya vseh v XXI veke». K sojalenii, v nashey strane na gosudarstvennom urovne ne prinyata programma ee realizasii. Kak y v prejnie gody, my ne ispolizuem luchshiy mirovoy opyt, na kotoryy opiralisi mnogie strany y blagodarya etomu dostigly znachiytelinyh uspehov v ozdorovleniy rabotayshego naseleniya.

Osnovnoy seliu gosudarstvennoy politiky v oblasty zdravoohraneniya na period do 2020 goda doljno stati formirovanie ustoychivoy sistemy, obespechivaishey effektivnui mediko-sosialinui profilaktiku razlichnyh zabolevaniy, svoevremennuy vysokotehnologichnui medisinskui pomoshi y povyshenie dostupnosty vseh vidov medisinskih uslug.

Dlya korennogo uluchsheniya situasiy s sostoyaniyem zdoroviya grajdan neobhodimo obespechiti kachestvennyy proryv v sisteme zdravoohraneniya. Nujny innovasionnye razrabotky v oblasty diagnostiki, lecheniya y profilaktiky zabolevaniy.

Uskoriti prosess povysheniya dostupnosty medisinskoy pomoshy mojno, vnedryaya elektronnye informasionno-kommunikasionnye sistemy. Sovremennye vysokotehnologichnye informasionnye medisinskie sistemy doljny stati ne dikovinkoy, a obydennym delom prakticheskoy medisiny kak v gorode, tak y na sele. Segodnya elektronnye medisinskie uslugy pronizyvait vsu sistemu zdravoohraneniya Shvesiy y Norvegii. Neobhodimo vnedryati telemedisinu v seliskoy mestnosti. A u nas je poka bolishe razgovorov, bumajnyh proektov y prezentasiy, chem realino deystvuyshih medisinskih telekommunikasionnyh ustanovok.

Ministerstvo zdravoohraneniya y Ministerstvo transporta y svyazy doljny razrabotati y pristupiti k vnedrenii novogo nasionalinogo proekta «Elektronnoe zdravoohraneniye». V ego ramkah nujno predusmotreti formirovanie edinoy informasionnoy sistemy ucheta grajdan y kanaly peredachy medisinskih dannyh. K ney doljny byti podklucheny vse lechebno-profilakticheskie y aptechnye uchrejdeniya, strahovye medisinskie organizasiiy.

«Elektronnoe zdravoohraneniye» doljno soderjati obshirnye medisinskie nauchnye y obrazovatelinye resursy, kotorye rasshiryat vozmojnosty dlya povysheniya kvalifikasiy medisinskogo personala. I, konechno je, nado dumati ob okazaniy elektronnyh medisinskih uslug naselenii.

Naryadu s etiym, neobhodimo peresmotreti vsu rabotu po podgotovke y perepodgotovke medisinskih kadrov. Segodnya, na moy vzglyad, nedostatochno vnimaniya udelyaetsya kluchevoy probleme - kvalifikasiy medisinskogo personala. Vsem nam nujno ponyati: skoliko by my deneg ne potratily na oborudovanie y lekarstva, esly vrach ne vladeet sovremennymy znaniyam, on ne obespechit effektivnui diagnostiku y lecheniye. Tak chto bez masshtabnoy programmy podgotovky kvalifisirovannyh medisinskih kadrov my problemu modernizasiy zdravoohraneniya ne reshiym.

Prejde vsego, nado peresmotreti uchebnye plany y programmy otechestvennyh medisinskih vysshih uchebnyh zavedeniy y obnoviti ih s uchetom opyta vedushih medisinskih uniyversiytetov mira. Neobhodimo vnedriti mejdunarodnye standarty medisinskogo obrazovaniya. Etim doljny zanyatisya spesialisty Ministerstva obrazovaniya y nauky RK y Ministerstva zdravoohraneniya RK.

My doljny byti vklucheny v medisinskoe mirovoe soobshestvo, a eto nevozmojno poka diplomy nashih vrachey ne priznaitsya za rubejom. Toliko lishi kogda my moderniziruem sistemu medisinskogo obrazovaniya y diplomy kazahskih medisinskih vysshih uchebnyh zavedeniy budut priznavatisya vo vsem miyre, my smojem govoriti o tom, chto gotovim vysokokvalifisirovannyh spesialistov.

Takje serieznoy modernizasiy trebuet poslediplomnoe obrazovaniye. Doljna byti vnedrena sistema nepreryvnogo obrazovaniya y povysheniya professionalinogo urovnya medisinskih kadrov. Osnovnoe vnimanie nujno sosredotochiti na osvoeniy imy peredovyh medisinskih tehnologiy. Neobhodimo bolee shiroko priymenyati sovremennye informasionnye tehnologii, Internet.

Na moy vzglyad, povyshenie kvalifikasiy medisinskih rabotnikov doljno soprovojdatisya rostom oplaty ih truda. A denigy nado platiti denigy ne za doljnosti, a za realinye znaniya y umeniya y okazannuy medisinskui pomoshi.

Dumai, nam neobhodima vseobshaya obyazatelinaya dispanserizasiya naseleniya. Obsledovaniya naseleniya doljny byti napravleny na rannee vyyavlenie hronicheskih neinfeksionnyh zabolevaniy, yavlyayshihsya osnovnoy prichinoy invalidnosty y prejdevremennoy smertnosti. A takje na vyyavlenie osnovnyh faktorov riska ih razvitiya.

V poslednie gody gosudarstvo sdelalo serieznye investisiy v zdravoohraneniye. No kardinalinogo izmeneniya situasiy so zdoroviem rabotayshego naseleniya ne proizoshlo. Potomu chto ony ne soprovojdalisi masshtabnymy y vysokoeffektivnymy finansovo-ekonomicheskimi, tehnologicheskimi, organizasionnymy y iydeologicheskimy meropriyatiyami. V rezulitate v Kazahstane ne snijaetsya uroveni serdechno-sosudistyh y onkologicheskih zabolevaniy, ostaetsya vysokoy rasprostranennosti tuberkuleza.

Kolichestvo zabolevshih tuberkulezom v Kazahstane znachiytelino vyshe sifry, kotoraya u Vsemirnoy organizasiy zdravoohraneniya schitaetsya epiydemiologicheskim porogom. Gosudarstvennye organy doljny osoznati, chto dannoe zabolevanie sostavlyaet ugrozu dlya zdoroviya vsey nasii. Boriba s nimy doljna byti odnoy iz glavnyh ih zadach.

V respubliyke zaregistrirovano 2250 sluchaev VICh-SPIYD. Pry etom 87% - narkomany, a pyataya chasti - jenshiny detorodnogo vozrasta. Esti y dety do 14 let. Epiydemiya iydet s narastaiyshimy tempami. Po prognozu na blijayshee vremya, v Kazahstane budet ne menee 20 tysyach infisirovannyh. Dalineyshee rasprostranenie SPIDA (ejegodno na 20-25%) y ubyli naseleniya ot etogo zabolevaniya mogut priyvesty k sokrashenii vnutrennego valovogo produkta v budushem. Takje iyz-za ego dalineyshego rasprostraneniya mojet proizoyty zamedlenie tempov ejegodnogo rosta VVP.

My yavno nedoosenivaem masshtaby y posledstviya dannogo zabolevaniya. Sushestvuet edinstvennyy sposob boriby s nim - povyshenie nravstvennosty y duhovnosty ludey. Segodnya nikto ne otvechaet za duhovnoe zdorovie naroda i, sootvetstvenno, nikto im ne zanimaetsya. A bez nego ne mojet byti y fizicheskogo zdoroviya.

Etu istinu mnogo vekov nazad usvoily nashy predky y popytalisi peredati nam cherez narodnye tradisiy y obychai. My utratily ih y staly duhovno bolinym obshestvom. Poetomu nastalo vremya govoriti o duhovnoy medisiyne. Sumeem vozroditi tradisiy – vosstanovim duhovnosti y sdelaem ludey fizichesky zdorovymi. Dlya etogo nujno na mestah, pry akimatah sozdavati obshestvennye duhovno-nravstvennye sovety s uchastiyem predstaviyteley duhovenstva, organov obrazovaniya, zdravoohraneniya. Ony doljny formirovati duhovno-nravstvennyy klimat v kazahskih gorodah y selah.

Otstavanie kazahskogo zdravoohraneniya ot razvityh stran znachiytelino siliney, chem vo mnogih drugih kluchevyh otraslyah ekonomiki. Bez ustraneniya etogo razryva my ne mojem rasschityvati na chelovecheskiy kapital kak reshaishiy faktor sosialino-ekonomicheskogo razvitiya. Odin iz sposobov preodolenie otstavaniya v medisiyne – razrabotka y vnedrenie v sistemu zdravoohraneniya medisinskih standartov sootvetstvuishih mirovomu urovnu.

Parlamentu RK sovmestno s Ministerstvom zdravoohraneniya RK nado konkretizirovati y zakonodatelino zakrepiti gosudarstvennye garantiy y standarty vidov, obemov y usloviy okazaniya besplatnoy medisinskoy pomoshi. Toliko na osnove sovremennyh standartov medisinskoy pomoshy mojno povsemestno vnedriti innovasionnye medisinskie tehnologiy dlya lecheniya naibolee rasprostranennyh zabolevaniy. Medisinskie standarty sformiruit predposylky dlya poetapnogo perehoda k oplate medisinskoy pomoshy na osnove obosnovannyh tarifov. Ih nalichie sozdast vozmojnosti dlya rasionalinogo planirovaniya finansovyh sredstv, nesmotrya na razlichnye regionalinye ekonomicheskie vozmojnostiy.

Vajneyshaya zadacha modernizasiy zdravoohraneniya - sozdanie bolee effektivnoy sistemy formirovaniya y upravleniya finansovymy resursamy otrasli. Neobhodim perehod na odnokanalinoe finansirovanie medisiny cherez sistemu obyazatelinogo medisinskogo strahovaniya. Blagodarya etomu povysitsya otvetstvennosti strahovyh medisinskih organizasiy. Ony stanut nastoyashimy pokupatelyamy medisinskih uslug, predostavlyaemyh medisinskimy organizasiyamiy.

Nujen edinyy dlya vseh organizasiy y rabotodateley tarif strahovyh vznosov na obyazatelinoe medisinskoe strahovanie nezavisimo ot otraslevoy prinadlejnosti. Ministerstvo finansov RK sovmestno s Ministerstvom zdravoohraneniya RK doljny zanyatisya resheniyem etih voprosov.

Ochevidno, chto nelizya vseh prichesyvati pod odnu grebenku y nachislyati na vseh odinakovye strahovye vznosy. Nado vvesty minimalinyy razmer godovogo zarabotka, s kotorogo ony berutsya. I, konechno je, sleduet stremitisya k vyravnivanii finansovyh usloviy gosudarstvennyh garantiy besplatnoy medisinskoy pomoshy vne zavisimosty ot territoriy projivaniya. Regionalinye razlichiya ne doljny vliyati na kachestvo y obem medisinskoy pomoshi. Preodoleti dannui problemu mojno, ustanoviv minimalinyy podushevoy normativ territorialinoy programmy gosudarstvennyh garantiy.

Osoboe vnimanie nujno udeliti seliskomu zdravoohranenii. Parlamentu strany neobhodimo detalino rassmotreti problemu zdoroviya seliskih trujenikov na parlamentskih slushaniyah.

K sojalenii, nyneshnie seliskie jiytely staly bolishe boleti y umirati po sravnenii s gorodskim naseleniyem. Ony ne iymeiyt kachestvennoy medisinskoy pomoshi. Prishlo vremya povernutisya lisom k selu y pomochi emu ne na slovah, a na dele. Povyshenie dostupnosty y kachestva medisinskoy pomoshy seliskomu naselenii doljno stati bezuslovnym prioriytetom zdravoohraneniya Kazahstana v XXI veke. Neobhodimo proizvesty inventarizasii materialino-tehnicheskoy bazy seliskoy medisiny. Nujno otremontirovati y rekonstruirovati zdaniya seliskih medisinskih organizasiy, kotorye nahodyatsya v nenadlejashem sostoyanii. Selo nujno obespechiti tipovymy modulinymy soorujeniyami, prednaznachennymy dlya felidshersko - akusherskih punktov y boliniys. Ony doljny byti osnasheny sovremennymy lechebno-diagnosticheskimy tehnologiyamy y sifrovym medisinskim oborudovaniyem. Vseh seliskih vrachey nado obespechiti jiliem, transportom, ustanoviti bolee vysokui, chem v gorode zarabotnui platu. V pervoocherednom poryadke osushestviti ih perepodgotovku.

Kak v seliskoy mestnosti, tak y v gorode trebuet optimizasiy sistema stasionarnoy pomoshy naselenii. IYmenno zdesi neobhodimo rasshiriti innovasionnui deyatelinosti medisinskih y nauchnyh organizasiy dlya razrabotki, vnedreniya y osvoeniya novyh, v tom chisle vysokiyh, medisinskih tehnologiy. V nastoyashee vremya potrebnosti naseleniya v vysokotehnologichnoy pomoshy udovletvoryaetsya vsego lishi na 20%. Nujno, chtoby ety pokazately sostavlyaly ne menee 80%. Dlya etogo nado uvelichiti gosudarstvennye investisiy v materialino-tehnicheskui bazu medisinskih uchrejdeniy. Trebuetsya osnastiti ih sovremennymy medisinskimy tehnologiyami, a ne prosto oborudovaniyem, kotoroe zachastuiy byvaet nesovmestimym drug s drugom.

Sovremennaya medisina nemyslima bez effektivnyh lekarstvennyh preparatov. Osoboy zadachey yavlyaetsya aktivnoe razvitie nasionalinoy farmasevticheskoy promyshlennosti. IYmenno zdesi, v pervuIY ocheredi, doljny byti realizovany dostiyjeniya nanotehnologiy. Ministerstvu finansov RK nado priymeniti vozmojnosty nalogovogo stimulirovaniya otechestvennyh farmasevticheskih kompaniy dlya sozdaniya nauchno-issledovateliskih sentrov po razrabotke novyh lekarstvennyh sredstv y ih proizvodstvu na territoriy respublikiy.

Modernizasiya zdravoohraneniya doljna opiratisya na dostiyjeniya medisinskoy nauki. Nauchnym medisinskim organizasiyam respubliky neobhodimo opredeliti prioriytety napravleniy nauchnyh issledovaniy s uchetom realinogo sostoyaniya zdoroviya naseleniya y tendensiy ego izmeneniy.

My s Vamy neodnokratno otmechaly kraynuu neobhodimosti formirovaniya u naseleniya zdorovogo obraza jizni. Respublikanskomu sentru formirovaniya zdorovogo obraza jizny neobhodimo aktivizirovati svoi rabotu.

Respublikanskiy sentr formirovaniya zdorovogo obraza jizny doljen voorujiti ludey znaniyamy o zdorovie, nauchiti ih ego berechi y podderjivati, sozdati usloviya y vozmojnosty dlya etogo. A uje zatem my mojem potrebovati vedeniya zdorovogo obraza jizni, ispolizuya zakony y ekonomicheskie stimuly y rychagi. Toliko pry takom posledovatelinom podhode my smojem sohraniti trudovye resursy Kazahstana.

V zavershenie eshe raz hochu otmetiti, chto prevrashenie Kazahstana v liydera mirovoy ekonomiky nevozmojno bez kardinalinogo uluchsheniya zdoroviya vseh grajdan Kazahstana i, v pervui ocheredi, rabotaishih grajdan. Dlya dostiyjeniya etogo nujno iskati novye modely y sposoby organizasiy zdravoohraneniya. Delati eto doljny my vse. Vedi rechi iydet o budushem nashey Rodiny, o budushem nashih detey, o budushem nashey jizni. Spasibo za vnimaniye!

 

Men ózim integrasiya prosessterine qarsy emespin, mәselening bәri integrasiyanyng terendiginde jatyr jәne integrasiyanyng últtyq mýdelerimizge sәikestiginde jatyr. Mysaly Qazaqstan ÚQÚK mýshesi bolghanyn men qalaymyn, biraq últtyq әskerlerdi tolyq biriktirudi qalamaymyn. ÚQÚK kiretin elderding últtyq әskerlerining bir birine kómekteskendi, tәjiriybe almasqandy, qaru jaraq jaghynan kómekteskendi men qalaymyn, al biraq tolyq әskerlerdi biriktirudi men qalamaymyn. Biz derbes әri egemendi elmiz. Solay ekonomika jaghynan men ekijaqty tiyimdi qarym qatynastar bolghanyn qalaymyn, al biraq tolyq bәrin odaqtyng qúzyryna bergenin qalamaymyn.

 

Dorogie sootechestvennikiy!

Segodnya my s Vamy pogovorim o sporte, o perspektivah otechestvennoy sfery sporta, o merah kotorye neobhodimo predprinyati dlya razvitiya sportivnogo dviyjeniya v nashey strane. No kak vsegda ya snachala hotel by vyskazati ryad svoih mysley.

Kto takoy kazahskiy voiyn. Kazahskiy voin – eto zvaniye. Neobyazatelino, chtoby on byl v okope ily s avtomatom v rukah. Vajno to, chtoby chelovek oshushal sebya soldatom Otchizny. Ya dumai, chto net vyshe zvaniya y bolishego schastiya, chem byti soldatom Otchizny. Net nichego bolishego, chem slujiti Rodiyne. Ya hochu, dorogie sootechestvenniki, chtoby s soznaniyem etogo vy projily vsu svou jizni. Nash narod ocheni dolgo jiyvet na etoy zemle, ocheni dlinnui dorogu my proshli. Na etom puty byly uspehi, byly neudachi, no my, slava Bogu, esti, y uveren, chto budem vsegda. My esti, potomu chto v bolishinstve svoem, vo mnogih sluchayah my schitaly sebya soldatamy Otchizny. Ya toje schitai sebya soldatom Otchizny y zashitu Rodiny schitai svoim svyashennym dolgom. Y gde by ya ny byl, v kakoy by sfere ne rabotal nasionalinye interesy Kazahstana ya zashishal, zashishai y vsegda budu zashishati. 

Dorogie zemlyakiy!

My ne dobiemsya novyh kachestvennyh rezulitatov, esly ne iskorenim zastoynye yavleniya y prestupnuy halatnosti v strukturah gosudarstvennogo, mestnogo, proizvodstvennogo y hozyaystvennogo upravleniya,  passivnosti y golovotyapstvo, chyorstvosti y bezdushie v povsednevnoy jizniy.

Poetomu, ya obrashaiysi, prejde vsego, ko vsem predstaviytelyam organov vlasty s nastoyatelinym trebovaniyem – proyavlyati vysokuiy professionalinui y grajdanskuy otvetstvennosti, inisiativu, dobrosovestnosti.

Takje ya proshu vseh jiyteley nashey strany – chestno y beskorystno otnositisya k rabote na lubom uchastke, chuvstvovati soprichastnosti ko vsemu, chto proishodit ryadom: v svoem kollektiyve ily v sobstvennoy semie, v rodnom gorode ily aule, rayone ily poselke.

Pomniyte, chto otvetstvennosti za sudibu respubliki, za eyo dostoynoe budushee lejit na kajdom iz nas!

Odna iz slojneyshih problem, tormozyashih segodnya razvitie respubliky – eto nizkiy uroveni otvetstvennosti. Ya govoru ob otvetstvennosty vseh bez isklucheniya, iymeya v vidu hotya by sobludenie elementarnyh chelovecheskih pravil y norm povedeniya, projivaniya. Ob otvetstvennosty ludey za svoy postupki, za svoy uchastok raboty, za svoy semii, za svoih detey y rodiyteley. Nu a teperi davayte pogovorim ob otechestvennom sporte.

Dorogie druziya!

Roli fizicheskoy kulitury y sporta v sovremennom miyre ocheni velika. Sport, kak y prejde, ostaetsya poslannikom mira, ukreplyaet drujbu narodov, populyariziruet zdorovyy y trezvyy obraz jizni, uchit spravedlivosty y chestnosti, potomu chto v luboy igre ily edinoborstve vsegda pobejdaet silineyshiy.

Kak govoril Lev Nikolaevich Tolstoy, sport – eto ne toliko zdorovie fizicheskoe, no eshe y zdorovie nravstvennoe. Sport udlinyaet molodosti, stimuliruet tvorcheskui aktivnosti y rabotosposobnosti, vselyaet volu y uverennosti v svoih silah, delaet ludey bolee uravnoveshennymi, terpimymi, dissiplinirovannymi, otvetstvennymi. To esti, po suti, sport odnomomentno reshaet vse te slojneyshie problemy, o kotoryh deni y nochi dumaet vlasti.

Davayte vmeste zadadimsya voprosamy y poprobuem nayty otvety…

Kak dobitisya togo, chtoby sniziti smertnosti naseleniya? Umenishiti detskui beznadzornosti y uroveni prestupnosti? Ne dopustiti rasprostraneniya alkogolizma y narkomanii? Podnyati uroveni obshey kulitury, grajdanstvennosty y patriotizma? Povysiti proizvodiytelinosti truda, a znachit y ekonomicheskui moshi gosudarstva? Otvet na vse ety voprosy odin – nado razvivati fizicheskui kulituru y sport.

Esti takoe ponyatie «nasionalinaya iydeologiya». Eto kompleks iydey, vokrug chego ily blagodarya chemu mojno sozdati velikui y mogushestvennuy, garmonichnui y prosvetayshuy stranu. Tak vot mne kajetsya, chto sport toje mojet byti chastiu nashey nasionalinoy iydeologii, naravne s yazykom, nezavisimostiu, edinstvom. Kazahstan – sportivnaya derjava. Vot nash lozung.

Dorogie druziya!

V kazahskoy narodnoy tradisiy izdrevle zalojeny osnovy berejnogo otnosheniya k svoemu zdoroviu, vospitaniya budushih voinov, razvitii u nih lovkosti, vynoslivosti, sily, bystroty. Nasionalinye tradisionnye igry y sostyazaniya do sih por sohraneny v svoem pervozdannom viyde y v sovremennyh usloviyah doljny poluchiti novyy impulis k razvitii.

Kazahskie nasionalinye vidy sporta kokpar, kazaksha kures, bayge, alaman bayge, togyzkumalak neobhodimo vkluchiti v reestr vidov sporta y vsemerno kulitivirovati ih v nashey strane.

Dlya koordinasiy razvitiya nasionalinyh vidov sporta neobhodimo sozdati Gosudarstvennoe uchrejdeniye  «Respublikanskiy sentr nasionalinyh vidov sporta». Na ego baze nujno sozdati sistemu nepreryvnoy podgotovky sportivnogo rezerva po nasionalinym vidam sporta, nachinaya s sety spesializirovannyh otdeleniy v DUSSh y grupp sportivnoy podgotovky molodejy v oblastnyh obrazovaniyah. Zatem neobhodimo ih vkluchiti v reestr FILA y provoditi regulyarno chempionaty y pervenstva po kazahskim nasionalinym vidam sporta.

Uvajaemye sootechestvennikiy!

Naryadu s nasionalinymy vidamy sporta v Respubliyke Kazahstan neobhodimo aktivno razvivati y tradisionnye vidy sporta, kak olimpiyskiye, tak y neolimpiyskiye.

V razvitiy massovyh vidov sporta v Kazahstane osobenno populyarny, konechno je, boriba y boks, a takje voleybol, basketbol, miniy-futbol, futbol, shahmaty, legkaya atletika. Na segodnyashniy deni v respubliyke zaregistrirovano bolee 20 obshestvennyh sportivnyh federasiy.

Dlya razvitiya fizkuliturnogo dviyjeniya v nashey strane neobhodimo regulyarnoe provedenie spartakiad. Napriymer spartakiady sredy trudovyh kollektivov, spartakiady po zimnim vidam sporta, spartakiady jenshiyn, spartakiady invalidov, spartakiady sredy rabotnikov gosudarstvennoy slujby, spartakiady sredy studentov.

Raz v chetyre goda ya dumay selesoobrazno v raznyh regionah provoditi respublikanskui spartakiadu po olimpiyskim vidam sporta y Spartakiadu po kazahskim nasionalinym vidam sporta. Prichem vsyakiy raz k etim sportivnym prazdnikam neobhodimo priurochiti aktivnoe stroiytelistvo sportivnyh y sosialinyh obektov, blagoustroystvo naselennyh punktov.

Dorogie druziya!

Ya dumai my doljny udelyati bolishoe vnimanie razvitii massovoy fizicheskoy kulitury v nashey strane. Dumay ejegodno neobhodimo provoditi «Dny ozdoroviytelinogo bega y hodiby», «Nasionalinyy deni zdoroviya», v teploe vremya goda na ploshadyah gorodov neobhodimo organizovati massovye utrennie zaryadkiy.

Ozdorovlenie naseleniya, propagandu zdorovogo y trezvogo obraza jizny vse organy vlasty respubliky doljny sdelati prioriytetnym napravleniyem v svoey deyatelinostiy.

V respubliyke neobhodimo prinimati mery po boribe s piyanstvom y alkogolizmom. Schitai selesoobraznym Ukazom Preziydenta RK s 2013 goda na territoriy respubliky vvesty ogranichenie po vremeny na prodaju vinno-vodochnyh izdeliy.

Serieznaya tema, trebuyshaya nashego vnimaniya y obsujdeniya – sport sredy invalidov y ludey s ogranichennymy fizicheskimy vozmojnostyamiy.  Segodnya v sozdavaemyh respublikanskih spesializirovannyh detsko-inosheskih sportivnyh shkolah nujno otkryvati otdeleniya adaptivnoy fizkulitury y sporta dlya detey s ogranichennymy vozmojnostyami. Neobhodimo razrabotati y prinyati respublikanskui gosudarstvennui programmu «Bezbariernaya sreda na 2013-2018 gody», v kotoroy neobhodimo predusmotreti sredstva na organizasii sportivnyh sorevnovaniy, priobretenie spesialinogo sportivnogo oborudovaniya, inventarya dlya zanyatiy adaptivnoy fizkulituroy y t.d. K sojalenii, ohvat invalidov zanyatiyamy fizicheskoy kulituroy  y sportom ostaetsya nedostatochnym. Davayte vmeste podumaem nad tem, kak izmeniti etu situasii.

Dorogie sootechestvennikiy!

Dumaiy, vse soglasyatsya, chto pervostepennoe znachenie doljno otvoditisya razvitii detskogo sporta. Sport igraet poistiyne gigantskui roli v stanovleniy y vospitaniy molodogo pokoleniya. IYmenno tam v detsko yunosheskih sportivnyh shkolah y seksiyah zakladyvaitsya zadatky budushih chempionov. IYmenno tam kuIYtsya predposylky dlya budushih sportivnyh pobed. K sojalenii dlya seliskih rebyat y rebyat iz glubinky sportivnye seksiy y sportivnye obekty v bolishinstve svoem nedostupny.

Sredy problem otechestvennoy sfery fizkulitury y sporta – nedostatochnoe finansirovanie so vsemy vytekayshimy otsuda posledstviyami, slabaya podgotovka trenerskih y pedagogicheskih kadrov v sfere fizicheskoy kulitury, izlishnyaya kommersializasiya sporta, upadok v sfere sportivnoy medisiny, nehvatka dostupnyh dlya naseleniya sportklubov y seksiy, stadionov, dvorovyh ploshadok, ukomplektovannyh prostymy ulichnymy trenajeramiy.

Dlya resheniya vysheukazannyh problem ya hotel by vnesty ryad predlojeniy.

Vo pervyh neobodimo uvelichiti finansirovanie na razvitie fizicheskoy kulitury y sporta.

Vo-vtoryh, predlagay otkryti Sentry sportivnoy podgotovky respublikanskogo podchiyneniya v kajdom oblastnom sentre, chto pozvolit bolee kachestvenno organizovati vyyavleniye, pasportizasii y sportivnui podgotovku yunyh sportsmenov. Odnih toliko usiliy mestnyh gosudarstvennyh organov nedostatochno – nujny kolossalinye sredstva na formirovanie sportivnoy infrastruktury, sposobnoy ohvatiti vseh shkolinikov strany, v tom chisle invalidov, uje pokazavshiyh, chto ony sposobny na ravnyh zashishati chesti strany na mirovoy sportivnoy arene.

V-tretiiyh, dlya obespecheniya kachestvennoy podgotovky yuniorov y vzroslyh atletov na mirovom urovne neobhodimo usiliti podgotovku kadrov v sportivnoy medisiyne, sportivnoy psihologii, hronobiologii, klimatogeograficheskoy adaptasii, reabilitologiiy.

V-chetvertyh, dlya sozdaniya komfortnyh usloviy dlya razvitiya massovogo sporta neobhodimo ujestochenie gradostroiytelinogo zakonodatelistva v chasty obyazatelinogo vydeleniya territoriy pod sportivnye obekty y soorujeniya, a takje podderjka chastnyh investorov po organizasiy uslug v sfere fizicheskoy kulitury y sporta, v tom chisle putem nalogovyh preferensiy.

 

Predlojeniya v adres Agentstva Respubliky Kazahstan delam sporta y fizicheskoy kulitury:

1.Vnedryati novye nauchno-metodicheskie razrabotky y sovremennye tehnologiy v oblasty sportivnoy y fizkuliturno-ozdoroviytelinoy raboty.

2.Razrabotati programmu razvitiya detsko-inosheskogo y studencheskogo sporta.

3.Rassmotreti vozmojnosti otkrytiya v respubliyke eksperiymentalinyh ploshadok, na baze kotoryh budut razrabatyvatisya, y aprobirovatisya sovremennye metody y tehnologiy po sohranenii y razvitii kazahskih nasionalinyh vidov sporta y kazahskih narodnyh igr, a takje regionalinyh sentrov sportivnoy podgotovky sportsmenov vysokogo klassa.

Spasibo!

 

Men óz ózimdi últ jauyngeri dep esepteymin jәne sizderdi qúrmetti otandastar últ jauyngeri bolugha shaqyramyn. Últtyq mýddelerdi qorghau búl qasiyetti paryz. Qay salada júmys isteseniz de, qay jerde jýrseniz de men sizderdi qúrmetti otandastar últtyq mýddelerdi joghary qoyyp ony әrqashanda qorghaugha shaqyramyn. Sonda ghana bizding tәuelsizdigimiz bayandy, últtyq memleketimiz myqty, egemendigimiz mәngi bolady.

Qazaq ziyaly kauymnyng ókili búl kim, dep men jii oilaymyn, ol әsheyin taqpaqtar jazatyn adam ba, әlde kitap jazatyn adam ba, joq mening oiymsha qazaq ziyalysy búl qazaqtyng taza, kórkem sózining saqtaushysy, qazaq tilining saqshysy dep esepteymin. Sondyqtan qazaq ziyaly qauymnyng ókili kýnde kýnde qazaq tilining baylyghyn, terendigin, әsemdiligin, syrlaryn zertteu kerek. Qazaq ziyalysy qazaq tilinin, qazaqtyng kórkem sózining qyzmetkeri hәm zertteushisi bolu kerek dep esepteymin. Sonda ghana qazaqtyng ziyalysy qazaq oqyrmangha qazaq tilining әsemdiligin, tereng maghynasyn әri onyng baylghyny ashushy bola alady. Qazaqtyng әrbir kórkem sózi asyl tastay baghaly. Bireui marjan, bireui almas, bireui zýbarjat, al qazaq ziyalysy kórkem sózding sheberi bolghandyqtan zerger siyaqty qazaq kórkem sózderdi paydalanyp qazaq oqyrmandargha ózining tuyndylaryn syigha tartu kerek dep esepteymin.

  Sonymen qatar qazaq ziyaly qauymnyng qazaq halqynyng aldynda paryzy bar, ol paryz qazaqtyng ruhany әlemin damytu jәne shyndyqty aitu.

Qazaqtyng ziyalysy búl qazaqtyng ruhany kóshbasshysy, ol halyqtyng potensialdy kýshin oyata bilu kerek, qazaqty biriktirip jarqyn bolashaghy ýshin kýreske jeteleu kerek, al ol ýshin qazaqtyng ziyalylary ózi de birigu kerek. Qazaq ziyalysy Alash Orda partiyasynyng qayratkerlerining izbasary, olardyng isterin jalghastyrushy bolu kerek dep esepteymin. Qazaqtyng ziyalysy últtyng tәrbiyeshisi, olay bolsa ol әrqashanda aldynghy sapynda turyp el mýddesin qorghaytyn bolu kerek. Qazaqtyng ziyaly qauymy ózining tuyndylarymyn, ózining ónegeli isterimen mening oiymsha halyqtyng arasynda adamgershilik qaghidalaryn nasihattau kerek, búl qazaq ziyaly qauymynyng paryzynyng biri.

 

 

Dorogie sootechestvennikiy!

Segodnya my s Vamy pogovorim o razvitiy gosudarstvennogo yazyka, eto nemalovajnyy vopros, y ya schitai chto neobhodimo v etom napravleniy nam predstoit bolishaya rabota, no snachala ya kak obychno podelusi s vamy nekotorymy svoimy myslyamy y vyskazatisya otnosiytelino neskolikih momentov, kotorye svyazany s osnovnymy napravleniyamy segodnyashnego etapa razvitiya nashey gosudarstvennostiy.

Pervym napravleniyem yavlyaetsya zashita gosudarstvennosti. My do segodnyashnego dnya v osnovnom zavershily vesima slojnyy etap vozrojdeniya y vosstanovleniya svoey nasionalinoy gosudarstvennosty y reshily mnogo problem, svyazannyh etim periodom.

Odnako, vopros zashity etogo velikogo dostiyjeniya, to esti zashita gosudarstva y nasionalinoy gosudarstvennosty ostaetsya ocheni vajnym jiznennym voprosom.

Etot vopros priobretaet eshe bolishui znachimosti v oslojnivshemsya geopoliticheskom polojeniy regiona y mira, usiyleniy stolknoveniya interesov sverhderjav y ugrozy dlya nezavisimosty nasionalinyh gosudarstv v usloviyah globalizasiiy.

Bystromenyaiyshayasya situasiya sovremennogo mira ne predostavit nam vozmojnosty proyaviti hotya by mig bespechnosty v otnosheniy voprosa zashity gosudarstva, gosudarstvennosty y bezopasnosty strany.

Vy prekrasno znaete o tom, chto kakoe kolichestvo nasiy segodnya v miyre vedut boribu za priobretenie svoey nezavisimosty y nasionalinoy gosudarstvennosti. Mnogie iz nih iymeiyt vse, odnako, iyz-za togo, chto liysheny svoey nasionalinoy gosudarstvennosti, ony neudovletvorenny svoey jizniu.

Poetomu dlya kajdogo naroda, kotoryy stal hozyainom svoey Rodiny y nezavisimogo gosudarstva, vopros sosialino-ekonomicheskogo razvitiya s uchetom nasionalinyh interesov priobretaet bolishoe politicheskoe y jiznennoe znacheniye.

Vtorym napravleniyem yavlyaetsya vsestoronnee povyshenie politicheskoy y pravovoy kulitury, nasionalinogo samopoznaniya y samosoznaniya. Etot vopros priobretaet osobui znachimosti v prosesse globalizasiy y vek informatizasiiy.

V poslednie gody my stanovilisi sviydetelyamy togo, kak nekotorye mejdunarodnye krugy posredstvom informasiy ispolizuya neosvedomlennosti naseleniya, vo chto prevratily politicheskie y sosialino-ekonomicheskie prosessy nekotoryh stran.

V rezulitate deyatelinosty razrushiytelinyh sil nezavisimosti nekotoryh stran mira, predstala pered lisom ugrozy. Ochevidno, chto teperi dlya vyhoda iz slojivsheysya situasiy etim stranam potrebuitsya desyatiyletiya.

Poetomu, narod Kazahstana doljen ponimati suti informasionnyh voyn, vnutrennih y vneshnih politicheskih prosessov, a takje pravilino osoznati seli y suti gosudarstvennyh programm.

U nashego gosudarstva odna strategicheskuya seli, eto povyshenie urovnya y kachestva jizny naseleniya strany y ukreplenie gosudarstvennoy nezavisimostiy.

Tretie napravlenie zakluchaetsya v tom, chtoby splotiti narod strany vokrug iydey «Nezavisimyy Kazahstan – nasha edinaya y suverennaya Rodina».

Nam neobhodimo, chtoby zashita svobodnogo, nezavisimogo Kazahstana y nasionalinogo edinstva byla priznana v kachestve obshenasionalinoy iydeiy.

Ibo toliko takaya iydeya yavlyaetsya svyazuiyshey nitiu y sentrom protyajeniya vsego naroda Kazahstana, nevziraya na nasii, yazyk, religii, veroispovedanie y politicheskui pozisii.

Poetomu, zashita nasionalinoy gosudarstvennosti, eyo bezopasnosty vsegda doljno byti nashey glavnoy zadachey.

Chetvertoe napravlenie mojno nazvati politikoy «Obrasheniya k molodejiy». Osnovnaya suti etogo napravleniya zakluchaetsya v sozdaniy blagopriyatnyh vozmojnostey dlya uluchsheniya usloviy duhovno-nravstvennogo razvitiya, ucheby y deyatelinosty molodejiy.

My doljny privivati v serdsah molodogo pokoleniya vysokoe nasionalinoe chuvstvo patriotizma, samopoznaniya, kulituru horoshego povedeniya, vyderjku y terpeniye, lubovi k nauke, sovremennym professiyam y spesialinostyam, serieznosti, trudolubiye, uvajenie k verhovenstvu zakona s tem, chtoby ony smogly v budushem v kachestve dostoynyh predstaviyteley svoego naroda predstavlyati nashu doroguy Rodinu na mejdunarodnoy arene.

Na moy vzglyad, vysshey seliu vsego kazahskogo naroda doljno byti usiylenie Rodiny. Osoznanie etogo my doljny vospitati v kazahskoy molodeji. My doljny vospityvati kazahskui molodeji na velikih priymerah Alihana Bokeyhanova, Jusipbeka Aymautova, Halela Dosmuhammedova, Dinmuhammeda Konaeva.

Pyatoe napravlenie yavlyaetsya zashita nasionalinogo mentaliyteta y nasionalinoy kulitury v usloviyah globalizasiiy.

Segodnya chelovechestvo v prosesse globalizasiy stoit pered lisom uskorennogo smeshivaniya sennostey, iydey y kulitur. My nikogda ne vystupaem protiv sbliyjeniya kulitur, sivilizasiy y znakomstva drug s drugom, ibo eto yavlyaetsya estestvennym prosessom.

Odnako, iyz-za togo, chto eto smeshivanie y blizosti proishodyat v usloviyah politicheskogo, ekonomicheskogo y tehnologicheskogo neravenstva, v bolishinstve sluchaev priobretait odnostoronniy harakter, obshestva so sravniytelino slaboy ekonomikoy y tehnologicheskim razvitiyem oshushaiyt silinoe vozdeystvie kulitur y sennostey stran s bolee moshnym tehnologicheskim razvitiyem.

S drugoy storony, my yavlyaemsya storonnikamy dialoga kulitur y doljny ispolizovati obshechelovecheskie nauchnye y kuliturnye dostiyjeniya Zapada y Vostoka dlya ukrepleniya svetskoy sistemy svoego gosudarstva. To esti nash narod, naryadu s zashitoy svoey nasionalinoy y religioznoy podlinnosti, doljen iymeti sovremennoe nauchnoe mirovozzreniye.

Pyatoe napravlenie nashey gosudarstvennoy politiky doljno stati ukreplenie instituta semiy v nashem obshestve, pry etom my doljny udeliti osobennoe vnimanie mnogodetnym semiyam. Semiya yacheyka obshestva, semiya opora nasii, narod u kotorogo krepkie y drujnye semiy iymeet zamechatelinye perspektivy. V svyazy s chem ya dumay nam nujen novyy gosudarstvennyy prazdnik Deni semii. Nam neobhodimo vnedrenie materinskogo kapitala v nashey strane. Nam nujno aktivno reshati jilishnye problemy mnogodetnyh semey v nashey strane. Sennosti semiy nam nado vospityvati v nashih grajdanah s samogo rannego vozrasta.

Shestym napravleniyem nashey gosudarstvennoy politiky doljno stati razvitie sfery zdravoohraneniya. Zdorovie naroda - pokazateli nasionalinogo prestija, stabiliziruishiy faktor doveriya ko vsem vetvyam vlasti, organam upravleniya y politiko-ekonomicheskoy sisteme gosudarstva v selom. V zdorovie ne toliko blagopoluchie cheloveka y semii, no y neobhodimoe uslovie vysokogo trudovogo potensiala, pokazateli urovnya kulitury, naibolee yarkiy kriyteriy effektivnosty gosudarstvennogo upravleniya.

Segodnya uje nikto ne somnevaetsya v tom, chto ohrana zdoroviya ludey - eto ne toliko razdel sosialinoy politiky gosudarstva, eto vseohvatnaya sistema y kajdodnevnaya realinosti jizneobespecheniya nasiy v selom y kajdogo konkretnogo cheloveka. Eto odin iz vajneyshih institutov nasionalinoy bezopasnosti, vysshiy prioriytet sivilizovannogo gosudarstva!

Postaviv v sentr gosudarstvennoy politiky cheloveka, ego dostoinstvo, interesy y prava, kotorym slujit gosudarstvo, my doljny pridati konsepsiy razvitiya otechestvennogo zdravoohraneniya status imperativa bezopasnosty y blagopoluchiya nasiiy.

Razrabotav gosudarstvennuiy politiku v oblasty ohrany zdoroviya naseleniya, naselennui na poluchenie maksimalinogo effekta ot ispolizovaniya resursov zdravoohraneniya, obespechenie konstitusionnyh prav ludey na ohranu zdoroviya, nam neobhodimo vnedriti v praktiku bolee shirokiy podhod k voprosam zdravoohraneniya. Suti takogo podhoda v tom, chto kardinalinym metodologicheskim prinsipom kazahskoy medisiny doljno stati kachestvo jizny naroda. Ishodya iz etogo polojeniya, otrasli, pereydya s ekstensivnogo na intensivnyy puti razvitiya, doljna reformirovatisya ne fragmentarnymy izmeneniyamy otdelinyh ee komponentov, a sistemno, kompleksno, s aksentom na dolgosrochnyh programmah y merah preventivnogo, uprejdaishego haraktera.

Dorogie druziya!

Ya ubejden, chto v dalineyshem kajdyy chestnyy chelovek y vse  gordye syny Otechestva prilojat eshe bolishe usiliy dlya ukrepleniya nezavisimosti, nasionalinogo edinstva y zashity selostnosty Kazahstana y vnesut svoy zametnyy vklad v resheniy iymeiyshihsya problem y na etoy osnove - obespecheniya vysokogo kachestva jizny nashego naroda. Nu a teperi davayte pogovorim o razvitiy gosudarstennogo yazyka.

Uvajaemye sootechestvennikiy!

Na moy vzglyad, razvitie gosudarstvennogo kazahskogo yazyka yavlyaetsya odnimy iz vesima vajnyh zadach gosudarstva, ibo gosudarstvennyy yazyk yavlyaetsya nashey nasionalinoy svyatyney, dushoy kazahskogo naroda, vysshey nasionalinoy sennostiu.

Dlya razvitiya gosudarstvennogo yazyka ya dumai, nam neobhodim Deni gosudarstvennogo yazyka y etot deni, dumay doljen poluchiti status gosudarstvennogo obshenasionalinogo prazdnika y otmechatisya po vsey strane.

Na moy vzglyad, Gosudarstvo y Praviytelistvo Kazahstana s pervyh dney nezavisimosty doljny byly ispolizovati vse neobhodimye usloviya y vozmojnosty dlya razvitiya kazahskogo yazyka v statuse gosudarstvennogo yazyka.

V svoem vystupleniy ya hotel by dati neskoliko porucheniy y ukazaniy, svyazannyh s realizasiey gosudarstvennoy politiky otnosiytelino razvitiya gosudarstvennogo yazyka.

Odnoy iz takih vajnyh zadach yavlyaetsya podgotovka «Programmy razvitiya gosudarstvennogo yazyka na 2013-2016 gody», podgotovka novogo zakona o gosudarstvennom yazyke, podgotovka y predlojenie «Pravil grammatiky kazahskogo yazyka», podgotovka y izdanie «Orfograficheskih pravil kazahskogo yazyka», kotorui ya poruchai Komiytetu po razvitiya yazykov Ministerstva kulitury RK s privlecheniyem spesialistov-yazykovedov. Praviytelistvu poruchaetsya za schet iymeiyshihsya finansovyh vozmojnostey profinansirovati izdanie dannyh praviyl.

S seliu ukrepleniya statusa gosudarstvennogo yazyka Praviytelistvu Kazahstana neobhodimo vnesty izmeneniya y dopolneniya v normativnye pravovye akty.

Vnesenie izmeneniy y dopolneniy v ryad normativnyh pravovyh aktov, v tom chisle v konstitusionnye zakony Respubliky Kazahstan «O vyborah», Zakon Respubliky Kazahstan «O mestnom samoupravleniiy», Zakon RK «O gosudarstvennoy slujbe» y v drugie sootvetstvuishie zakonodatelinye akty Respubliky Kazahstan, svyazannye so znaniyem gosudarstvennogo yazyka, v hode vydviyjeniya kandidatur na gosudarstvennye doljnosti, yavlyaitsya iz chisla podobnyh mer, napravlennyh na ukreplenie statusa gosudarstvennogo yazyka v period nezavisimostiy.

V svyazy s etim voprosom hochu v ocherednoy raz podcherknuti, chto vse rukovodiytely ministerstv y vedomstv, obediyneniy, uchrejdeniy doljny proyaviti bolishui otvetstvennosti v dele znaniya gosudarstvennogo yazyka.

Ya schitai, chto nyneshniy metod prepodavaniya kazahskogo yazyka, osnovannyy na staryh pravilah, ustarel etot stili y metod doljny byti peresmotreny. Ibo podobnyy metod prepodavaniya kazahskogo yazyka yavlyaetsya maloeffektivnym dlya nosiyteley yazyka y predstaviyteley drugih yazykov, yavlyaishihsya jiytelyamy strany.

Poetomu ministerstvu obrazovaniya y nauky poruchaetsya v kratchayshie sroky prinyati mery v svyazy s obnovleniyem y sovershenstvovaniyem metoda prepodavaniya gosudarstvennogo yazyka v srednih y professionalinyh obsheobrazovatelinyh shkolah y vysshih uchebnyh zavedeniyah.

Izuchenie rodnogo yazyka, kotoroe nachinaetsya v semie, detskom sadu y shkole, prejde vsego, trebuet serieznogo otnosheniya y polnoy reshiytelinosty rodiyteley y uchiyteley v obucheniy pokoleniy yazyku.

V vospitaniy izucheniya yazyka detey y molodeji, kotoryy yavlyaetsya podhodyashim vozrastom dlya razvitiya intellektualinyh sposobnostey, rodiytely doljny proyaviti sravniytelino bolishuiy otvetstvennosti.

V znaniy rebenkom rodnogo yazyka sleduet povysiti otvetstvennosti rodiyteley, osobenno materey. Pervoe slovo rebenok beryot u svoey materi, on vsegda nujdaetsya v eyo pomoshy y nastavleniy v kachestve svoego vospitatelya.

Poetomu, my v obshestve doljny udelyati bolishe vnimaniya voprosu obucheniya devushek y jenshiyn. Ibo seychas ne vse semiy iymeiyt vozmojnosti privlekati repetitorov dlya vospitaniya svoih detey v doshkolinom vozraste.

Kazahskiy yazyk yavlyaetsya odnim iz osnovnyh nashih obedinyaishih faktorov. Eto znachit chto dlya ukrepleniya edinstva nashego naroda neobhodimo ukreplyati pozisiy gosudarstvennogo yazyka. Budushie pokoleniya na moy vzglyad doljny berechi kazahskiy yazyk kak nasionalinui svyatynu.

Segodnya eto predpisanie yavlyaetsya trebovaniyem vremeny na puty edinstva y splochennosty sootechestvennikov. My y budushie pokoleniya doljny berechi kazahskiy yazyk kak nasionalinui svyatynu.

Nam nado pomniti, chto rodnoy yazyk vo vse vremena byl lisom y pasportom nasii, segodnya takje yavlyaetsya vajnym faktorom v predstavleniy nashey nasionalinoy kulitury y gosudarstvennostiy.

Ibo kazahskiy narod ostalsya nezyblem iymenno blagodarya svoemu prekrasnomu, vyraziytelinomu, glubokomu y poeticheskomu kazahskomu yazyku.

Odnim iz problemnyh voprosov yavlyaetsya vopros obiyavleniy, reklam, nazvaniy uchrejdeniy, ugolkov, tochek prodaj y sentrov obslujivaniya.

V nekotoryh sluchayah narujnye reklamnye nadpisy y drugie vyvesky gotovyatsya vopreky Zakonu «O gosudarstvennom yazyke Respubliky Kazahstan», chto yavlyaetsya odnim iz vidov narusheniy.

Poetomu ispolniytelinym organam gosudarstvennoy vlasty gorodov y rayonov poruchaetsya obespechiti obyazatelinoe vypolnenie trebovaniy Zakona «O gosudarstvennom yazyke Respubliky Kazahstan».

Nepravilinye nadpisy ne doljny byti predstavleny narodu. Neobhodimo strogo polojiti kones nepravilinomu pravopisanii y iskajenii, chto uje stalo privychnym dlya nekotoryh ludey.

Segodnya na ulisah y prospektah goroda nabludautsya mnogochislennye inostrannye nazvaniya, chto protivorechit nashemu zakonodatelistvu.

Poruchai, Komiytetu po razvitii yazykov Ministerstva kulitury RK putem privlecheniya drugih sootvetstvuishih organov s maya tekushego goda v stoliyse strany pristupiti k kontrolu ispolneniya zakona individualinymy predprinimatelyamy y sozdav rabochie gruppy zanyatisya ispravleniyem etih inostrannyh nazvaniy.

Na moy vzglyad, prisvoenie inostrannyh nazvaniy yavlyaetsya znakom neuvajeniya k nasionalinym sennostyam, nezavisimosty y nasionalinomu samosoznanii.

V svyazy s etiym, mestnym ispolniytelinym organam gosudarstvennoy vlasti, ministerstvam y vedomstvam sleduet regulirovati poryadok prisvoeniya nazvaniy, prejde chem registrirovati nazvaniya obediyneniy, uchrejdeniy y form individualinyh predprinimateley.

S uchetom nasionalinyh interesov strany nazvaniya doljny sootvetstvovati normam y trebovaniyam zakonodatelistva Respubliky Kazahstan.

Odnim iz vajnyh voprosov v istoriy nasiy yavlyaetsya sobraniye, izucheniye, tochnoe issledovanie topograficheskih nazvaniy. Na osnove issledovaniy, provedennyh otechestvennymy ily zarubejnymy uchenymi, luboe geograficheskoe nazvanie na osnove pisimennyh istochnikov doljno byti nauchno izucheno.

Topograficheskie nazvaniya regionov svyazany s istoriey y sudiboy naroda, y otrajayt istorii razvitiya y sovershenstvovaniya nashego yazyka.

V svyazy s etiym, nam sleduet obektivno vzglyanuti na svoi istorii. Geograficheskie nazvaniya kajdoy mestnosty y regiona schitaitsya senneyshim bogatstvom istoriy y naslediyem etogo kraya.

Ety nazvaniya yavlyaitsya jivoy istoriey nasii, mnogie iz nih berut nachalo iz dalekogo proshlogo. Poetomu, Ministerstvu kulitury RK sovmestno s uchenymy poruchaetsya naladiti nauchnoe issledovanie istoricheskih y geograficheskih nazvaniy.

K sojalenii, nekotoroe kolichestvo etih nazvaniy na protyajeniy istoriy byly zameneny na chujdye nazvaniya, chto segodnya predstavlyaetsya nespravedlivymy y ne otrajayt istoricheskui deystviytelinosti.

Kak izvestno, sredstva massovoy informasii, osobenno radio y televiydeniye, yavlyaiytsya vajnymy sredstvamy informasionnogo vozdeystviya na obshestvo.

Ne raz ya obrashalsya k etomu voprosu, odnako, do sih por nabludautsya nedostatky v plane sobludeniya grammatiky kazahskogo yazyka.

V istoriy nashey prozy sohranilisi vysshie obrazsy razlichnyh liyteraturnyh stiyley. Yazyk etogo naslediya v nyneshnem veke y v budushem takje dostoin ispolizovaniya. Etot blagorodnyy stili soedinil nash yazyk so svoey osnovoy y osvobojdaet ego ot vsyakogo nelogichnogo vneshnego krasnorechiya y frazyorstva.

Kak mnoy bylo ne raz otmecheno, segodnya odnim iz osnovnyh y vozdeystvuyshih istochnikov v sobludeniy norm liyteraturnogo yazyka yavlyaiytsya SMIY.

Sobludenie pravil grammatiky y norm liyteraturnogo yazyka yavlyaetsya obyazatelinym dlya vseh SMY y uchrejdeniy, zanimaishihsya izdaniyem y pechatiu.

V nashem rasporyajeniy iymeetsya obrazes nasionalinogo yazyka, kotoryy prochen na osnove izyashnogo klassicheskogo yazyka, formirovavshegosya bolee 5000 let v ustnyh y pisimennyh tradisiyah. Zashita etogo yazyka s podobnoy vyraziytelinostiu y krasotoy yavlyaetsya obyazannostiu nashego naroda.

Nam sleduet doljnym obrazom posredstvom SMY ispolizovati vse bogatstvo kazahskogo yazyka y predstaviti narodu luchshie ego obrazsy. Odnako, v etom napravleniy so storony SMY nabludautsya mnogochislennye nedostatki, ispravlenie kotoryh yavlyaetsya obyazatelinym vo imya razvitiya gosudarstvennogo yazyka.

Po moim nabludeniyam, nekotorye vedushie y diktory radio y televiydeniya ne mogut pravilino y bezoshibochno chitati tekst, chto vyzyvaet udivlenie y sojaleniye.

V svyazy s iymeiyshimisya nedostatkamy v deyatelinosty SMY Ministerstvu kulitury, poruchaetsya prinyati reshiytelinye mery dlya ispravleniya y ustraneniya etih nedostatkov.

V etoy vesima otvetstvennoy rabote vsya intelliygensiya strany, osobenno uchiytelya, jurnalisty y uchenye doljny vnesty znachiytelinyy vklad.

Odnim iz dostiyjeniy na puty realizasiy gosudarstvennoy politiky v strane yavlyaetsya utverjdenie Programmy razvitiya gosudarstvennogo yazyka Respubliky Kazahstan na 2013-2016 gody.

V Programme neobhodimo predusmotreti poetapnui realizasii razvitiya gosudarstvennogo yazyka vo vseh sosialino-ekonomicheskih sferah.

Osushestvlenie seley etoy Programmy v techenie ustanovlennyh let y posleduyshie etapy budut sposobstvovati razvitii gosudarstvennogo yazyka y ego norm.

Dorogie sootechestvennikiy!

Odnoy iz vajnyh zadach v sootvetstviy s mejdunarodnymy normamy y trebovaniyamy v sfere vvoza tovarov y produksiy iz zarubejnyh stran yavlyaetsya perevod y uporyadochenie ih instruksiy, a takje nazvaniy etih tovarov y produksiy na gosudarstvennyy yazyk Respubliky Kazahstan.

Poetomu Tamojennoy slujbe y Komiytetu po standartizasii, metrologii, sertifikasiy y poruchaetsya vsestoronne izuchiti y regulirovati eto v ramkah zakonodatelistva.

Vsem nam sleduet pomniti, chto kazahskiy yazyk vo vse periody dolgoy istoriy nashego naroda yavlyalsya glavnym priznakom nashego bytiya y naivajneyshim faktorom bessennogo y bespodobnogo naslediya nashih dobryh y mudryh predkov.

Etot yazyk yavlyaetsya yazykom mira, drujby, lubvi, vernosty y bratstva. Nashy predky takje vospevaly svoy yazyk iymenno blagodarya etim vysshim kachestvam.

Blagodaru!

 

Mening sayasatymnyng úrany ol qazaq halqyny ayalau. Býkil sayasat osyghan arnalady. Biylikke mening oiymsha qazaqty ayalaytyn sayasatkerler kelu kerek dep oilaymyn.

 

Dorogie druziya!

Segodnya my pogovorim o perspektivah razvitiya nashey strany, ya podelusi s Vamy svoim viydeniyem perspektiv respubliki, pogovorim y o zadachah stoyashih pered nashey stranoy. No snachala kak obychno ya hotel by podelitisya s vamy o tom vo chto ya veru.

Ya veru, chto kajdyy chelovek, rojdaetsya svobodnym y doljen iymeti vozmojnosti jiti svobodno y razvivatisya, presleduya svoy lichnye, semeynye, obshestvennye y nasionalinye seliy.

 Vse otmechennye urovny vajny y vzaimosvyazany. Chelovek ne mojet byti chestnym y poryadochnym na odnom iz etih urovney – za schet drugogo. Chelovek ne mojet byti chestnym y poryadochnym v svoey semie – za schet obshestvennosty y nasii. Chelovek ne mojet sozidati lichnoe y semeynoe schastie, grabya y ekspluatiruya obshestvennosti y nasii. Esly kto-to voruet u obshestva y nasii, to on takje voruet u sebya lichno y u svoey semiiy.

 Ya veru, chto nashe obshestvo doljno razvivatisya v usloviyah svobodnoy konkurensii. No svobodnaya konkurensiya nikogda y ny pry kakih usloviyah ne oznachaet preimushestvo bolishih kapitalov y vozmojnosti etimy ogromnymy denigamy dushiti y pogloshati malyh konkurentov.

 Ya veru, chto osnovnoy y samoy prochnoy krepostiu, garantiruishey nashe nasionalinoe sushestvovaniye, yavlyaetsya semiya – nasha tradisionnaya y konservativnaya semiya, v kotoroy molodye uvajayt y slushaytsya starshiyh, stolpom kotoroy yavlyaetsya jenshina y mati. Odnako «slushatisya» ne oznachaet byti zalojnikom diktata starshiyh, a byti «stolpom semii» ne znachit byti uznikom kuhniy.

Ya veru, chto nashe obshestvo – eto nechto namnogo bolishee, chem prosto mehanicheskoe soobshestvo ludey. Ya veru, chto nasiya – eto nechto namnogo bolishee, chem obediynennye obshestvennym dogovorom y oharakterizovannye obshimy chertamy ludi. Ya veru, poskoliku etot obshestvennyy dogovor osnovan ne stoliko na bukve y obuslovlen ne stoliko bukvoy, skoliko duhom nasiiy.

Nu a teperi davayt pogovorim o perspektivah razvitiya nashey strany, o zadachah stoyashih pered namy kak nasiey. Nachnem pojaluy prejde vsego, s nashey vneshney politiyke.

Realizasiya strategiy obnovleniya obshestva proishodit v sovremennom nezavisimom Kazahskom gosudarstve na fone shirokogo y konstruktivnogo sotrudnichestva s razlichnymy stranamy mira y avtoriytetnymy mejdunarodnymy organizasiyami, prejde vsego s OON. Kazahstan ne stoit v storone ot resheniya krupneyshih globalinyh voprosov, v etom on solidaren s mejdunarodnym soobshestvom. Vystupaya nadejnym oplotom mira y blagopoluchiya v regione, nasha strana vydvigaet progressivnye inisiativy, podtverjdaya svoy neizmennyy kurs na otkrytosti y vzaimovygodnoe sotrudnichestvo vo vseobshih interesah, poluchivshiy shirokoe priznanie y odobrenie mirovogo soobshestva.

My y v dalineyshem doljny na ravnopravnoy osnove provoditi otkrytui dlya vzaimovygodnogo partnerstva y konstruktivnogo dialoga so vsemy stranamy vneshnuu politiku.

 Uvajaemye sootechestvennikiy!

Sama suti sleduiyshego etapa razvitiya gosudarstva zakluchaetsya v postoyannoy evolusiy y stabilinosty preobrazovaniy. Postaviv y vo mnogom reshiv zadachy pervogo perioda stanovleniya gosudarstva, my neizbejno stoim na poroge sleduishego etapa – etapa dalineyshego razvitiya. My doljny byti nemu gotovy. Lozungom sleduishego etapa razvitiya nashey strany yavlyaetsya «Dlya tebya, Kazahstan!». S etim lozungom my doljny y dalishe ukreplyati nash suvereniytet, sovershenstvovati nashy gosudarstvennye instituty, ukreplyati nashu oboronosposobnosti, preobrazovyvati nashu Rodinu, uluchshati materialinoe blagosostoyanie nashih grajdan.

Nasha zadacha – postroiti na prochnom fundamente silinui, blagopoluchnui, vysokorazvitui, konkurentosposobnui stranu – Kazahstan XXI veka.

Y zdesi v chisle pervoocherednyh zadach – prevrashenie Kazahstana iz strany proizvodiytelya syriya v industrialino - innovasionnui derjavu.

Razvitie nauky doljno stati strategicheskim kursom politiky gosudarstva.

Dlya pretvoreniya v jizni etih masshtabnyh zadach neobhodimo delati stavku na ukreplenie ekonomicheskoy moshy strany za schet vnedreniya noveyshih tehnologiy, nauchno-tehnicheskih dostiyjeniy i, kak sledstviye, na dalineyshiy kachestvennyy rost otechestvennoy nauky y obrazovaniya, kotorye doljny stati, odnim iz glavnyh prioriytetov razvitiya Kazahstana.

Eto znachiyt, chto povsemestno doljny vyrasty ne prosto novye zavody y fabriki, a industrialinye giganty s zakonchennym siklom proizvodstva, osnashennye po poslednemu slovu tehniki. Nam neobhodimo shiroko vnedryati innovasionnye tehnologiiy.

Ya schitai, chto obektivnoy osnovoy poyavleniya innovasiy v kazahskom obshestve yavlyaytsya zakonomernye prosessy, svoystvennye novoy istoricheskoy epohe.

Innovasiya sleduishego etapa razvitiya – eto kompleksnyi, selenapravlennyy prosess, naselennyy na kachestvennoe izmenenie jizny ludey y sposobstvuyshiy povyshenii stabilinosti, jiznesposobnosty y effektivnosty razvitiya kazahskogo obshestva. Novyy period neizbejno trebuet podgotovky obshestva k vospriyatii peremen y ih podderjkiy.

My doljny bolishe vnimaniya udelyati podgotovke kadrov, novogo pokoleniya spesialistov, vladeishih vsemy sovremennymy kommunikasionnymy y mulitiymediynymy tehnologiyamiy.

Za etimy ludimy – budushee strany, kotoruy ya viju vysokorazvitym informasionnym obshestvom, reshaishim samye slojnye zadachi, vydvinutye na avanssenu sovremennoy sivilizasiy bezuderjnym poletom chelovecheskoy mysliy.

My doljny staviti pered soboy konkretnuy zadachu, otvechayshuy vsem prirodno-geograficheskim y sosialino-psihologicheskim aspektam nashey ekonomicheskoy strategiiy.

My doljny podchiniti sely blagopoluchiya ludey vse nashy miyneralino-syrievye resursy y dobitisya ih stoprosentnoy pererabotki, budi to seliskohozyaystvennoe, promyshlennoe ily neftegazovoe proizvodstvo.

V agrarnom sektore nam nado perehoditi ot otgonnogo jivotnovodstva k mnogootraslevym agrogorodkam, kotoroe my doljny obespechiti vsemy peredovymy avtomatizirovannymy tehnologiyamiy.

Na novyy uroveni doljno shagnuti otechestvennoe rasteniyevodstvo za schet sozdaniya novyh vysokourojaynyh sortov y shirokogo vnedreniya teplichnyh hozyaystv.

Mnogofunksionalinaya irrigasionnaya sistema y mnogovekovoy opyt oroshaemogo zemledeliya pozvolyait polnostiu reshiti problemu vodoobespechennosty otrasli, kotoraya, v svoi ocheredi, doljna obespechiti ne toliko polnui prodovolistvennui nezavisimosti, no y obespechiti shirokiy eksport vysokokachestvennoy, ekologichesky chistoy plodoovoshnoy produksiiy.

Chto kasaetsya nashey bazovoy – energeticheskoy otrasli, to y zdesi, pomimo razvedky y ekspluatasiy krupnyh mestorojdeniy, dalineyshego razvitiya gazotransportnoy infrastruktury s uchetom postavky «golubogo topliva» otechestvennym potrebiytelyam, my doljny takje obespechiti glubokui pererabotku uglevodorodov na osnove samyh sovremennyh tehnologiy y proizvoditi raznoobraznui vysokokachestvennui produksii, budi to benziyn, polipropiylen, sjiyjennyy gaz, nefteproduksiya, shiroko vostrebovannye vo vsem miyre.

V sentre nashego vnimaniya doljny byti zadachy po sozdanii vysokih standartov jizny grajdan v kajdom regione, v kajdom otdelinom rayone, gorode y sele, predusmatrivaishiye:

– postoyannyy rost realinyh dohodov naseleniya,

– uvelichenie zarabotnoy platy, pensiy, stiypendiy, posobiy, sohranenie sosialinyh ligot,

– stroiytelistvo komfortabelinogo jiliya, obrazovatelinyh, sportivnyh, sanatorno-kurortnyh, ozdoroviytelinyh y medisinskih sentrov, obektov sosialino-kuliturnogo naznacheniya,

– materialinui podderjku semiiy.

Prinimaya vo vnimanie osoboe otnoshenie nashego naroda k semie, detyam, sohranenii semeynyh tradisiy, sposobstvuyshih vospitanii fizichesky y nravstvenno zdorovogo pokoleniya, schitai selesoobraznym v 2013 godu vydeliti bolishe sredstv na reshenie sosialinyh problem semii, chto budet sposobstvovati dalineyshemu uspeshnomu reshenii voprosov ohrany semii, materinstva y detstva.

Dorogie sootechestvennikiy!

My doljny prodoljiti dalineyshee obustroystvo nashey zemli, na kotoroy doljny poyavlyatisya vse novye y novye goroda, vyrastati novye jilye massivy, shkoly, bolinisy, muzey y stadiony. V budushem u nas doljno byti vse bolishe gorodskih y seliskih novostroek, v kotorye pridut vse blaga sivilizasiiy.

My prodoljim razvivati y vnedryati kulituru v jizni obshestva v samom shirokom smysle etogo slova. Vo vse vremena kazahskaya zemlya proizrastala talantami, prichem ne edinichnymi, a v nasionalinom masshtabe, y my doljny stremitisya k tomu, chtoby vsemerno stimulirovati tyagu naroda k prekrasnomu.

V sentre vnimaniya gosudarstva doljno byti razvitie turizma, obnovlenie sanatorno-kurortnoy infrastruktury gosudarstva. Neobhodimo polnostiu realizovati krupnomasshtabnyy proekt sozdaniya Nasionalinoy turisticheskoy zony «Kendirli» na poberejie Kaspiya, gde neobhodimo vozvesty feshenebelinye otely y blagoustroennye ozdoroviytelinye sentry. Nasionalinaya turisticheskaya zona «Kendirli» – odin iz samyh masshtabnyh y vpechatlyayshih proektov.

Nam predstoit razvivati politicheskui sistemu, ukreplyati pozisiy mestnoy ispolniytelinoy vlasti, provoditi dalineyshuy demokratizasii obshestvennyh institutov. Uje segodnya poyavilasi neobhodimosti pridati novoe soderjanie rabote obshestvennyh organizasiy y obediyneniy. Ih dalineyshaya deyatelinosti y prinimaemye resheniya doljny sootvetstvovati trebovaniyam vremeni, otvechati konsepsiy y politiyke novogo etapa razvitiya gosudarstva.

Iskati y nahoditi pravilinye resheniya, sovetuyasi so svoim narodom, ego stareyshinami, – eto velichayshee demokraticheskoe nasledstvo nashih otsov y dedov, kotoroe my doljny vozroditi v praktiyke politicheskoy deyatelinostiy.

Y v etom osobaya roli otvoditsya organizasiyam grajdanskogo obshestva, bez kotoryh nemyslim dalineyshiy prosess demokratizasiy gosudarstva.

Vajno otmetiti, chto dlya resheniya etoy zadachy nasha strana raspolagaet kak vysokoy politicheskoy voley, tak y solidnoy normativno-pravovoy bazoy. Konstitusiya Kazahstana yavlyaetsya glavnym garantom realizasiy prava grajdan strany sozdavati obshestvennye obediyneniya, sodeystvuya dalineyshemu razvitii y prosvetanii gosudarstva.

Podderjke gosudarstvom predprinimatelistva, razvitiya malogo y srednego biznesa yavlyaetsya odnoy iz vajneyshih zadach. Y v etom napravleniy nam nado predprinyati konkretnye shagi, v tom chisle po sovershenstvovanii nasionalinogo zakonodatelistva y liyberalizasiy nalogovogo y investisionnogo klimata.

Y v dalineyshem my doljny aktivno razvivati negosudarstvennyy sektor ekonomiki, sposobstvovati sozdanii vysokotehnologichnogo, konkurentosposobnogo na mirovom rynke chastnogo biznesa, a takje obespechivati blagopriyatnye usloviya dlya razvitiya chastnogo predprinimatelistva v seliskom hozyaystve.

U nas uje esti polojiytelinyy opyt raboty obshestvennoy organizasii, obedinyaishey promyshlennikov y predprinimateley y aktivno sodeystvuyshey razvitii predprinimatelistva v Kazahstane. Soiz promyshlennikov y predprinimateley Kazahstana v poslednie gody stal avtoriytetnoy ne toliko v nashey strane, no y za ee predelamy organizasiey.

Povtoru, obshestvennye organizasiy grajdanskogo obshestva doljny rassmatrivatisya namy kak nadejnye partnery v resheniy zadach gosudarstvennogo stroiytelistva i, prejde vsego, realizasiy sosialinoy politikiy.

Vesima vajen y tot fakt, chto razvitie demokraticheskih institutov obuslavlivaet usiylenie uchastiya grajdan v obshestvenno-politicheskih prosessah, sposobstvuet formirovanii ih grajdanskoy kulitury.

Obshestvennoe doveriye, grajdanskaya aktivnosti, sposobnosti k solidarnym deystviyam, uvajenie prav y svobod cheloveka – eto ne toliko reshayshie usloviya konsolidasiy grajdanskogo obshestva, no y neobhodimye predposylky stanovleniya podlinnogo narodovlastiya.

Hochu takje podcherknuti aktualinosti dlya novogo etapa razvitiya demokraticheskogo Kazahskogo gosudarstva aktivizasiy deyatelinosty vybornyh predstaviytelinyh organov mestnoy vlasty – gorodskiyh. rayonnyh y oblastnyh maslihatov.

Ih effektivnaya deyatelinosti sodeystvuet spravedlivomu raspredelenii y stabilinomu rostu resursov, uluchshenii predprinimateliskoy sredy, bolee aktivnomu uchastii grajdanskogo obshestva v upravleniy i, dumai, nastalo vremya dlya povysheniya ih statusa, delegirovaniya im chasty gosudarstvennyh polnomochiy.

My takje doljny ne ogranichivati sozdanie novyh partiy y organizasii nezavisimyh sredstv massovoy informasiiy.

No vot, chto neobhodimo otmetiti, nam nujny partii, kotorye by splachivaly narod, vdohnovlyaly ludey na sozidatelinyy trud vo imya dalineyshego prosvetaniya nashey Rodiny.

My, doljny tesno vzaimodeystvuya s mejdunarodnymy organizasiyami, prodoljati boribu s mejdunarodnym terrorizmom, ekstremizmom, transgranichnoy organizovannoy prestupnostiu, nezakonnym oborotom narkotikov, s korrupsiey.

Nasha Voennaya doktrina nosit oboroniytelinyy harakter, no eto ne znachiyt, chto ona budet stoyati v storone ot noveyshih dostiyjeniy v voennoy oblastiy.

Patriotizm y lubovi k Rodiyne, gluboko prisushie nashemu narodu, v armii, kotorui my sovershenstvuem v sootvetstviy s sovremennymy trebovaniyami, transformiruitsya v professionalinye navyky zashitnikov territorialinoy selostnosty y suvereniyteta strany.

Nasionalinaya armiya, flot, pogranichnye voyska, pravoohraniytelinye organy, sovremennoe voorujeniye, sosialinye voprosy voennoslujashih vsegda doljny byti v sentre vnimaniya nashego Praviytelistva.

Eto strana dlya ludey y vo imya ludey. Eto strana, v kotoroy doljny sobludatisya, vse prava lichnosti, uvajatisya dostoinstvo cheloveka, senitisya ego talant y professionalizm, sozdavatisya maksimalino blagopriyatnye usloviya dlya svobodnogo razvitiya y samorealizasiy lichnostiy.

Dorogie sootechestvennikiy!

Ya svoy dolg pered narodom viju v sozdaniy vseh usloviy dlya uverennosty grajdan strany v blagopoluchnom y mirnom zavtrashnem dne, ukrepleniy mejdunarodnogo avtoriyteta nezavisimogo Kazahstana, prosvetaniy rodnogo Otechestva. Moey glavnoy oporoy na etom puty yavlyaetsya narod Kazahstana.

Ya uveren, chto v rezulitate drujnoy sovmestnoy raboty my sumeem uspeshno pretvoriti v jizni vse nashy mechty y iydey po stroiytelistvu sovremennogo vysokorazvitogo informasionnogo obshestva y moguchego gosudarstva, obespechivaya blagopoluchie y schastie kajdogo grajdanina Kazahstana.

Da zdravstvuet nash suverennyy Kazahstan!

Blagodaru za vnimaniye!

 

Mening oiymsha, qazaq tili bizding ruhany negizimiz. Bizding býkil tarihymyzdan men ýsh oljamyzdy erekshe bólip aitar edim. Onyng birinshisi әriyne ata babalarymyz ózderining qanyn tógip, aq nayzanyng úshymen qorghap qalghan qazaqtyng qasiyetti jeri. Ekinshi oljamyz sol babalarymyzdyng arqasynda bar boyauymen, syrly sazymen osy kýnge asan esen jetken túp túnyq, móp móldir qazaq tili. Taghy bir oljamyz egemendik, egemendi el bolu búl ýlken baqyt, sonymen qatar ýlken abyroy, egemendik búl babalardyng oryndalghan asyl armany, egemendishimizdi saqtap qalu bizding qasiyetti mindetimiz. Egemendigimiz bolsa, qazaqtyng jarqyn bolashaghy bolady, egemendigimiz bolmasa bizding bolashaghymyz joq.

Álem әdebiyetindegi әigili jýz kitapti emin erkin, jatyq etip audaryp, bar boyauymen, ózgeshe órnegimen tógiltip týsiretin til quatty til, qúnarly til. Qazaq tili sonday til.

Ana tilin bilmeu qazaq azamaty ýshin úyat sanauly tiyis. Bile bilsek, ana tilimiz bәrimizding anamyz, óitkeni, ol últymyzdyng anasy.

Keshe bolmaghannyng býgin boluy mýmkin, býgin bolmaghannyng erteng boluy mýmkin, biraq, ana tiline mәn bermeushiliktin, ony qúrmettemeuding orny tolmas olqylyqtaryna soqtyratyny sózsiz. Qazaq tili ghajap til. Onyng bolashaghy da ghajap. Tek ony qamtamasyz etip, nasihattay biluimiz kerek, oqyta biluimiz qajet.

Qazaq tili ózining dalasynday keng pishilgen jaydary da, jalpaq til. Oghan qysylyp, qymtyrylu, erin úshynan shýldirlep byldyrlau mýlde jat. Qazaq neni aitsa da auyzdy toltyryp aitady. Qazaq sózi qashanda dalanyng qonyr jelindey erkin esip túrady. Qazaq tili dýnie jýzindegi eng bay, bederli de, beyneli tilderding biri. Ol kýni keshe óner aldy qyzyl til dep úqqan kóshpendilerdin, erding qúnyn eki auyz sózben tyndyrghan kósheli biylerding tili. Óz ana tilimizben ómir sýreyik! Eger tughan tilim erteng joghalatyn bolsa, men býgin óluge dayarmyn dep Rasul Gamzatov aityp ketkendey, elimizding bolashaghy jastardyng tilimizge, mәdeniyetimizge, dәstýrimizge otanshyldyq sezimderin nyghaytuymyz kerek.

Sayyp kelgende qazaq tili eng aldymen әlemdik órkeniyetke tәuelsiz el retinde bet alghan Qazaqstan memleketi ýshin kerek. Eger til, jer, egemendik degen qasiyetti úghymdardy órkeniyet jolynda tәrik etip, basqa tilderding shylauyna jarmassaq, ana tilimizding adymyn túsaghan bolyp shyghamyz.

Bolashaghy zor últ býgingi men ertengi úrpaghynyng sana sezimin osy qazyna baylyq negizinde oyatyp, tәrbiyelese ghana isimiz ongha basady. Óitkeni, últtyq damu ruhany sabaqtastyq negizinde ghana jýredi. Árbir úrpaq aldynghy buyn jalghastyrghan ata baba ósiyetin týsinip, sezinip baryp órkendeydi.

Memleketting tilding taghdyry kóp rette orta, arnauly orta jәne joghary bilim, ghylym salalaryna baylanysty. Til sayasatynyng jemistiligi, pәrmendiligi osy salalardan kórinedi, taghdyry eng aldymen osy salalarda sheshiledi. Qazaq tilining mәrtebesi men býgingi tanda qoghamnan alatyn ornynyng negizi orta jәne joghary mektepte qalanary sózsiz. Endeshe qazaq tilining damuy qoghamnyng damuymen de baylanysty. Baghzy zamandarda babalar qanymen boygha singen tilge, jerge degen sezim men qúrmet  Men qazaqpyn! Degen әr otanshyl jastarymyzdyng kónil týkpirinen oryn aluy tiyis.

Olay bolsa, tughan tilimizding túghyry biyik, arnasy keng bolsyn deseniz, shyr etip dýnie esigin ashqan sәtten bastap bala tilining damuyna mәn beriniz, jastarymyzdyng ana tilinde sóileuine yqpal etiniz. Osy altyn qazynamyzdy saqtau, ony bolashaqqa dәripteu bizding aiqyn mindetimiz. Jýrekten shyqqan oi, jýrekke jetedi degendey, óz qalamymnan tuyndaghan óleng joldary arqyly aitar oiymdy týiindegim keledi:

Tughan jerding qymbat maghan әr tasy,

Ózen kóli, tughan tili barshasy.

Daudy sheshken, sózge sheshen qazaqtyn,

Túghyry biyik, ana tili arnasy.

 

Talay synnan eskirmey bizge jetken,

Erekshe sheshendikpen kózge týsken.

Er basyna kýn tughan zamandarda,

Dau damaydy bir auyz sózben sheshken.

 

Ár adamda bar ghoy tughan anasy,

Adamzattyng bar ghoy tughan dalasy,

Ey, qazaghym, aqylgha sap oilan sen.

Óz tilinning qazirgi kýiine qarashy!

 

Dorogie druziya!

Segodnya my s Vamy pogovorim o kniyge, vsem nam izvestno chto kniga istochnik znaniy, no k sojalenii v poslednee vremya my staly menishe chitati kniyg, osobenno molodeji. Takoe polojenie del nas ne mojet ustraivati poetomu v etoy svere neobhodimo predprinyati ryad deystvennyh shagov, kakih iymenno vot ob etom my s Vamy y pogovoriym, no snachala ya kak vsegda hotel by vyskazati ryad svoih mysley.

 

Uvajaemye sootechestvennikiy!

Kazahstan – moya rodnaya zemlya, samyy dorogoy serdsu kray. Zdesi moy dom. Zdesi moy korni. Zdesi rodilisi y jivut moy deti. Zdesi ya sostoyalsya kak chelovek. Vse moy luchshie ustremleniya y pomysly vsegda byly y budut svyazany toliko s Kazahstanom.

My ne iymeem prava rasteryati te nemnogie pozitivnye rezulitaty, dostignutye v predydushie gody. Naoborot, my doljny priumnojiti iyh.

V blijayshie gody nam predstoiyt:

Ukreplyati gosudarstvennay suvereniytet respubliky y oboronosposobnosti nashey strany

Prodoljati dalineyshuy masshtabnuy rabotu po sozdanii proizvodstvennoy y sosialinoy infrastruktury kak osnovy vsestoronnego razvitiya respublikiy.

Sozdavati effektivnye mehanizmy gosudarstvennogo regulirovaniya, sposobstvuishie postupatelinomu razvitii agropromyshlennogo kompleksa, mestnogo proizvodstva, sfery JKH, povyshenii aktivnosty malogo y srednego predprinimatelistva.

Realizovyvati nash glavnyy prioriytet v sosialinoy politiyke, kotorym otnyne yavlyaetsya obespechenie grajdan dostupnym y kachestvennym jiliem. 

Vnedryati sovremennye innovasionnye tehnologiy v selyah dalineyshey modernizasiy ekonomiky y sosialinoy sfery.

Povyshati effektivnosti gosudarstvennogo upravleniya, ispolniyteliskuiy dissiplinu iy  otvetstvennosti rukovodiyteley na urovne ministerstv, vedomstv, mestnyh ispolniytelinyh organov, hozyaystvuyshih subektov.

Ustranyati nedostatky v rabote vlastnyh institutov, sposobstvuishie rasprostranenii elementov korrupsiiy.

Sodeystvovati poyavlenii v respubliyke mnogostupenchatoy sistemy podgotovky kadrovogo rezerva, trudoustroystvu molodyh spesialistov, sovershenstvovanii kachestva vysshego y professionalinogo obrazovaniya, chtoby ne toliko davati polnosennye znaniya, a eshe privivati navyky prakticheskogo priymeneniya etih znaniy.

Zabotitisya o kachestve y dostupnosty medisinskoy pomoshy putem kompleksnoy modernizasiy zdravoohraneniya, aktivno privlekati naselenie k zanyatiyam fizkulituroy y sportom, zdorovomu obrazu jizniy.

Osushestvlyati produmannuiy gosudarstvennuiy politiku po povyshenii statusa gosudarstvennogo yazyka. 

Priumnojati kuliturnyy y duhovnyy potensial obshestva. V usloviyah prodoljaisheysya globalizasiy oberegati rodnuy kazahskuy kulituru y tradisionnye sennosty kazahskogo naroda.

Obedinyati usiliya vseh jiyteley respubliky pry formirovaniy pozitivnogo imidja Kazahstana na osnove konkretnyh dostiyjeniy v luboy sfere.

Iskorenyati prestupnosti, narkomanii y alkogolizm. Ispolizovati v polnoy mere sozidatelinye inisiativy jiyteley respubliki, osobenno molodejiy. 

 

Dorogie druziya!

V etoy rabote my doljny tesno vzaimodeystvovati so vsemy vetvyamy y urovnyamy vlasty respubliki, so vsemy politicheskimy partiyami, profsoiznymy organizasiyamy y obshestvennymy dviyjeniyami, sredstvamy massovoy informasii. Schitai, chto ot nashih sovmestnyh aktivnyh deystviy s institutamy grajdanskogo obshestva vo mnogom zavisyat nashy rezulitaty v rabote po profilaktiyke prestupnostiy,  asosialinyh yavleniy, po vospitanii pravovoy kulitury grajdan.

My y dalishe doljny provoditi tradisionnye otchety organov ispolniytelinoy vlasty pered naseleniyem, pozvolyaiyshie nam otchetliyvee viydeti svoy upusheniya y nedorabotkiy.

Uvajaemye sootechestvennikiy!

Glavnaya seliu rukovodstva respubliky doljno byti– povyshenie urovnya y kachestva jizny naseleniya.

Dlya etogo u nas esti vse neobhodimoe – bogateyshie prirodnye resursy, stabilinaya sosialinaya y demograficheskaya situasiya, vysokiy obrazovatelinyy uroveni, molodye ekonomichesky aktivnye trudovye resursy.

Temp proishodyashih v respubliyke preobrazovaniy trebuet ot nas predelinoy sobrannosty y konsolidasii. My vse – kajdyy rukovodiyteli, kajdyy otdelino vzyatyy jiyteli respubliky – v otvete za to, chto proishodit y budet proishoditi v nashem obshem dome!

V dobryy puti, dorogie sootechestvennikiy!

A teperi davayte pogovorim o kniyge. Dlya menya kniga — eto sredotochie ne toliko znaniy, no y duhovnosti, tradisiy, nravstvennosty y morali. Y voobshe imidj kazaha — eto chelovek s knigoy. Esly my brosiym, zabudem knigu, — ischeznet kazah… Glavnaya zadacha — vozroditi lubovi vsey nasiy i, prejde vsego, molodogo pokoleniya, k liyterature, zastaviti zadumatisya y porazmyshlyati o jizny y vechnyh sennostyah… Ne vajno, na kakom nosiytele molodoy chelovek budet chitati proizvedeniya Abaya, Esenberlina ily Auezova — na bumage ily na kompiutere. Glavnoe, chtoby jivoe slovo v lubom viyde dohodilo do cheloveka, osobenno do molodeji. Glavnoe — chtoby ony eto prochitaliy.

My jiyvem v vek novyh tehnologiy. Televiydeniye, radio, Internet — ety sredstva massovoy informasiy staly neotemlemoy chastiu jizny sovremennogo cheloveka. I, kajetsya, chto v etom potoke sovsem ne ostalosi mesta kniyge. Neujely ona otjivaet svoy vek? Net! Chtenie knig po-prejnemu aktualino. Kniga vse eshe jiva, y budet jiti ocheni dolgo.

   Segodnya knijnye magaziny y biblioteky predlagayt nam ogromnyy vybor izdaniy na luboy vkus y vozrast. Vse ony jdut y obyazatelino dojdutsya svoego chitatelya!

   Vliyanie knigy na cheloveka ogromno. Ona pomogaet uchitisya, rasshiryaet krugozor, lechit dushu, obogashaet jiznennyy opyt, vospityvaet vkus, formiruet vzglyady y harakter. V etom ee chudesnaya sila.

   My slishkom privykly k kniyge, chtoby oseniti eto. Vedi esly vdumatisya, razve neudiviytelino, chto kniga  perenosit nas v drugoy miyr, v proshloe ily budushee, vyzyvaet u nas radosti y grusti, vozmushenie y nadejdu, zastavlyaet plakati y smeyatisya?

   No kniga — eto ne toliko tekst (kak v kompiutere), u neyo esti oblojka, oformleniye, illustrasii, nakones, svoy zapah. Vse eto — edinoe seloe, produkt chelovecheskogo razuma.

    Kniga — luchshiy istochnik informasii, nejely kompiuter y televizor. I, sleduet zametiti, bolee nadejnyy y bezopasnyy dlya zdoroviya.

    A teperi predstavim na minutu, chto knigy ischezly iz nashey jizni. Chto togda? Chto budet, esly ischeznet pechatnoe slovo? Dostiyjeniye, k kotoromu chelovek shel tak dolgo? Vedi y bessmertnye piesy Shekspira, y sovremennuy liyteraturu priyatnee y udobnee chitati, derja v rukah knigu, perelistyvaya stranisy, naslajdatisya kajdym mgnoveniyem, «vpityvati» v sebya kajdoe slovo. Net, po krayney mere, v blijayshem budushem chelovechestvo tochno ne otkajetsya ot kniyg.

    Tak pusti je kniga ostayotsya vashim vernym y nadejnym drugom ne toliko v etom godu, a na protyajeniy vsey jizniy.

Roli knigy v razvitiy chelovechestva, jizny kajdogo sovremennogo cheloveka nelizya pereoseniti. Bez neyo byly by nevozmojny ny obrazovaniye, ny kulitura nashego obshestva. IYmenno kniga hranit v sebe vsyo to, chto nakopilo chelovechestvo za vse veka svoego sushestvovaniya v razlichnyh oblastyah. Daje v vek informasionnyh tehnologiy kniga po-prejnemu ostayotsya osnovnym istochnikom informasiiy.

V prosesse formirovaniya molodyh kazahskih grajdan kniyge otvoditsya odna iz glavenstvuishih roley. IYmenno poetomu, kniga y chteniye, buduchy vajneyshim sposobom osvoeniya znaniy, yadrom nasionalinoy pisimennosty y kulitury, doljny eshe v bolishey stepeny sohranyati kluchevuu pozisii v sovremennoy mirovoy kuliture, nesmotrya na to, chto pisimennye istochniky informasiy sushestvennym obrazom dopolnilisi novymy audiovizualinymiy.

Toliko chitaishaya strana, mojet pretendovati na dostoynoe mesto v mirovom soobshestve y sposobna razvivatisya kak demokraticheskoe gosudarstvo. Vot pochemu gosudarstvo doljno osushestvlyati postoyannui podderjku kazahskogo knigoizdaniya.

Vmeste s tem, nam nujno populirizovyvati nashu nasionalinui liyteraturu. Proizvedeniya klassikov kazahskoy liyteratury ne toliko vozvelichivait nashu Rodinu, no do sih por okazyvait glubochayshee vliyanie na dushy ludey, na ih samosoznaniye.

V nashey strane my doljny bolishoe vnimanie udelyati obrazovanii, sohranenii kuliturnogo y duhovnogo naslediya. V selyah prosvesheniya, razvitiya osoznaniya kuliturnyh tradisiy, povysheniya roly knigy y chteniya v sovremennom obshestve, vospitaniya u molodogo pokoleniya lubvy k hudojestvennomu slovu, a takje razvitiya otechestvennoy liyteratury, obespecheniya gosudarstvennoy podderjky nasionalinogo knigoizdaniya dumai budet selesoobraznym obiyaviti sleduishiy 2014 god Godom Knigiy.

 

Mening oiymsha kәzirgi kezde qazaq kóbirek kitәp oqu kerek, kitәp búl ruhaniyattyng pen bilimnin, dәstýr men adamgershilikting qaynar kózi, kitapty kóp oqityn halyqtyng bolashaghy jarqyn bolady óitkeni ol oishyl halyq, bilimdi halyq bolady. Mening oiymsha qazaqtyng jan serigi kitap bolu kerek. Eger de qazaq kitapty oqymaytyn bolsa onda qazaq alysqa barmaytyny aidan anyq. Sondyqtan men oilaymyn, 2013 jyly memlekettik tili jyly bolsa, al 2014 jyl kitәp jyly bolsa jaqsy bolar edi. Ne ýshin bizge memlekettik til jyly kerek, memlekettik tilding damuyna jana serpin beru ýshin, al kitap jyly ne ýshin qajet, halyqtyng әsirese jastardyng qazaq әdebiyetine, qazaq últyna, adamgershilikke mahabatyn nyghaytu ýshin, qazaqtyng qoghamdyq oiyna jana serpin beru ýshin.

Mening oiymsha, biz elimizde últtyq oiynshyqtardy, últtyq mulitfilimderdi, balalargha arnalghan kinofilimderdi, kitәptardy shygharugha kóp kónil bóluimiz kerek. Últtyq oiynshyqtar men últtyq mulitfilimder jas úrpaqtyng boyyna últtyq tәrbiyeni beretuge kómektesetin manyzdy qúral bolghany aidan anyq. Sondyqtan mening oiymsha bizding Mәdeniyet ministrli osy mәseleni sheshuge kýsh júmsaghany jaqsy bolar edi.

Ana tili! Ana sózimen baylanysty barlyq sóz atauy qúdiretti ghoy shirkin! Osy kiyeli úghymnyng týp tamyrynda qanshama asyl oi, tereng maghyna jatyr. Ana tili ayauly anamyzdyng appaq sýtimen, asyl bóbek jyrymen ón boyymyzgha daryghan ghajap til. Eldi myzghymas kýnge keltiretin, býgingi úrpaqpen keleshekti jalghastyratyn berik kópir, syry men qyry kóp, tamyry terenge ketken tarihymyzdy tanytatyn, jýregindegi bar syryndy, jyryndy jetkizetin keremet qúral.

Kónilimizdegi ashy syr men balday tәtti sózderdi syrtqa shygharatyn, bizdi barlyq adamdar qataryna qosyp otyrghan da ayauly ana tilimiz emes pe?!

Kindik qanymyz jerge tamyp, shyr etip dýniyege kelgen sәtimen qúlaghymyzgha әsem әn bolyp jetken, boyymyzgha kýsh quat bolyp taraghan anamyzdyng bóbek jyry. Anamyz әriyne, bóbek jyryn óz tughan tilimiz — qazaq tilinde shyrqady.

Qazaq tili — túlpardyng shapsa túyaghy talatyn, qyrannyng úshsa qanaty talatyn úlan — ghayyr dalasynday, keng pishilgen kóilekting etegindey jalpaq ta, maghynaly, mәndi, eng bay til.

Osy bir ghajap til jayynda Qojabergen jyrau bylay degen eken:

Asan Qayghy jiyrenshe

Sóilep ótken qazaq til

Jәnibek pen Qoylybay

Syilap ótken ghajap til

Ata-anamyz әldiylep

Uatqan bizdi baba til

Sol tughan til atauy — 

Ejelgi bizding qazaq til

Taghylymy mol tarihymyzgha kóz jýgirtsek, qalmaqtyng auzyn ashtyrghan, jonghardy sastyrghan, qoqandy qashtyrghan osy nayzaghayday jarqyldaghan — Qazaq tili ekenin kóremiz.

Bizding qazaq elining basyna neler kelip, neler ketip, neler ketpedi?!

Tilimizden, mәdeniyetimizden, salt dәstýrimizden aiyryla jazdadyq. Mine kópten kýtken, ghasyrlar boyy armandaghan jaima shuaq kýn tudy. Qazir tәuelsizdik alghan, asa zor mәrtebege iye, mәdeniyetti irgeli el boldyq. Jyldar óte kele ana tilimiz myqtap bekip, qazaq eli qalpyna keldi. Eng bastysy, halqymyzdyng túrmysy jaqsardy.

Qazirgi, aqparat pen tehnika, ghylymynyng damyghan dәuirinde últtyq sanamyzdy, tilimizdi qúrmetteu, últyq qúndylyqtarymyzdy kórsete bilu әrbireuimizding paryzymyz. Jýgi narda, qazany tende bolyp, kóshpeli ghúmyr keshken qazaq halqy erteden, aq tórt nәrseni qasiyetti dep sanap, boytúmar etken. Olar ana tili, tughan jeri, әdet ghúrpy men tarihy.

Últtylyghymyzdyng belgisi tilimizdi qasterlep ayalayyq! Men qazaqpyn degen әrbir azamat óz ana tilinde jetik sóilese- keshegi ótken ómirding qaymaghy bola bilgen ziyaly qauymnyng armany oryndaldy dep oilaymyn!

Qazaq tilining damyp, jarqyn bolashaqqa jetuine, elimizding belgisi bolyp qaluyna sebepker bolayyq aghayyn!

 

Dorogie sootechestvennikiy!

Segodnya my s Vamy pogovorim o nasionalinoy iydeologii. Na moy vzglyad dlya uspeshnogo sushestvovaniya gosudarstva nujna nasionalinaya iydeologiya. Osnovoy nashey nasionalinoy iydeologiy yavlyaetsya sohranenie suvereniyteta nashey strany y vozrojdenie gosudarstvennogo yazyka, uspeshnoe razvitie otechestvennoy ekonomiky y vospitanie patriotichnogo duhovno razvitogo molodogo pokoleniya. Ob vse etom ya y hotel by s Vamy segodnya pogovoriti, no snachala kak obychno ya hotel by podelitisya s Vamy svoimy myslyamiy.

Na moy vzglyad, nasionalinye igrushki, skazky y mulitfilimy igrait vajnui roli v vospitaniy nashih detey lichnostyami, obladaishimy vysokoy duhovnostiu y potensialom, formirovaniy u nih chuvstva gumanizma y dobroty.

Nyneshnee vremya trebuet sozdaniya sovremennyh igrushek y mulitfilimov v nasionalinom duhe, glubokogo izucheniya y uporyadocheniya duhovnyh y vospitatelinyh aspektov podobnoy produksii, postupaishey iyz-za rubeja.

Ne sekret, chto v usloviyah globalizasiy v nashu stranu pronikait nekotorye vidy igrushek y mulitfilimov, proizvedennyh za rubejom y propagandiruishih pod maskoy «massovoy kulitury» takie negativnye yavleniya, kak jestokosti, legkomysliye, nasiliye, chto seriezno ugrojaet vospitanii nashih detey. V nedopusheniy podobnyh yavleniy vajnuy roli igraet proizvodstvo otechestvennyh nasionalinyh igrushek y mulitfilimov, otvechaishih interesam y krugozoru nashih detey, nasionalinym sennostyam, ispolizovanie pry etom sovremennyh tehnologiy. Selesoobrazno v etom prosesse shiroko ispolizovati vozmojnosty narodnogo remeslennichestva, prikladnogo y izobraziytelinogo iskusstva, obrazy hrabryh y otvajnyh narodnyh geroev, prizyvaishih detey k dobru y zdorovomu obrazu jizniy. 

Dumaiy budet selesoobrazno sformirovati pry Ministerstve obrazovaniya y nauky hudojestvenno-tehnicheskiy sovet kotoryy budet vesty opredelennuy rabotu po sozdanii igrushek, otvechaishih gigiyenicheskiym, pedagogicheskim y esteticheskim trebovaniyam. A Respublikanskomu uchebno-metodicheskomu sentru perepodgotovky y povysheniya kvalifikasiy rabotnikov doshkolinyh obrazovatelinyh uchrejdeniy  neobhodimo razrabotati naiymenovaniya igrushek, neobhodimyh dlya vospitannikov detskih sadov, y perecheni trebovaniy k etim izdeliyam. Nu a teperi davayte pogovorim o gosudarstvennoy iydeologiiy.

S obreteniyem nezavisimosty v Kazahstane vosstanovlena iymeiyshaya drevnie korny nasionalinaya gosudarstvennosti. Za gody nezavisimosty sozdany y ukrepleny politiko-pravovye, sosialino-ekonomicheskie y duhovnye osnovy vozrojdeniya y dalineyshego razvitiya kazahskoy gosudarstvennosty v novyh istoricheskih usloviyah. Osushestvlyaetsya vnutrennyaya y vneshnyaya politika, otvechaishaya vysshim interesam naroda, stavshego istinnym tvorsom svoego budushego. Proizoshlo razdelenie vetvey vlasty na zakonodatelinuy, ispolniytelinuiy y sudebnuy. Sformirovan y funksioniruet dvuhpalatnyy parlament.

Odnako, stanovlenii razvitoy strany, pomimo politicheskoy sistemy y konkurentosposobnoy ekonomiki, sposobstvuet takje moshnaya duhovnaya baza, vysokaya kulitura pravovyh y politicheskih otnosheniy. V dannom napravleniy esti neobhodimosti sformulirovati y razvivati nasionalinui iydeiy, suti kotoroy sostavlyaet zashita suvereniyteta, razvitie gosudarstvennogo yazyka y sovershenstvovanie duhovnosty grajdanina, lichnosti, iymeiyshey sobstvennuy pozisii v otnosheniy proishodyashih prosessov.

Na moy vzglyad, nashey glavnoy selevoy zadachey yavlyaetsya sohranenie nasionalinyh tradisiy y sennostey. Ya vystupay za postroenie pravovogo demokraticheskogo gosudarstva y spravedlivogo grajdanskogo obshestva, obespechenie nauchno-tehnicheskogo progressa y dostoynogo mesta Kazahstana v sovremennom miyre. Ya stavlu seliu zashitu interesov ludey, yavlyayshihsya priyverjensamy iydey sohraneniya nasionalinyh tradisiy y sennostey, kotorymy my gordimsya. Ya vystupai za posledovatelinoe, poetapnoe y sistemnoe prodoljenie nachatyh v gody nezavisimosty takih blagorodnyh del, kak vozrojdenie nasionalinyh sennostey, glubokoe poznanie samih sebya, formirovanie nasionalinoy iydey y ukreplenie iydeologiy nasionalinoy nezavisimosti, vozrojdenie religioznyh tradisiy v duhovnoy jizny naroda. Vajno podnyati etu rabotu na kachestvenno novyy uroveni, povysiti ee effektivnosti.

«Nasha seli – vospitanie y ukreplenie v soznaniy grajdan Kazahstana chuvstva gordosty za istoricheskoe proshloe, nastoyashee y budushee svoey strany!» – eto yavlyaetsya osnovnym politicheskim lozungom dlya menya.

 

I. Obshepoliticheskie zadachy stoyashie pered respublikoy.

Ya podderjivai puti razvitiya strany, osnovannyy na splocheniy kazahskogo obshestva vokrug obshenasionalinoy iydey – El birligi (Edinstvo Rodiny), Otan damuy (Progress Otechestva), Halyqtyng dәulettiligi (Blagosostoyanie naroda), – sostavlyaishey nashu zavetnuy mechtu, nashu strategii, suti obshey iydeologiy y vseobemlushey programmy nasionalinogo vozrojdeniya y razvitiya na baze adekvatnogo vospriyatiya y ponimaniya grajdanamy strany svoego mesta y roly v sovremennom miyre, takticheskih y strategicheskih seley y zadach gosudarstva, ego prakticheskih shagov po realizasiy y zashiyte nasionalinyh interesov v novyh mejdunarodnyh usloviyah y geopoliticheskih realiyah.

Ya viju budushiy Kazahstan kak ekonomichesky razvitoe y politichesky vliyatelinoe gosudarstvo, osnovannoe na bogatom duhovnom nasledii, gde garantirovanno zashiysheny prava, svobody y zakonnye interesy cheloveka.

Kazahstan v moem viydeniy – eto strana, razvivaishayasya po demokraticheskomu puti, opiraishayasya na garmonii mejdu fundamentalinymy obshechelovecheskimy y mnogovekovymy nasionalinymy sennostyamy sosialinoy y duhovnoy jizni. Takaya garmoniya prizvana pomochi nahoditi adekvatnye otvety na vyzovy y ugrozy XXI veka. Na moy vzglyad dlya dostiyjeniya vysokih standartov razvitiya prodvinutyh stran Kazahstanu neobhodimo dalineyshee posledovatelinoe uglublenie sosialino-ekonomicheskih y obshestvenno-politicheskih reform.

Eto trebuet kardinalinogo povysheniya otvetstvennosty grajdanina, obshestva y gosudarstva za upravlenie delamy obshestva, sudibu reform, demokratizasiy y modernizasiy sistemy vlasti, ee podkontrolinosty obshestvu, ukreplenie osnov podlinnogo samoupravleniya. IYmenno zdesi zalojena sozidatelinaya osnova vsey konstruksiy novoy kazahskoy gosudarstvennosti, vajneyshim prioriytetom kotoroy yavlyaetsya pravovoe napravlenie razvitiya.

Ya gluboko uveren, chto gluboko ukorenivshayasya v narodnom soznaniy y vdohnovlyayshaya iydeya «Kazahstan – gosudarstvo s velikim budushiym» yavlyaetsya sterjnevoy iydeey, na kotoroy razvivaetsya nasionalinaya iydentichnosti v Kazahstane v HHI veke.

Kazahstan nashey mechty – eto strana, razvivaishayasya po formule: svobodnaya lichnosti – silinoe obshestvo – progressiruishaya ekonomika – demokraticheskoe pravovoe gosudarstvo.

Iz etogo vytekaIt konkretnye obshepoliticheskie zadachy stoyashie pered nami, kotorye vyrajaitsya v neobhodimostiy:

- dalineyshego uglubleniya demokraticheskih reform y obogasheniya duhovnoy sfery, kak obyazatelinyh usloviy kachestvennogo rosta politicheskoy kulitury, demokraticheskogo soznaniya, myshleniya ludey;

- obespecheniya usloviy dlya prihoda v organy vlasty y upravleniya vseh urovney ludey s vysokimy moralinymi, professionalinymy kachestvamy y otvetstvennostiu za sudibu strany y naroda, s vysokorazvitym patrioticheskim soznaniyem;

- iskoreneniya styajatelistva, korrupsii, mestnichestva y kumovstva, burokratizma, bezdushiya k nujdam grajdan y drugih negativnyh yavleniy v deyatelinosty organov gosudarstvennogo upravleniya putem privlecheniya vnimaniya obshestvennosty k dannym problemam, usiyleniya obshestvennogo kontrolya;

- dalineyshego razvitiya institutov grajdanskogo obshestva, obespecheniya svobody slova kak odnogo iz deystvennyh sredstv zashity prav, svobod y zakonnyh interesov cheloveka;

- podderjaniya y zashity tradisionnyh dlya Kazahstana nravstvennyh, duhovnyh y religioznyh sennostey;

- dalineyshego splocheniya vseh grajdan Kazahstana, nezavisimo ot ih etnicheskoy y konfessionalinoy prinadlejnosti, vokrug edinoy obshenasionalinoy seli, simvolov gosudarstvennosty y obshenasionalinoy gordostiy;

- konsolidasiy vseh sosialinyh grupp y sloev naseleniya v reshenie zadach po nepreryvnomu duhovnomu sovershenstvovanii kak osnovy rosta blagopoluchiya obshestva, blagosostoyaniya naroda y zashity ego interesov ot razlichnyh ugroz y vyzovov.

Ya takje schitai, chto v hode osushestvleniya reform, politicheskoy y ekonomicheskoy modernizasiy strany roli y znachenie gosudarstvennoy slujby v Kazahstane doljny sushestvenno povysitisya. Eto obuslovleno, glavnym obrazom, progressiruishim uslojneniyem funksiy organov gosudarstvennogo upravleniya, kotoroe trebuet obespecheniya ih vysokoprofessionalinymy y otvetstvennymy kadrami. Ishodya iz etogo, gosudarstvo doljno idty po puty formirovaniya vysokokvalifisirovannogo korpusa gosudarstvennyh slujashiyh, dlya kotoryh slujba svoey Rodiyne – Kazahstanu yavlyaetsya delom chesty y prestijnoy professiey. Ya schitai, chto pry postupleniy na gosudarstvennuy slujbu, ety slujashie doljny davati klyatvu vernosty Kazahstanu, iydealam nezavisimostiy.

V dannom kontekste, osnovnymy politicheskimy prinsipami, kotoryh ya priyderjivaisi, vystupait: PATRIOTIZM, OBShENASIONALNAYa SOLIDARNOST, NARODOVLASTIYE, SPRAVEDLIVOST, PROGRESS y DUHOVNOST.

 

II. Zadachy v sfere ekonomikiy

Ya rassmatrivai dostiyjenie posledovatelinogo y stabilinogo ekonomicheskogo razvitiya Kazahstana kak selostnui ekonomicheskui strategii, napravlennui na sozdanie y ukreplenie ekonomicheskih osnov nasionalinogo vozrojdeniya y razvitiya, povyshenie v selom potensiala strany, formirovanie sosialino oriyentirovannoy rynochnoy ekonomiki, i, v konechnom schete, povyshenie urovnya jizny naseleniya.

Rasionalinoe ispolizovanie prirodnyh resursov, formirovanie razvitoy rynochnoy infrastruktury, sozdanie shirokih vozmojnostey dlya svobodnogo predprinimatelistva y realizasiy potensiala delovyh ludey takje rassmatrivaitsya mnoi v kachestve vajnogo napravleniya ekonomicheskogo razvitiya gosudarstva y obespecheniya ego ekonomicheskoy bezopasnostiy.

Svoimy glavnymy zadachamy v sfere ekonomiky ya schitai aktivnoe sodeystvie razrabotke, prinyatii y realizasiy mer, napravlennyh na:

- ispolizovanie bogatyh miyneralino syrievyh resursov na prosvetanie Otechestva;

- postoyannoe sovershenstvovanie budjetno-nalogovoy politiki, razrabotka y pretvorenie v jizni prakticheskih mer po povyshenii stimuliruishey roly finansovyh rychagov;

- effektivnui realizasii innovasionnoy politiky gosudarstva;

- povyshenie effektivnosty zatrat ot mikro- do makroekonomicheskom urovnyah;

- sovershenstvovanie industrialinoy politiki, napravlennoy na nasyshenie vnutrennego rynka kachestvennoy y neobhodimoy produksiey, ukreplenie eksportnogo potensiala nasionalinoy ekonomiky putem razvitiya sovremennyh predpriyatiy, osnovannyh na progressivnyh formah ekonomicheskoy deyatelinostiy;

- dalineyshuy podderjku otechestvennyh proizvodiyteley;

- povyshenie effektivnosty mer po boribe s inflyasionnymy prosessamiy;

- podderjku y razvitie seliskogo hozyaystva;

- podderjku malogo y srednego biznesa;

- vedenie beskompromissnoy boriby protiv lubyh pravonarusheniy v ekonomicheskoy sfere.

Ya vystupay za posledovatelinoe razvitie agrarnoy otrasli, kak vajnoy sostavlyayshey ekonomiky strany. V ramkah dalineyshego uglubleniya rynochnyh reform v etoy sfere, neobhodimo:

- sodeystvovati vospitanii u ludey berejnogo otnosheniya k zemle;

- prinimati aktivnoe uchastie v sovershenstvovaniy pravovyh y ekonomicheskih mehanizmov, garantiruishih berejnoe y rasionalinoe ispolizovanie prirodnyh y materialinyh resursov v seliskom hozyaystve;

- vseselo podderjivati politiku uskorennogo razvitiya y ukrupneniya hozyaystv na sele, v tom chisle putem kooperasiiy;

- vystupati za dalineyshee razvitie sistemy okazaniya uslug seliskohozyaystvennym subektam, rasshiyrenie spektra deyatelinosty v etom napravleniy (zakupka selihozproduksiy y ee hraneniye, okazanie organizasionno-ekonomicheskoy pomoshy subektam agrarnoy sfery, razvitie nauchno-tehnicheskogo y tehnologicheskogo servisa v seliskom hozyaystve y dr.);

- sodeystvovati dalineyshey industrializasiy agrarnogo sektora, uskorenii prosessov sbliyjeniya sosialino-bytovyh usloviy sela y goroda.

Vajneyshim prioriytetom rosta ekonomicheskogo potensiala strany yavlyaetsya takje uskorennoe razvitie malogo biznesa y chastnogo predprinimatelistva. V etoy svyazy ya vystupay za osushestvlenie selenapravlennyh mer po sovershenstvovanii y dalineyshemu uproshenii mehanizmov okazaniya pravovyh y finansovyh uslug subektam malogo y srednego biznesa, usiylenii ih stimuliruishey roli, obespechivaishey dalineyshee razvitie dannogo vida predprinimatelistva. Schitai neobhodimym uglublenie posledovatelinoy raboty po vyyavlenii y ustranenii nedostatkov, prepyatstvuishih razvitii malogo y srednego biznesa y predprinimatelistva, osnovyvayasi pry etom na deystvuyshee zakonodatelistvo, ispolizuya dlya etogo vse neobhodimye pravovye mehanizmy.

 

III. Zadachy v sosialinoy sfere

V kachestve garantiy neuklonnogo rosta blagosostoyaniya naroda ya vystupai za aktivnoe y polnosennoe uchastie grajdan v sosialino-ekonomicheskoy jizny strany. Obespechenie ustoychivogo razvitiya ekonomiki, ee dalineyshey liyberalizasii, prakticheskoy realizasiy prinsipa sosialino-oriyentirovannoy rynochnoy ekonomiky rassmatrivaitsya mnoi kak nadejnaya osnova dlya povysheniya blagosostoyaniya naroda y zashity zakonnyh interesov kajdogo cheloveka. Ishodya iz etogo, ya podderjivai lubye inisiativy, napravlennye na realizasii ukazannyh seley.

Dlya obespecheniya neuklonnogo rosta blagosostoyaniya naseleniya y uvelicheniya ego dohodov ya budu obrashati osoboe vnimanie na:

- sovershenstvovanie organizasionno-pravovyh usloviy y mehanizmov resheniya problemy zanyatosty naseleniya;

- pretvorenie v jizni zakonodatelinyh aktov, reguliruishih ekonomicheskie y pravovye vzaimootnosheniya mejdu rabotodatelyamy y rabotnikamiy;

- sovershenstvovanie pravovoy bazy, reguliruishey voprosy, svyazannye s trudovoy migrasiey;

- sovershenstvovanie sistemy sosialinoy podderjky maloimushih sloev naseleniya;

- okazanie vsestoronney podderjky osushestvlenii mer, napravlennyh na razvitie sosialinoy infrastruktury v gorodah y seliskoy mestnostiy.

Ya takje schitai, chto obespechenie stabilinogo rosta y dinamichnogo razvitiya promyshlennogo y seliskohozyaystvennogo proizvodstva, ekonomiky v selom, yavlyaetsya osnovoy rosta blagosostoyaniya naroda.

 

Svoimy vajnymy zadachamy v sosialinoy sfere ya takje schitai:

- okazanie podderjky usiliyam, napravlennym na razrabotku y osushestvlenie selevyh programm po ukreplenii zdoroviya naseleniya, a takje likvidasiy sosialino opasnyh bolezney (tuberkulez y dr.);

- aktivnoe uchastie v razrabotke y realizasiy mer, napravlennyh na sovershenstvovanie chelovecheskogo faktora, ukreplenie intellektualinogo potensiala strany cherez dalineyshee razvitie obrazovatelino-vospitatelinoy sistemy y podnyatie ee na kachestvenno novyy uroveni s uchetom mirovyh dostiyjeniy;

- sodeystvie rasshiyrenii pravovyh y sosialino-ekonomicheskih usloviy, napravlennyh na zashitu y razvitie intellektualinoy sobstvennosti, rasionalinoe ispolizovanie sovremennyh dostiyjeniy nauky y tehnikiy;

- podderjanie stremleniy k sozidatelinomu trudu odaryonnyh y predpriimchivyh chlenov obshestva.

V sentre sosialinoy politiky doljna stoyati molodeji. Molodeji – eto budushee strany, opora y neotemlemaya chasti obshestva, kotoraya estestvennym putem prihodit na smenu starshemu pokolenii. Svoey zadachey ya viju napravlenie potensiala molodejy slujenii Rodiyne. Chtoby effektivno reshiti etu zadachu neobhodimo postoyanno y selenapravlenno uluchshati usloviya dlya samorealizasiy molodeji, pry kotoryh ona budet s uverennostiu prodvigatisya k svoemu budushemu. Sootvetstvenno ya budu podderjivati mery, kotorye otvechait dannomu trebovanii.

Schitai chto nam neobhodimo aktivno uchastvovati v meropriyatiyah, svyazannyh s izucheniyem y obsujdeniyem aktualinyh problem molodejnoy politiki, v tom chisle s seliu razvitiya sfer, gde molodeji budet naibolee vostrebovana. Neobhodimo takje vesty aktivnui boribu protiv rasprostraneniya narkomaniy sredy molodeji, po iskorenenii detskoy prestupnosty y porojdayshih ee prichiyn, drugih negativnyh yavleniy.

 

V molodejnoy politiyke my doljny stremitisya:

- sposobstvovati neukosniytelinomu sobludenii prinsipov sosialinoy spravedlivosty v realizasiy molodejiu svoih sosialinyh prav y tvorcheskih derzaniy;

- podderjivati usiliya po garmonichnomu razvitii molodeji, rasshiyrenii dostupa vseh kategoriy molodeji, k obrazovanii, trudu, kuliture, sportu, medisinskomu obslujivanii y sosialinoy podderjke;

- aktivno sposobstvovati reshenii voprosov po trudoustroystvu y zanyatosty molodejy vo vseh sferah ekonomikiy;

- uchastvovati y sodeystvovati realizasiy selevyh programm y zadach, predusmatrivaishih ligotnoe nalogooblojeniye, kreditovaniye, predostavlenie ssud y drugih ekonomicheskih stimulov molodym semiyam, dlya priobreteniya jiliya y drugih jiznenno vajnyh blag;

- sodeystvovati y uchastvovati v organizasiy soderjatelinogo dosuga molodejy putem rasshiyreniya deyatelinosty razlichnyh krujkov, seksiy y klubov po interesam y vovlecheniya v nih kak mojno bolishego kolichestva molodyh ludey;

- razrabatyvati y realizovyvati mery po vospitanii molodejy v duhe patriotizma na osnove istoricheskogo, kuliturnogo y duhovnogo naslediya naroda Kazahstana;

- privivati molodejy chuvstvo dolga, poryadochnosti, lubvy y predannosty svoey Rodiyne, prisushee kajdoy lichnosty s vysokimy moralinymy kachestvamiy.

- privivati molodejy lubovi k shahmatam.

 

IV. Zadachy v duhovno-prosvetiyteliskoy sfere

Ya schitai uglublenie duhovno-nravstvennogo vospitaniya y prosvetiytelistvo vajneyshey zadachey vsego obshestva y gosudarstva v prosesse nasionalinogo vozrojdeniya. Ya ubejden v tom, chto reshenie etoy fundamentalinoy zadachy daet vozmojnosti osushestvlyati kardinalinye preobrazovaniya v obshestve y razvitiy chelovecheskogo potensiala. Nashey vajneyshey zadachey v etoy svyazy doljno stati ukreplenie nasionalinoy gordosty y dostoinstva. Eto – sennosti, kotorymy jivut absolutnoe bolishinstvo naseleniya, v tom chisle molodeji, y kotorye neobhodimo ispolizovati v dele postroeniya pravovogo demokraticheskogo gosudarstva, silinogo grajdanskogo obshestva.

Ya vseselo podderjivaet konsepsii o tom, chto duhovno-nravstvennui osnovu jizny obshestva sostavlyaet nasionalinaya iydeya, kotoraya iymeet konsentrirovannoe soderjanie y otrajaet peredavaemye v techenie mnogih vekov ot pokoleniya k pokolenii obshestvennye sennosty y iydei, ukorenivshiyesya v serdsah kajdogo cheloveka y vsego naroda, jivushego na svyashennoy kazahskoy zemle, prevrativshiyesya v ego duhovno-nravstvennye potrebnosty y jiznennye trebovaniya, otrajaishie ego mechty y stremleniya, sely y nadejdy. Neobhodimo vsemerno sodeystvovati splochenii naroda na osnove nasionalinoy iydey y vo imya velikogo budushego, pobujdenii grajdan byti patriotamy y otvetstvennymy za sudibu svoey strany.

V etoy svyazy ya schitai, chto patriotizm segodnya – eto ne toliko vnutrennyaya gotovnosti zashishati stranu ot vneshnih vragov, no y gluboko osoznannaya reshimosti borotisya s negativnymy obshestvennymy yavleniyami, sosialinymy porokami. Istinnyy patriot doljen dumati v pervui ocheredi o blage vsego naroda. Vosproizvodstvu y ukreplenii patriotizma sposobstvuet takje spravedlivoe pravovoe gosudarstvo y razvitoe obshestvennoe soznaniye, kotorye iydeologichesky obosnovyvayt patriotizm y probujdayt v cheloveke blagorodnye chuvstva y vysokonravstvennyy poryv. Patrioty prizvany zashishati ne toliko bezopasnosti obshestva y gosudarstva, no y zabotitisya o blagopoluchiy naroda, kotoroe zavisit ot effektivnosty sosialinoy politiky y takih materialinyh faktorov, kak obespechenie vysokogo urovnya, kachestva y prodoljiytelinosty jizni, adresnoy podderjky nujdayshihsya chlenov obshestva y drugiye.

Ya ubejden chto, nasionalinaya iydeya doljna stati osnovopolagaiyshim oriyentirom v ukrepleniy sosialinogo y nasionalinogo soglasiya, slujiti nadejnoy platformoy obshestvennogo y gosudarstvennogo stroiytelistva. Ona doljna, prejde vsego, ukrepitisya v soznanie mass, osobenno ohvatiti molodejnui sredu i, v konechnom schete, privlechi na svoi storonu vseh patriotichesky nastroennyh sloev naseleniya.

IYmenno torjestvo nasionalinoy iydey rasshiryaet vozmojnosty sohraneniya nasionalinogo y sosialinogo edinstva Kazahstana, ukrepleniya ego mesta y statusa v mirovom politicheskom y ekonomicheskom prostranstve. Ya uveren, chto ety prosessy budut sposobstvovati nasionalinomu vozrojdenii v Kazahstane.

Nasionalinyy mentaliytet nashego naroda formirovalsya vekamy y vsegda opiralsya na fundamentalinye iydey spravedlivosti, slujeniya iydealam dobra, miloserdiya y sostradaniya. V nyneshnih usloviyah obshestvo, gosudarstvo y zakon doljny garmonichno sochetati ety sennosty s sovremennym ponimaniyem prav cheloveka. Eto poslujit tomu, chto iydeya nasionalinogo vozrojdeniya Kazahstana stanet moshnym dvigatelem progressa s sohraneniyem y dalineyshim razvitiyem nasionalinoy samobytnosty y kulitury kazahskogo naroda, sozdaniyem realinyh predposylok dlya osushestvleniya strategiy proryva Kazahstana v budushee.

Glavnyy prinsip nasionalinogo vozrojdeniya v moem ponimaniy – eto prinsip edinstva tradisiy y progressa. IYmenno edinstva, a ne protivopostavleniya. My doljny stremitisya k sohranenii sobstvennoy sosiokuliturnoy unikalinosti, sostavlyaishey osnovnoe soderjanie y smysl nasionalinogo vozrojdeniya.

Ya gluboko osoznai, chto lubovi k svoey nasii, nezavisimomu Kazahstanu – nashey obshey Rodiyne, y otvetstvennosti za ee budushee garantiruit konsentrasii usiliy dlya resheniya obshih zadach, pridaet smysl nashemu dviyjenii k vozvyshenii nasiiy.

Lichno ya, vsegda udelyal bolishoe vnimanie voprosam rosta nasionalinogo samosoznaniya v narode, ukrepleniya chuvstva nasionalinoy gordosty y chesti. Otvety na takie voprosy, kak «Kto my? Kto nashy predki? Za schet chego vozvelichilasi nasha nasiya y stala izvestnoy vo vsem miyre? Kakie sushestvuit segodnya vozmojnosty vyhoda na mirovui arenu? Raz my namereny postroiti gosudarstvo s velikim budushiym, to kakie dlya etogo sushestvuit jiznennye predposylkiy?» – vsegda budet v sentre moego vnimaniya.

Pry etom ya schitai, chto obshechelovecheskoe soderjanie duhovnoy kulitury pokoitsya na razvityh nasionalinyh formah, poetomu nasionalinoe vozrojdenie yavlyaetsya vozrojdeniyem duhovnosty vsego naroda.

Vmeste s ponimaniyem duhovno-nravstvennogo znacheniya tradisionnyh sennostey kazahskogo naroda, ya schitai, chto aktualinye zadachy posledovatelinogo y postupatelinogo razvitiya strany nevozmojno reshiti bez ispolizovaniya dostiyjeniy sovremennoy sivilizasii, bez intellektualinoy otkrytosti, bez tvorcheskoy integrasiy s sistemamy mirovoy nauky y obrazovaniya.

 

Ya vseselo podderjivaya y prinimaya aktivnoe uchastie v prosessah nasionalino-duhovnogo vozrojdeniya, budu vystupati za:

- sozdanie blagopriyatnyh usloviy dlya aktivnoy duhovno-prosvetiyteliskoy y blagotvoriytelinoy deyatelinostiy;

- vozrojdeniya y razvitiya gosudarstvennogo yazyka;

- realizasii effektivnyh mer po ohrane pamyatnikov kulitury, istoricheskogo oblika gorodov Kazahstana, sohranenie y restavrasiya istoricheskih soorujeniy y arhiytekturnyh pamyatnikov;

- uglublennoe izuchenie y analiz istoriy nashey nasionalinoy gosudarstvennosti, ischislyaemoy tysyacheletiyami, a takje vozrojdennyh na ee osnove sovremennyh prinsipov razvitiya kazahskoy gosudarstvennosti, nauchno-teoreticheskoe obosnovanie osnovnyh seley obnovleniya obshestva y modernizasiy strany, osoznanie bessennogo vklada nashih predkov v razvitie mirovoy nauchnoy mysli, izvlechenie neobhodimyh znaniy iz sozdannyh imy pravovyh ucheniy;

- vozrojdenie y sohranenie samobytnoy kazahskoy kulitury;

- razvitie knigoizdatelistva po istorii, filosofii, duhovno-kuliturnomu nasledii kazahskogo naroda, propagandu podobnyh izdaniy y ih rasprostranenie na razlichnyh yazykah;

- obespechenie preemstvennosty tradisionnyh dlya nashih predkov vysokih grajdanskih kachestv – patriotizma, samootverjennosti, inisiativnosty y predpriimchivostiy;

- formirovanie duhovno bogatoy, patriotichnoy y ustoychivoy lichnosti, osoznaishey sebya v ravnoy stepeny kak svobodnoy, tak y otvetstvennoy.

Ya v kachestve moshnyh istochnikov postoyannogo vosproizvodstva v obshestve duhovnyh sennostey schitai eticheskie tradisiy semii, glavenstvuishimy prinsipamy kotoroy vsegda byly takie tradisii, kak pochitanie starshiyh, vzaimovyruchka, zabota o detyah. Vmeste s tem, ya schitai, chto ukreplenie semeynyh sennostey doljny uchityvati trebovaniya vremeni, postoyanno menyaishegosya okrujaishego nas mira.

V selom ya schitai, chto duhovno-kuliturnoe, demokraticheskoe razvitie kazahskoy nasii, vsego yavlyaetsya zalogom vozrojdeniya y obnovleniya vsey strany.

 

V. Zadachy v oblasty postroeniya demokraticheskogo pravovogo gosudarstva y formirovaniya osnov grajdanskogo obshestva

Nasionalinoe vozrojdenie – neotemlemaya chasti obshego prosessa postroeniya demokraticheskogo pravovogo gosudarstva y formirovaniya grajdanskogo obshestva. V etoy svyazy ya schitai odnoy iz vajneyshih zadach – vnedrenie y ukreplenie demokraticheskih sennostey v soznaniy ludey. V etom kontekste ya rassmatrivai demokratii – ne toliko kak teorii ily politicheskiy prosess, no y kak obraz jizny naroda, garmoniruishiy s ego mentaliytetom, tradisiyami, osobennostyamy kulitury, psihologii. Demokratii mojno deklarirovati, mojno «spustiti» sverhu, no ot etogo ona ne stanet realinostiu. Demokratiya doljna stati obshestvennoy sennostiu dlya kajdogo cheloveka. Demokratiya – ne edinovremennyy akt. Demokratiya, ne nashedshaya mesta v kuliture naroda, ne smojet stati y organichnym komponentom ego obraza jizni. Dostiyjenie etoy sely sopryajeno s dliytelinymy prosessamy razvitiya. V etom prosesse dlya menya v ravnoy stepeny vajny usiliya y bystro rastushego v strane klassa sobstvennikov, y intelliygensiy Kazahstana, y patriotichesky myslyashih shirokih narodnyh mass vo imya ukrepleniya nasionalinoy gosudarstvennosti. Soglasie y edinstvo sredy razlichnyh sosialinyh sloev v ramkah nasionalinogo gosudarstva slujit osnovoy politicheskoy stabilinosti, bez kotoroy nevozmojna demokraticheskaya modernizasiya strany, ee politicheskoy y ekonomicheskoy sistemy.

Ya vystupaya za vnedrenie demokraticheskih sennostey y uglublenie prosessov postroeniya demokraticheskogo pravovogo gosudarstva y grajdanskogo obshestva, schitai, chto eto, prejde vsego, doljno nayty svoe otrajenie v garantirovannom obespecheniy prav, svobod y zakonnyh interesov cheloveka.

Ya vystupai za vsemernui zashitu prav cheloveka, sozdanie usloviy dlya realizasiy ego chayaniy y nadejd. V etoy svyazy ya schitai odnim iz glavnyh svoih lozungov, kotoroe ya budu podderjivati v hode osushestvleniya politicheskoy y ekonomicheskoy modernizasiy strany – «Reformy – dlya cheloveka, udovletvoreniya ego potrebnostey, podderjky ego stremleniy, zashity zakonnyh interesov».

Ponyatie prav cheloveka svyazano, prejde vsego, s iydeey spravedlivosti. Predstavleniya kazahskogo naroda o spravedlivosty uhodyat svoimy kornyamy v glubokuy drevnosti. Priymer Tole bi, Kazybek by y Ayteke by naglyadnoe tomu podtverjdeniye.

Schitai neobhodimym sodeystvovati takje formirovanii osnov grajdanskogo obshestva y schitaet vajnymy sleduyshie napravleniya deyatelinostiy:

- ukreplenie sistemy institutov grajdanskogo obshestva, roly y vliyaniya negosudarstvennyh nekommercheskih organizasiy v obshestvennoy jizniy;

- liyberalizasii sredstv massovoy informasii, sovershenstvovanie zakonodatelistva v etoy sfere, ukreplenie materialino-tehnicheskoy bazy SMI, povyshenie kvalifikasiy jurnalistov;

- povyshenie roly y znacheniya ludey materialinogo y intellektualinogo truda v prosessah nasionalinogo vozrojdeniya;

- obespechenie verhovenstva zakona, vsemernoe povyshenie pravovoy y politicheskoy kulitury naseleniya;

- ukreplenie aktivnyh grajdanskih pozisiy naseleniya, prejde vsego, molodejy v otnosheniy osushestvlyaemyh v strane sosialino-ekonomicheskih y obshestvenno-politicheskih reform;

- dalineyshee usiylenie roly organov samoupravleniya grajdan v resheniy konkretnyh sosialinyh voprosov na mestah.

 

VI. Zadachy vo vneshnepoliticheskoy sfere

Ya ishoju iz togo, chto vneshnyaya politika Respubliky Kazahstan s pervyh dney nezavisimosty bazirovalasi na prinsipah prioriytetnosty nasionalino-gosudarstvennyh interesov, nevmeshatelistva vo vnutrennie dela drugih gosudarstv, resheniya vseh spornyh voprosov mirnym putem, suverennogo ravenstva gosudarstv, nepriymeneniya sily ily ugrozy siloy, nerushimosty granis y neukosniytelinogo sobludeniya drugih norm mejdunarodnogo prava.

Ya gluboko osoznai, chto realizasiya osnovnyh seley y zadach vneshney politiky Respubliky Kazahstan obespechivaetsya segodnya v slojnyh usloviyah sohraneniya ugroz bezopasnosty y stabilinostiy.

Ya podderjivai realizasii vneshnepoliticheskogo kursa strany, napravlennogo na:

- uglublenie vzaimovygodnogo sotrudnichestva so vsemy stranamy v ekonomicheskoy, politicheskoy y gumanitarnoy sferah;

- obespechenie regionalinoy, globalinoy bezopasnosti, yavlyaisheesya vajneyshim usloviyem ustoychivogo sosialino-ekonomicheskogo razvitiya strany;

- aktivnoe uchastie Kazahstana v deyatelinosty Organizasiy Obediynennyh Nasiy, Organizasiy po bezopasnosty y sotrudnichestvu v Evrope y drugih mejdunarodnyh organizasiy, integrasii v aziatskiye, evropeyskie y mirovye struktury bezopasnosti, ekonomicheskogo, gumanitarnogo sotrudnichestva.

Ya schitai, chto Respublika Kazahstan doljna y dalee aktivno uchastvovati v deyatelinosty mejdunarodnyh y mejgosudarstvennyh obrazovaniy s seliu predotvrasheniya y razresheniya konfliktov v sentralinoaziatskom regione y za ego predelamiy.

Ya uveren v tom, chto glavnoy y neprehodyashey zadachey vneshney politiky Respubliky Kazahstan ostaetsya obespechenie vysshih interesov gosudarstva, naroda, ego blagosostoyaniya y bezopasnostiy.

 

Mening jýregimde mahabbat bar. Búl mahabbatty satyp alugha bolmaydy, qoldan da jasay almaysyn. Búl mahabbat maghan bir kýnde kelgen joq, ol mening sanamda ómirboyy qalyptasty. Búl qasiyetti Otanyma sheksiz sýiispenshilik.

Otangha degen sýiispenshilik men ýshin shynayy sezim, búl sezim balanyng anasyna degen núrly mahabbatymen ispettes. Sonymen qatar Otangha degen sýiispenshilik men ýshin qogham syilaghan úly iygilik. Búl syilyq әrbir adamnyng sanasynda jәne jýreginde. Búl syilyq ananyng aq sýtimen beriledi, tughan halqymnyng dәstýrleri arqyly keledi, ómirboyy jinaghan bilimmen birge keledi. Otan búl qazaqtyng qasiyetti jeri, búl jerde bizding babalarymyz ómir sýrgen, biz ómir sýrip jatyrmyz, bizding balalarymyz ómir súredi.

Sondyqtan bizding eng basty adamy mindetimiz osy bizding ortaq úiimizdi Otanymyzdy ayalau, ony damytu jәne kýsheytu, iygi istermen onyng danqyn arttyru. Keleshek úrpaqtyng boyyna otanshyldyqty siniru bizding abyroyly mindetimiz dep bilemin.

Men óz Otanymdy sýiemin jәne onymen maqtanamyn. Men siyaqty milliondaghan qazaqtarda bizding Otanymyzdy sýiedi dep oilaymyn. Qazaq jeri súlu jer, nu ormany men móldir kólderi bar jer, sheksiz dala men asqar taulary bar jer, eng bastysy daryndy enbekqor halqy bar jer ol qazaq halqy. Otan - әr adamnyng jýreginde jyly tiyer qasiyetti sóz. Otan – sening tughan jerin, ózining tughan – tuysqannyn, dos jarandaryn men túratyn elin.

Alataudyng eteginde ghajap әnder bar desti

Tek janghyraq ol әnderdi jayatúghyn hәl desti

Kýn kýrkirep jalt oinasa, kókten habar bar desti

Berekeli Atameken janbyrymdy al desti

Alash hannyng úrpaghyna jibergen búl bal desti

 

Otansýigishtik - azamattyq sanamen qalyptasatyn qasiyet. «Azamattyq sana» – bilimmen qarulanghan, agha úrpaqtyng qaldyrghan mәdeniy-tәlim múralarynan susyndaghan, tughan jeri men elining ruhaniy-materialdyq, mәdeny qúndylyqtaryn boyyna sinire bilgen,  aqyl men parasattylyghy jetilgen, jeke mýdde men bolashaq ýshin jauapkershilikti  ótken men keleshek ýrpaq aldyndaghy paryzben úshtastyra biletin, últjandy sanaly azamaty boludy talap etetin qúbylys. Bizge qajetti - jany da, qany da qazaqy halyqtyng tili men dinin, tarihy men salt-dәstýrin boyyna ana sýtimen birge sinirgen, egemendi elining ensesin kóterudi azamattyq paryzym dep úghatyn  úrpaq tәrbiyeleu. Elimizding eldigi  men birligin saqtaytyn úrpaq tәrbiyeleu, bilim beruding barlyq salalarynyng aldyndaghy negizgi mindetterding biri.

Otan... Atameken... Atajúrt... Tariyh... Búl qay qúlaqqa da asqaq estiler asyl úghymdar. Adam ómirge kelip, es jiyp, etek jiya bastaghan sәtten óz Otanynyng tarihyna den qoya bastaydy.

Ata-babalarymyzdyng asqar ómir tәjiriybesinen ótken ónegeli isteri - elin, jerin qorghady, birlikte, yntymaqta ómir sýrip, eline eleuli, halqyna qalauly bolu siyaqty jaqsy qasiyetterdi úrpaqtan-úrpaqqa múra etip ketken. Sonau ghasyrlar qoynauyna kóz salsanyz, batyr babalarmyz óz jerin esh jaugha bastyrmaghan, úlyn qúl, qyzyn kýng etuge tózbegen. Jauyna qanday qatal bolsa, dosyna sonday adal, shybyn janyn shýberekke týiip, sadaqqa keudesin tosqan. Osynday nayzanyng úshyna ýki taqqan úldary men qyzdarynyng jauyngerlik ýlgisi bizge amanat bolyp jetken.

San ghasyrlyq tarihymyzda maqtan tútar, býgingimiz ben keleshegimiz ýshin ghibrat alar oqighalar men Otan aldyndaghy adal qyzmetinen ýlgi alar úly túlghalar az bolmaghan. Olardyng qataryna: qazaqtyng últ bolyp úiysuy men onyng úlan ghayyr ata-qonysynyng qalyptasuyna mol әserin tiygizip qana qoymay, memlekttigimizding irge tasyn qalap, ata dәstýrlerimizding saqtaluyna mol әserin tiygizgen. Basqasha aitsaq, әlemdik órkeniyetke sheksiz ýles qosyp, el tәuelsizdigi men ata-qonys tútastyghyn syrtqy jaulardan qorghaghan.

Al jiyrmasynshy ghasyrdyng sonynda әlem kelbeti eshqanday dýrbelendersiz-aq ózgerip shygha keldi. Oghan jer jahannyng altydan bir bóligine iyelik etip, qaharymen alys-jaqyn júrttardyng bәrin yqtyryp kelgen alyp imperiyanyng yn-shynsyz ydyray bastauy sebep boldy. Ydyraghan imperiyanyng ornyna on bes tәuelsiz memleket payda boldy. Solardyng biri – Ortalyq Euraziya alabyndaghy ghajayyp әri qaytalanbas tarihy bar Qazaqstan Respublikasy edi.

Azattyq -  qazaqtyn  ejelgi  armany  edi. Týlki búlang tarihtyng búrylystarynda el azattyghy ýshin talay tarlanymyz ayanbay ter tókti. Solay ete jýrip, býgingi biz ýshin, úrpaq keleshegi ýshin qajet jigerliliktin, batyrlyqtyn, biliktiliktin, adaldyqtyn, Otansýigishtikting ýlgi-ónegesin  qaldyrdy.

Qazaqstan - qazaq halqynyng ata-baba mekeni, ejelgi qonysy. Búl jerde menin  ata-babam tudy, túrdy, ómir sýrdi, onyng topyraghynda ata-babamnyn  kindigi kesilgen keng jazira jeri. Búl jerdi meken etken kóshpeliler men otyryqshylardyng bir-birimen shendesken әlemi ghasyrlar qoynauynda talay-talay úlystar men úlaghattardy dýniyege әkelip, mәdeniyeti men dini janghyra týlep, әigili kýre joldardyng ýstinde saudasy qyzyp, Shyghys pen Batys arasy tútastanyp jatatyn bolghan. Bizding elimizding jerinen Jerorta tenizinen Qytaygha deyin Euraziyany kóktey ótip jatqan «Úly Jibek jolynyn» keruenderi toghysqan kindik Aziyany basyp ótetin qazaqstandyq telimi bolghan.

Qazaqstannyng tabighaty tanghajayyp: múnda aspanmen tildesken múzart shyndardy, túnghiyghy túnjyraghan júmbaq kólderdi, aq jal tolqyndary asau arghymaqtarday kókke shapshyghan shalqar tenizdi, kýni ot shashqan shóleytti, arnaly ózen, nu ormandy kóruge bolady. Qazaqstan kartasy - qazyna kartasy qazir. Dalasy darhan, topyraghy qasiyetti, qoynauy qazynaly. Qazynanyng barlyghy da qazaq jerining topyraghynda túnyp jatqanyn ekining biri aitpay-aq biledi.

Mening sanamda óshpestey oryn alghan qasiyetti Otan úghymy - әrqashan bәrinen de biyik túrady.

San ghasyrlyq qiyn-qystau joldan, tar jol tayghaq keshuden ótip, tәuelsiz elder qauymdastyghyna qosylghan Otanymyz - Qazaqstanymyz turaly aitarymyz da maqtanarymyz da kóp-aq! Endigi jenis te erlik te bizding qolda. Derbes bolugha baghyt alghan egemen elding ensesi biyiktey bermek!

 

Dorogie druziya segodnya ya hotel by pozdraviti Vas s nastupaishim prazdnikom Nauryz y kak vsegda hotel by podelitisya snachala svoimy myslyami. Na moy vzglyad, nam neobhodimo bolishe vnimaniya udelyati prigorodnym naselennym punktam stolisy nashey Rodiny Astany. Kak teatr nachinaetsya s griymerky tak y stolisa nachinaetsya s prigorodov. K sojalenii, prigordnye naselennye punkty Astany neblagoustroenny, poetomu nam nado blagoustroiti ety naselennye punkty, provesty tuda svet, dorogi, gaz, vodu postroiti v prigodorodnyh poselkah shkoly, bolinisy y detskie sady. Dumai nado uskoriti stroiytelistvo magistralinogo gazoprovoda v Astanu.

Nu a teperi pereydem k pozdravleniyam.

 

POZDRAVLENIE NA NAURYZ

Dorogie y uvajaemye sootechestvennikiy!

V ety chudesnye, napolnennye solnechnym teplom dni, kogda probujdaetsya priroda, vse bolishe oshushaetsya dyhanie vesny, kogda nashu prekrasnui zemlu preobrajaet zelenyy naryad, mne dostavlyaet bolishoe udovolistvie ot vsego serdsa pozdraviti vas, dorogie moi, y v vashem liyse vesi narod Kazahstana s nastupaiyshim prazdnikom Nauryz – prazdnikom vozrojdeniya y obnovleniya.

Nauryz dlya vseh nas – eto nachalo novogo goda po vostochnomu kalendaru, simvol blagih ustremleniy y nadejd na bogatyy urojay, izobilie y dostatok, samyy drevniy, lubimyy nashim narodom prazdniyk, svobodnyy ot vsyakih politicheskih veyaniy, neotemlemaya chasti nashey duhovnosty y nasionalinyh sennostey.

Nashy predky eshe tysyacheletiya nazad, v takie je radostnye vesennie dny na beregah Syrdariy y Irtysha, Volgy y Urala, Tobola y Ishima, na shirokih prostorah, v gorodah y selah Turana, oshushaya sebya chastiu rodnoy prirody, prazdnovaly nastuplenie novogo dnya – Nauryza.

Duh y filosofiya Nauryza vsegda sposobstvovaly tomu, chtoby ludy jily v garmoniy s rodnoy zemley y prirodoy, probujdaly v serdse kajdogo cheloveka, nezavisimo ot ego nasionalinosty y veroispovedaniya, stremlenie k sozidanii y blagodenstvii, ukreplenii edinstva v obshestve.

Vse eto nahodit yarkoe podtverjdenie segodnya, kogda jiytely nashey strany na shirokih prostorah y izumrudnyh sklonah gor s bolishoy radostiu otmechaut Nauryz narodnymy gulyaniyamy y razlichnymy predstavleniyami, nakryvait bogatyy dastarhan s tradisionnym nauryz koje.

Povsudu, v kajdom gorode y aule, v kajdom rayonnom sentre eshe bolishe proyavlyaytsya prisushie nashemu narodu blagorodnye kachestva – dobrota y miloserdiye, zabota y vnimanie k pochtennym aksakalam y materyam, k tem, kto nujdaetsya v podderjke, beskorystnaya pomoshi invalidam, sirotam, maloobespechennym semiyam.

V dny Nauryza zabyvaytsya ssory y obidy, kajdyy chelovek s otkrytoy dushoy, ot vsego serdsa, iskrenne pozdravlyaet svoih rodnyh, blizkih y druzey, jelaet im zdoroviya, mira y spokoystviya, chistogo neba nad nashey Rodinoy.

Naskoliko vse dobrye mechty y nadejdy, pomysly y ustremleniya nashego naroda sozvuchny y garmonichny s nepovtorimym duhom y iydeyamy Nauryza, v etom eshe y eshe raz ubejdaetsya kajdyy chelovek, jivushiy na nashey blagodatnoy zemle.

IYmenno poetomu vse my s takim neterpeniyem jdem etot svetlyy y prekrasnyy prazdniyk, stremimsya proyaviti svoy samye blagorodnye pobujdeniya y bezgranichnui radosti.

IYmenno poetomu y v davnie vremena, y v nedavney istoriy kakie by zlye sily ny pytalisi, ne smogly otnyati u nas – u nashego naroda prazdnik Nauryz.

Vne vsyakogo somneniya, mojno utverjdati, chto prejde vsego blagodarya vole y reshimosty naroda, tomu, chto on sumel sohraniti obychay y tradisii, nemerknushie sennosty predkov, v nashey strane y segodnya, spustya tysyacheletiya, Nauryz daruet nam svoi jizneutverjdaishui silu y krasotu.

Dumay, vyraju vashe obshee mneniye, dorogie sootechestvenniki, esly skaju: to, chto my yavlyaemsya potomkamy y naslednikamy takogo velikogo naroda, kotoryy dorojit svoim dostoinstvom y chestiu, svoim nasionalinym samosoznaniyem, perepolnyaet nashy serdsa chuvstvom ogromnoy gordostiy.

Uvajaemye druziya!

Estestvenno, posle dolgoy y surovoy zimy kajdyy chelovek, chuvstvuya nejnoe teplo solnechnyh luchey, vdyhaya legkiy, chistyy vesenniy vozduh, budto rojdaetsya zanovo, po-novomu otkryvaet dlya sebya okrujayshiy miyr.

Nash narod izdrevle sravnivaet molodosti s vesnoy, s dobrymy pomyslamy sajaet dereviya, zakladyvaet sady, zabotyasi o budushem svoih detey. Segodnya, glyadya na ny v chem y nikomu ne ustupaishui, energichnui, seleustremlennui, nahodyashuisya v postoyannom poiske nashu molodeji, hochu skazati:

Nasha dorogaya y svyashennaya Rodina verit v kajdogo iz vas.

Pusti vsegda vas vdohnovlyaet y pridaet silu eto vysokoe doveriye. Y budite vsegda ego dostoyny, moy dorogiye!

Ya uveren, chto chestnye y blagorodnye syny Rodiny y v dalineyshem budut samootverjenno y predanno truditisya dlya dostiyjeniya etoy seli, dlya ustroystva y prosvetaniya rodnoy strany.

Rodina dlya kajdogo grajdanina nashey strany svyashenna, y ne naprasno narod nazyvaet Rodinu «oporoy very».

Polizuyasi sluchaem, v etot zamechatelinyy prazdnik ot vsego serdsa my priyvetstvuem y vyrajaem samye dobrye pojelaniya vsem nashim druziyam y partneram, gosudarstvam y narodam blijnego y dalinego zarubejiya, kotorye sotrudnichait s namy y podderjivait nashu stranu na puty dinamichnogo razvitiya.

Dorogie sootechestvennikiy!

Eshe raz hochu vyraziti svoe glubokoe uvajenie y iskrennie pojelaniya vsemu nashemu narodu.

Pusti v kajdoy semie, vo vsey nashey strane saryat mir y spokoystviye, dostatok y izobiliye!

Schastiya y zdoroviya vsem vam!

Pusti Vsevyshniy ogradit nash narod y stranu ot razlichnyh bed y napastey!

S prazdnikom Nauryz, dorogie moy druziya!

S prazdnikom Nauryz! Pusti kajdyy deni budet Nauryzom!

Pusti budet vechnym tvoy nauryz Kazahstan!

 

Ardaqty aghayyn!

Mening oiymsha, qazaq halqy kitaptardy eng kóp oqityn, bilimdi halyq bolu kerek. Oqymaghan adam soqyr adam siyaqty qayda barsa da, ne istese de kóretini tek qiynshylyq pen azap. Sauatsyzdyq mening oiymsha, dert siyaqty týbinde adamdy jaqsylyqqa aparmaydy. Aqyldy degen sóz men ýshin oqymysty degen sózding sinonimy, kitap oqymau búl tipti úyat nәrse.

Mening oiymsha, adamnyng jeke basynyng alghashqy qalyptasuy otbasynan bastalady. Onyng er jetip ósui, boyyndaghy alghashqy adamgershilik belgiler otbasynda qalyptasady, sondyqtan da tughan ýiding jyluy – onyng kókireginde kóp jyldar boyy saqtalyp, mәngi esinde jýredi. Aqyn sózimen aitqanda: «Otbasy – tabighat syilaghan keremetterding biri», - desek artyq emes. Jeke adamnyng boyyndaghy ar-úyaty, aqyl-oyy, adamgershiligi, basqa adamdarmen qarym-qatynasta, mәdeniyettilikti tәrbiyeleude otbasy alghashqy qadam. Sondyqtan, otbasy óte qajetti, basqaday eshnәrsemen ózgertuge (auystyrugha) bolmaytyn baspaldaq. Otbasy – syilastyq, jarastyq ornaghan orta. Otbasy – bala tәrbiyesining eng alghashqy újymy.

Otbasynyng basty qazyghy, altyn tireu dingegi – bala.  Balanyng tәrbiyeli bolyp ósuine berekeli otbasynyng әseri mol. Otbasynyng әrbir mýshesi, ózara sóilesip, ne bolmasa ata-ananyn, balanyng mindetin atqaru ghana emes, bereke-birlik, sýiispenshilikpen aralassa, bosaghasy berik, shanyraghy biyik otbasyna ainalary sózsiz.

  Ata men ana – bala tәrbiyesining qamqorshysy, ónegesi.

  Ata-asqar tau,

  Ana – bauyrdaghy búlaq,

  Bala jaghasyndaghy qúraq – dep ata-ana men balany tabighattyng tamasha qúbylystaryna tenegen halyq maqalyna qayran qalarsyn.

 Otbasy – adam ghúmyrynyng tiregi ghana emes,  qoghamnyng da basty negizi

Qúrmetti otandastar!

Sizderding nazarlarynyzdy kýnning kókeytesti mәselelerining birine audarghym kelip túr. Elding әleumettik-ekonomikalyq jaghdayymen baylanysqan jәne negizinde tiyisti ekonomikalyq salalary arqyly ónim óndirisi men tauar ainalysy faktorlarynyng yqpalynda túrghan elding tútynushy naryghy.

  Áli kýnge deyin elding tútynu naryghynyng eng ýlken ýlesin importtyq ónim qúraydy, importtyq ónim baghasynyng kóterilui ishki naryqqa teris әser etedi.

  Sondyqtan el Ýkimeti inflyasiyany qalypty dengeyde ústau sharalaryn qoldanyp, olardy dәiekti týrde iske asyruy kerek.

  Aldaghy uaqytta alghashqy qajettiliktegi tauarlar baghasyn belgili bir dengeyde ústau, naqtyly ekonomikany damytu, tútynu naryghyn ekonomikalyq tetikter arqyly retteu qajet.

  Ekonomika salasyndaghy memleket sayasaty birinshi oryngha jeke bastamalar men kәsipkerlikti jan jaqty qoldaudy qoigha tiyis.

  Osy baghyttaghy birinshi mәsele jasandy әkimshilik barierlerdi joiy, qúqyqtyq normativterding jalpygha týsinikti boluy, kәsipkerlik subektilerine qatysty әkimshilik erejelerdi jenildetu. Yaghni, biz osy baghyttaghy zandardy, lauazymdy túlghalar kózqarasyn ózgertuimiz kerek.

  Shaghyn jәne orta biznesting damuy, әsirese, óndiristik kәsipkerlikting damuy – búl salyqtyng budjetke jýieli týrde týsui jәne júmys oryndarynyng kóbengi.

  Investisiyalyq klimattyng jәne kәsipkerlikting odan әri úlghangy qajet, sonyng ishinde jasandy әkimshilik kedergilerdi jәne jemqorlyqty jong – Qazaqstan Ýkimetining ekonomikalyq sayasatyndaghy strategiyalyq baghyty.

  Osyghan baylanysty, óndiristik kәsipkerlikti ary qaray damytu, jana tehnika men tehnologiya tartu maqsatynda el ishindegi ónim óndirisin ýlkeytu arqyly kәsipkerler júmysyndaghy týrli tekserister men reviziyalar ýshin alghashqy ýsh jyldyq moratoriy jariyalaudy, tiyisti ministrlikter men vedomstvolardyng «Memlekettik jeke seriktestik turaly»  Zang qúruyn jәne ony Parlament pen Ýkimet qarauyna jiberuin úsynamyn.

 

  Qadirmendi aghayyn!

  Tәuelsiz jәne egemen memleket retinde ózining ishki jәne syrtqy sayasatyn jaqyn jәne alys keleshekke qúrghan, әlemdik qauymdastyqtyng teng qúqyly mýshesi bolghan Qazaqstan býginde bolashaqtaghy sayasi, ekonomikalyq, әleumettik jәne ruhany maqsattaryna qaray nyq qadamdap keledi.

  Qysqa tarihy merzimde halyqtyng jәne últ úldarynyng riyasyz qoldauy arqyly, sonyng ishinde sizderdin, otandastarym, qoldaularynyz arqyly ýlken jemisti júmys jasaldy, qiyndyqtar men kedergilerge qaramastan biz aldaghy onjyldyqtargha jol bastadyq. Búl – ekonomikalyq jәne sayasy egemendik jetistiginin, memlekettilikting nyghangynyn, otandyq ekonomikanyng dinamikalyq damuynyng joly.

  Bolashaqtyng negizin býginnen bastap qalau jәne nyghaytu – uaqyt pen jana ghasyr talaby. Álemdik qauymdastyq pen órkeniyetti elder ghylymiy-tehnikalyq revolusiya ghasyrynda algha qaray gharyshtyq jyldamdyqpen qaryshtap barady.

  Jerdegi naghyz júmaq sanalatyn sýiikti Otanymyzdy jana beynemen, ýnemi ósetin ekonomikalyq әluetpen jәne túraqty tehnikalyq jәne tehnologiyalyq damumen qamtamasyz etuimiz kerek.

  Qarama-qayshylyqtar men ótkir ghalamdyq bәsekelestikke toly myna әlemde býgingi jәne keler taghdyrymyzdy qolgha alugha, tәuelsizdik pen últtyq memlekettilikti qorghaugha, elding qauipsizdigi men ekonomikalyq damudy qamtamasyz etuge, últ mýddelerin qorghaugha, sybaylas jemqorlyqpen kýresuge, qorshaghan ortany qorghaugha ýlken jemisti júmystar atqaryp jәne aldaghy onjyldyqtargha strategiyalyq josparlar qúruymyz qajet.

  Osyghan baylanysty materialdyq-qarjylyq mýmkindikterge qaray bizding strategiyalyq maqsattarymyz – industrialdy-innovasiyalyq strategiyany iske asyru, eldegi aqparattyq-kommunikasiyalyq tehnologiyalardy damytu, ekonomikanyng túraqty damuyn qamtamasyz etu, әsirese, óndirushi salanyn, resurs jinau sayasatyn iske asyru,el men azamattyq qogham tynyshtyghyn jәne qorghanysyn qamtamasyz etu.

  Siz ben bizden el halqy ýlken nәtiyjeler men jetistikterdi, manyzdy ómirlik mәselelerding sheshimin – enbekaqynyn, zeynetaqynyng jәne aqshalay jәrdemning ary qaray jogharylauyn, jana júmys oryndarynyng qúryluyn, elektroenergiya jәne gazben túraqty qamtamasyz etu, qyzmetkórsetu jýiesining jaqsaruyn, demalys ýileri men jana zamanauy obektilerdin, mektepterdin, balabaqshalardyng qúrylysyn, zannyng jogharylyghyn, qylmystyng azangyn, ómir dengeyining jogharylauyn kýtedi.

  Qoghamnyng manyzdy ómirlik  maqsattaryna jetu ýshin biz barlyq әleuet pen mýmkindikterimizdi mobilizasiyalaugha, jauapty bolugha, taza qolymyz jine ystyq jýregimizben, joghary otanshyldyq sezimmen, azamattyq paryzdy týsinumen ózimizge artylghan mәselelerdi oryndauymyzgha, qogham ruhyn kóterip jәne ony sýiikti Otanymyzdyng jaghdayyna baghyttaugha tiyispiz.

  Uaqyttan jәne órkeniyetti qoghamnan qalmau ýshin, әr basqarushydan, deputattan, mamannan, memlekettik basqaru salasynyng kez kelgen jauapty qyzmetkerinen, jalpy, últtyng әrbir úlynan belsendi enbek jәne Otannyng býgini men ertenine degen qamqorlyq talap etiledi.

  Siz ben biz әrqashan halyqqa sýieu bolyp jәne jemisti de qúraushy negizding aldynda boluymyz qajet.

  Býginde әrqaysymyzdyng missiyamyz – Otanymyzdyng jetistikterin bekite otyryp, sýiikti elimizding bolashaqqa senimdi qadamdau ýshin, Qazaqstannyng ýni әlemdik arenada janghyru ýshin qazaq halqyn iygilikti jәne tynysh bolashaqqa bastau.

  Taghy da eske salamyn, memleketting jiyrma jyldyq tәuelsizdigining jemisti joly qiyndyqtar men kedergilerge toly boldy, biraq biz olardy halyqtyng myqty erigi, últ ziyalylarynyng jemisti talaby arqyly jenip shyqtyq.

  Mening oiymsha, qazaq últtyq mәdeniyeti, tili, dәstýrleri myndaghan túlghalardan qúralghan tútas últty biriktiredi. Deneler bir birin jene almaydy jәne birige almaydy, sebebi olar materialdy. Biraq jan, aqyl, jýrekter birigip, ýlken býtinge ainalady, sebebi olar materialdy emes jәne jogharghy kýshke baghynghan. Jan, jýrek, sana ruhtyng tereng zandarymen ómir sýredi. Qazaqsha sóilep, qazaqsha oilap, qazaqsha ómir sýretin adam qazaq ruhynyng terenindegi tamshygha ainalady! Sol kezde onyng janyna tenizge tamghan tamshynyng tynyshtyghy men quanyshy úyalaydy. Eger qazaq otanshyldyq – qazaq ruhy tenizine bastaytyn soqpaq ekenin úmytpasa, onyng jýregi әrqashan milliondaghan otandastarynyng jýregimen birge soghady. Sondyqtan da tughan tildi sýng men saqtau, otanshyldyq pen últtyq qúndylyqtardy nasihattau óte manyzdy. Sol ýshin de men barlyq maqalalarymda otandastarymdy otanshyl bolugha shaqyramyn.

  Erkin, layyqty, ejelgi, órkeniyetti qazaq últy gýldenushi bolashaghy men babalar jerining damuy ýshin odan әri kóptegen úly ister atqarady.

  Osy jyly Qazaqstan úly tarihy kýnderdi – tәuelsizdikting 20 jyldyghyn, Kenesary hannyng 150 jyldyghyn, Abylay hannyng 300 jyldyghyn atap ótpek. Osy úly kýnder Qazaqstannyng әr tәuelsiz túrghynynyng ózindik tanymyn, últtyq birligin, otanshyldyq namysyn nyghaytatynyna, sonymen qatar ary qaray babalar Otanynyng iygi qúrylysy men úlylyghyna kómektesetinine ýlken senimdemin.

  Atalghan merekeler ózindik tanymy, úlylyghy, últtyq namysy bar, tek birlikte bolghan halyq pen memleket qana ózin ózi joghaltpaytynyna kóz jetkizedi.

  Qymbatty dostar! Tәuelsiz jәne egemen Qazaqstannyng ómir sýrgen jyldarynda kóptegen nәrse ózgerdi. Adamdar sanasy da ózgerdi.

  Biz el jәne birikken últ retinde nyghaydyq. Osy úly sezim ary qaray ómirdi jaqsartugha, enbek pen shygharmashylyqqa, ómir sýruge jәne jana úrpaq tәrbiyeleuge jayly qogham qúrugha kómektesedi.

  Mening adal enbekke, danalyq pen menimge degen shynayy kózqarasym, qúrmetti otandastar!

  Barlyqtarynyzgha jәne otbasylarynyzgha myqty densaulyq, tabys jәne Otanymyzdyng beybit aspanynyng astynda baqytty bolularynyzdy tileymin!

Qazaq Eli jәne Qazaq halqy jasasyn!

 

Uvajaemye sootechestvennikiy!

Segodnya my s vamy pogovorim o seliskom hozyaystve, o perspektivah razvitiya Agropromyshlennogo kompleksa. Agropromyshlennyy kompleks y ego bazovaya otrasli – seliskoe hozyaystvo yavlyaytsya vedushimy sistemoobrazuishimy sferamy ekonomiky strany, formiruishimy agroprodovolistvennyy rynok, prodovolistvennuy y ekonomicheskui bezopasnosti, trudovoy y poselencheskiy potensial seliskih territoriy.

V seliskohozyaystvennom proizvodstve zanyato pochty 7 millionov chelovek, chto sostavlyaet 40% ot obshego kolichestva naseleniya, projivaishego v seliskoy mestnostiy.

V to je vremya, problemy seliskih territoriy ne ogranichivaitsya toliko razvitiyem agropromyshlennogo kompleksa. Selo, v pervuiy ocheredi - eto sreda y obraz jizny ludey, a uje potom - sfera proizvodstva.

Po moemu mnenii, sozdanie sovremennyh usloviy jizny na sele v sosialinom, kuliturnom y duhovnom smysle - perveyshaya zadacha dlya vlasti. IYmenno poetomu zemelinaya, medisinskaya, obrazovatelinaya reformy, reforma sosialinogo obespecheniya doljny rabotati na povyshenie kachestva jizny krestiyan.

Na moy vzglyad, kompleksnoe y sbalansirovannoe razvitie seliskih territoriy - eto oriyentir dlya gosudarstvennoy regionalinoy politiky v Kazahstane. Rost dohodov y kachestva jizny na sele odin iz bazovyh prioriytetov gosudarstvennoy politikiy.

Schitai, chto odna iz vajneyshih zadach Praviytelistva, organov vlasty vseh urovney - obespechiti sozdanie novyh rabochih mest v seliskoy mestnosti, privlechi molodyh spesialistov k razvitii sela, podderjivati razvitie selihozpredpriyatiy, sposobstvovati formirovanii na sele krupnogo y mnogootraslevogo tovarnogo proizvodstva s vysokim eksportnym potensialom.

V svyazy s chem, proshu Praviytelistvo v ramkah deystvuyshih budjetnyh programm obespechiti polnosennoe finansirovanie mer, napravlennyh na seliskogo hozyaystva. Realizasiya etih zadach sozdast usloviya dlya dostiyjeniya strategicheskih seley, kotorymy ya schitai povyshenie tovarnosty seliskohozyaystvennogo proizvodstva y obespechenie vnutrennego rynka prodovolistviyem vysokogo kachestva.

Ministerstvo seliskogo hozyaystva proshu v mesyachnyy srok razrabotati Gosudarstvennuy programmu razvitiya APK na period do 2020 goda. Gosudarstvennaya programma doljna chetko opredeliti seli, zadachy y napravleniya razvitiya seliskogo hozyaystva, piyshevoy y pererabatyvayshey promyshlennosti, finansovoe obespechenie y mehanizmy realizasiy predusmotrennyh meropriyatiy, pokazately ih rezulitativnostiy.

Prioriytetamy Gosudarstvennoy programmy razvitiya APK na period do 2020 goda doljny byti opredeleny.

V sfere proizvodstva –  zernovoy podkompleks,  vkluchaushiy seleksii y semenovodstvo, razmeshenie y tehnologii proizvodstva kak obespechivaishiy ustoychivosti v selom APK y v znachiytelinoy mere ekonomiky strany;

Skotovodstvo (proizvodstvo moloka y myasa) kak sistemoobrazuishaya podotrasli, ispolizuishaya konkurentnye preimushestva strany, v pervui ocheredi,  nalichie znachiytelinyh ploshadey seliskohozyaystvennyh ugodiy;

V sosialinoy sfere – ustoychivoe razvitie seliskih territoriy, v kachestve nepremennogo usloviya sohraneniya trudovyh resursov, territorialinoy selostnosty strany;

V sfere razvitiya proizvodstvennogo potensiala – meliorasiya zemeli seliskohozyaystvennogo naznacheniya, vvedenie v oborot neispolizuemyh pashny y drugih kategoriy seliskohozyaystvennyh ugodiy;

V ekonomicheskoy sfere – povyshenie dohodnosty seliskohozyaystvennyh tovaroproizvodiyteley kak uslovie perehoda k innovasionnoy modely razvitiya APK;

V institusionalinoy sfere – razvitie kooperasii, integrasionnyh svyazey v APK y formirovanie produktovyh podkompleksov, territorialinyh klasterov;

Nauchnoe y kadrovoe obespechenie – v kachestve vajneyshego usloviya formirovaniya innovasionnogo agropromyshlennogo kompleksa.

Razvitie importozameshaishih podotrasley seliskogo hozyaystva, vkluchaya ovoshevodstvo y plodovodstvo;

Obespechenie jivotnovodstva rastiytelinym kormovym belkom;

Ekologicheskaya bezopasnosti seliskohozyaystvennoy produksiy y prodovolistviya;

Narashivanie eksporta seliskohozyaystvennoy produksii, syriya y prodovolistviya po mere nasysheniya imy vnutrennego rynka;

Minimizasiya logisticheskih izderjek y optimizasiya drugih faktorov, opredelyaishih konkurentosposobnosti produksiy s uchetom rasionalinogo razmesheniya y spesializasiy seliskohozyaystvennogo proizvodstva y piyshevoy promyshlennosty po zonam y regionam strany.

Toliko cherez obediynenie usiliy gosudarstva y proizvodiyteley selihozproduksii, cherez razvitie kooperasiy - potrebiyteliskoy, sbytovoy, obslujivaishey, kreditnoy, cherez vozrojdenie predprinimateliskoy aktivnosty mojno povysiti ekonomicheskui rezulitativnosti seliskohozyaystvennogo proizvodstva, dostichi vysokih sosialinyh standartov jizny na sele.

Hochu otmetiti vajnosti deystvennoy podderjky razvitiya kooperasiy na sele. Vlasti doljna garantirovati gosudarstvennui pomoshi razvitii seliskohozyaystvennyh obslujivaishih kooperativov na etapah ih sozdaniya. Vlasti doljna garantirovati podderjku na etape prodviyjeniya seliskohozyaystvennoy produksiy na rynok, sozdati blagopriyatnye usloviya dlya pribliyjeniya tovaroproizvodiytelya seliskohozyaystvennoy produksiy neposredstvenno k potrebiytelu, sformirovati sovremennye rynochnye mehanizmy.

Mestnym vlastyam neobhodimo sodeystvovati organizasiy y provedenii yarmarok y vystavok po prodaje seliskohozyaystvennoy produksiy y produktov ee pererabotki, naladiti effektivnui rabotu optovyh rynkov seliskohozyaystvennoy produksii. Effektivnosti gosudarstvennoy podderjky sela doljna byti obespechena vnedreniyem programmno-selevogo podhoda k razvitii seliskih territoriy.

Prioriytety razvitiya seliskih territoriy y sosialino-ekonomicheskogo razvitiya sela doljny byti otobrajeny v novom proekte Gosudarstvennoy strategiy regionalinogo razvitiya na period do 2020 goda, a takje pry razrabotke y dorabotke sootvetstvuyshih regionalinyh strategiy ekonomicheskogo y sosialinogo razvitiya. Sovremennoe kazahskoe selo doljno iymeti razvitui infrastrukturu - platformu dlya privlecheniya investisiy y vozrojdeniya predprinimateliskoy aktivnosti. Ee neotemlemoy sostavlyayshey doljno stati kompleksnoe razvitie agrarnogo rynka, razvitie dorog, transporta, jilishno-kommunalinoy y injenernoy sfer. Y eto takje doljno byti prioriytetom raboty Praviytelistva y mestnoy vlastiy.

Problemy razvitiya seliskih territoriy nado rassmatrivati kak sposob osushestvleniya gosudarstvom bazovyh funksiy vosproizvodstva sobstvennogo naseleniya y soderjaniya svoey territoriiy.
        Rechi iydet ne o protivopostavleniy seliskogo hozyaystva promyshlennomu proizvodstvu, a o novoy roly agrarnoy sfery v sovremennoy jizni, napolnennoy vysokimy tehnologiyamy y tehnicheskimy novshestvamiy.

My sozdaem prinsipialino inoe obshestvo - obshestvo znaniy, v kotorom seliskaya mestnosti doljno stati samoy komfortnoy sredoy projivaniya y raboty cheloveka. Toliko selo mojet dati blagopriyatnye ekologicheskie usloviya, otdelinye, udobnye y prostornye doma, kachestvennoe prodovolistviye, postoyannyy kontakt s prirodoy y mnogoe drugoe, chto tak neobhodimo dlya dostoynoy y polnosennoy jizny cheloveka.

Dostichi etogo mojno, lishi korennym obrazom izmeniv mirovozzrencheskie ustanovky na seliskuy jizni, rasprostranennye v nashem obshestve. Nam nujny ne toliko novye proekty y programmy obustroystva seliskih territoriy y resheniya ih konkretnyh sosialinyh y ekonomicheskih problem. Prejde vsego, neobhodimo viydenie y ponimanie novyh vozmojnostey sela, kotorye poyavlyaytsya v obshestve znaniy.

Bez innovasiy v agrarnom sektore ekonomiky ne toliko nasha strana, no y vesi mir okajetsya v usloviyah jestokogo y glubokogo prodovolistvennogo krizisa. Ne dopustiti ego mojno, lishi udvoiv v pervoy poloviyne XXI-go veka proizvodstvo produktov pitaniya. 

Bez sistemy seliskogo obrazovaniya, zdravoohraneniya, kulitury, transportnyh y informasionnyh kommunikasiy nevozmojno dati impulis razvitii chelovecheskogo potensiala v seliskoy mestnostiy.

Informasionnye tehnologiy doljny byti v kratchayshie sroky vnedreny v kazahskuy seliskuy deystviytelinosti. IYmenno na ih osnove nado razvivati seliskui ekonomiku. Neobhodimo vnedrenie informasionnyh tehnologiy v upravlencheskuy y proizvodstvennui praktiku agrarnogo sektora. Otsutstvie kachestvennoy y operativnoy informasiy privodit k sniyjenii konkurentosposobnosty nashih proizvodiyteley.

V etoy svyazy nam nujna tochnaya operativnaya informasiya o sostoyaniy seliskih territoriy, o seliskohozyaystvennyh ugodiyah, o posevah, o situasiy na rynkah, o balanse proizvodstva y potrebleniya selihozproduksii. Toliko obladaya sovremennymy informasionno-tehnicheskimy sredstvami, my smojem bystree y luchshe osenivati situasii y prinimati vernye resheniya.

Katalizatorom izmeneniy na sele doljny vystupiti takje bankovskie struktury sovmestno s «Fondom finansovoy podderjky seliskogo hozyaystva». IYmenno ony opredelyayt investisionnui aktivnosti y eyo napravlennosti. Bez nih nevozmojno sozdanie sovremennoy seliskoy ekonomiki. Neobhodimo na federalinom urovne razrabotati y prinyati mery, stimuliruishie banky kreditovati seliskih jiyteley. Kreditnye resursy doljny stati dostupnymy dlya realinoy ekonomiki, raspolojennoy v seliskoy mestnosti. Dlya etogo sleduet sozdati samostoyatelinui seliskui finansovo-kreditnui sistemu, vkluchaushuu vse vidy kreditnyh organizasiy.

Seliskim semiyam nujny dostupnye kredity y bezvozvratnye ssudy dlya togo, chtoby pristupiti obustroystvu jizny y proizvodstvu produktov na sovremennoy osnove s ispolizovaniyem novoy tehniky y tehnologiy. Neobhodim mehanizm ekonomicheskogo stimulirovaniya sozdaniya mnogodetnyh semey v seliskoy mestnosti. Nujno sdelati nalogovye poslableniya seliskim rabotnikam, iymeiyshim neskoliko detey. 

  Dostiyjeniya informatiki, molekulyarnoy fiziki, nanotehnologiy, genetiky y drugih nauk doljny voplotitisya v biotehnologiyah, ispolizuemyh v seliskohozyaystvennom proizvodstve. Dlya seliskogo stroiytelistva neobhodimo novoe pokolenie stroiytelinyh materialov y tehnologiy. Utilizasiya othodov seliskohozyaystvennogo proizvodstva mojet y doljna stati novym istochnikom proizvodstva biotopliva. Nauka obyazana pomochi rossiyskomu selu obresty novoe kachestvo jizni. Eta odna iz globalinyh prikladnyh zadach, stoyashih pered ney v sovremennyh usloviyah. 

Uvajaemye sootechesvennikiy!

Mne hotelosi by vydeliti osnovnye prioriytety, napravlennye na formirovanie srednego klassa na sele. Sredniy klass opora sela.

Vo pervyh. Na sele doljen byti otkryt prostor dlya organizasiy struktur malogo, srednego biznesa, kotorye v svoey deyatelinosty mogut sozdati predposylky dlya formirovaniya srednego klassa na sele.

Vo vtoryh. Nado podumati o territorialinom razvitiy sel, o razmeshenie novyh obektov sosialinyh uchrejdeniy, uchebnyh zavedeniy, sportivnyh y turisticheskih baz, predpriyatiy piyshevoy y pererabatyvayshey promyshlennosty y kooperativov.

V tretiiyh. Glavnoy formoy hozyaystvovaniya seliskogo naseleniya doljna stati kooperasiya. Ona mojet byti rasprostranena na vse sfery jiznedeyatelinosty cheloveka: proizvodstvo y pererabotku seliskohozyaystvennoy produksii, vzaimnoe kreditovaniye, jilishnoe stroiytelistvo, razvitiya predprinimatelistva.

Ogromnoe znachenie iymeet organizasiya slujb zakupok y sbyta, otkrytie torgovyh tochek na optovo-prodovolistvennyh rynkah, razvitie firmennoy torgovoy sety seliskohozyaystvennyh predpriyatiy. IYmenno na etih predpriyatiyah mojet proyavitisya predprinimateliskaya jilka serednyaka.

V chetvertyh. Neobhodimo nauchiti molodyh spesialistov sozdavati seliskie kooperativy, malye y srednie predpriyatiya y vovlekati v nih selichan. V svoi ocheredi, gosudarstvo  doljno vyrabotati chestnye y spravedlivye pravila igry po otnoshenii k lichnym podsobnym hozyaystvam y fermeram.

V pyatyh. Uchityvaya sosialinui napravlennosti usiliy po razvitii lichnyh podvoriy naseleniya y fermerskih hozyaystv y ih znachenie v stanovleniy srednego klassa, schitati vydelenie kreditov odnim iz prioriytetnyh napravleniy podderjky seliskoy sfery, neobhodimo dobitisya  uprosheniya mehanizmov vydachy etih kreditov.

Y eshe o glavnom. Selo segodnya ocheni nujdaetsya v kvalifisirovannyh kadrah. Vypuskniky seliskohozyaystvennyh vuzov doljny byti ne toliko otraslevymy spesialistamy y obrazovannymy ludimi, no y energichnymy organizatorami. Ony doljny ehati na rabotu v aul ne v kachestve ryadovyh naemnyh rabotnikov, a  kak inisiatory sozdaniya novyh seliskih predpriyatiy y proizvodstv.

Professionalinaya oriyentasiya na agrarnye spesialinosty doljna dopolnyatisya oriyentasiey na jizni v derevne. Lubovi k  zemle, svoemu selu, uvajiytelinoe otnoshenie k ludyam, znanie istoriy y vozmojnyh perspektiv razvitiya, mestnyh tradisiy y obychaev, eto sostavnye chasty seliskogo patriotizma, pozvolyaishie uspeshno reshati zadachy stanovleniya sostoyatelinogo sloya nashih grajdan. 

Nam neobhodimo ponyati, chto selu nujny solidnye investisii, vedi  ot etogo zavisit y kachestvo jizny naseleniya, y finansovoe blagopoluchie seliskohozyaystvennyh predpriyatiy y rost kolichestva predstaviyteley srednego klassa na sele.

Dumay, chto investisiy iymenno v sosialinui infrastrukturu sela, v razvitie srednego klassa, pozvolyat ukrepiti ego materialino bazu y postepenno likvidirovati otstavanie ot standartov razvityh stran.

Krome togo, Sleduet vsemerno pooshryati y nizovui inisiativu, napravlennui na poisk vnutrennih rezervov s uchetom mestnyh osobennostey y glubinnyh motivasiy cheloveka.

Podytojivaya vysheskazannoe ya hotel by skazati o tom chto nashe seliskoe hozyaystvo doljno byti vysokorentabelinym, mnogootraslevym, vysokomehanizirovannym proizvodstvom s vysokim eksportnym potensialom, glavnoy oporoy kotorogo doljny stati krupnye hozyaystva – agrogorodki, vmeste s tem nelizya zabyvati y o podsobnyh hozyaystvah y priusadebnyh uchastkah, na kotorye gosudarstvo toje doljno udelyati vnimaniye. V razvitiy APK my doljny sdelati upor na glubokuy pererabotku seliskohozyaystvennogo syriya.

Nashe selo doljno innovasionnym, tam doljen byti prostor dlya razvitiya malogo y srednego biznesa, vmeste s tem v nashih selah doljny byti vse blaga sivilizasii, detskie sady, shkoly, bolinisy y ochagy kulitury. Vot takim ya viju kazahskiy aul 21 veka.

 

Mening oiymsha, tughan jer degenimiz-ol bizding tuyp ósken jerimiz! Tughan jerdi biz әrdayym maqtan tútyp, tek aldyna qaray iyteruimiz kerek... Osy qazaq qay jerde, qay elde túrsa daghy, jýrse de, óz ana tilin, yaghny qazaq tilimizdi úmytpay, tek ózimizdin tilimizde sóileuimiz kerek... sonda ghana bizding qazaq atty danqymyz biyik shyndardan kórinedi!

Mening tuyp ósken jerim - egemendi Qazaqstan. Qazaqstannyng baylyghy óte kóp jәne qazynagha bay el. Bizding elimizding tabighaty óte súlu. Biyik-biyik asqar tau, móp-móldir kólder, neshe týrli ósimdikter men dәrilik qasiyeti bar shópter ósedi. Qazaqstan jerinde andar men qústar, neshe týrli januarlar jasaydy. Sol jerde bizding ata-babalarymyz, batyrlarymyz, aqyndarymyz, ghalymdarymyz tuyp ósken.

Qazaqstanday jeri shúrayly, shóbi shýigin ólkeni men әrqashan da maqtan tútamyn. Qazaqstannyng keng dalasynday baytaq dala esh jerde joq shyghar. «Otanyn-altyn besigin», «Otany joqtyq – naghyz joqtyq»- dep dana halqymyz beker aitpaghan. Óz Otanyn sýi, óz ana tilin ardaqtau - әrbir azamattyng birinshi mindeti.

Al bizding halqymyzda atamekendi ardaqtau sezimi óte tereng dep oilaymyn. halqymyzdyng basynan qanday qiyn kezender ótkende de ata-babalarymyz elimizdi syrtqy jaudan qorghay bilgen. Óz eli ýshin janyn da, baryn da ayamaghan. Halqymyzdyng osy bir qasiyeti janymyzgha ana sýtimen tarap, ana tilimen daryp, aq nanymen bekui tiyis. Óitkeni Otan biz ýshin ottan da ystyq.

Tugan jer - bizding ata-babamyz jaudan qorghan ketken aruaqty da kiyeli meken. Bizding kindik qany tamghan jerimiz.

 Mindetimiz: osy qasiyetti mekendi әri qaray damytyp, bolashaqta ony әlemge tanytu. Sondyqtan "júmyla kótergen jýk jenil" degendey bәrimiz Tughan jerimizdi kórkeytuge at salysayyq, aghayyn!!!

 

Ardaqty aghayyn!

Býgin bizding elimizde, barlyq qalalar men auyldarda úly toy, biz úmytylmas tarihy kýndi atap ótip jatyrmyz – tughan Qazaqstanymyzdyn  Tәuelsizdigining jiyrma jyldyghy.

Eki onjyldyq búryn memlekettik egemendik turaly deklarasiyany qabylday otyryp, biz tarihy damuymyzdyng jana belesi – naryqtyq ekonomikagha әleumettik baghyttalghan, halqymyzdyng san ghasyr ansaghan erkin jәne tәuelsiz ómir sýretin, ashyq demokratiyalyq memleket qúrugha qadam bastyq.

  Qúrmetti otandastarym, sizderdi osynau barlyghymyz ýshin  eng úly, eng qymbat merekemen qúttyqtau jәne qoshemetimdi kórsetu ýlken rahat syilaydy.

  Jyldar tizbegi, tútas dәuirler óter, biraq besmynjyldyq tarihynda talaydy basynan ótkergen halqymyz ýshin ómirimiz ben sanamyzdy ózgertken Qazaqstan tәuelsizdigi el tarihynda ýlken masshtabty oqigha retinde qalady jәne eshqashan ózindik qúndylyghy men mәndiligin joghaltpaydy

Ardaqty aghayyn!

Qúday bergen osy syidyn, yaghny Memlekettik tәuelsizdikting arqasynda bizde myndaghan jyldardan keyin últtyq týpnúsqalylyghymyzdy, tarihymyzdy, tilimizdi, mәdeniyetimizdi, últtyq dәstýrler men qúndylyqtarymyzdy, jalpy, ózimizding últtyq bolmysymyzdy óte manyzdy missiyany oryndau maqsatynda, yaghni, demokratiyalyq, qúqyqtyq, zayyrly, tәuelsiz jәne erkin memleketting jana qoghamyn qúru, býgingi jәne keler úrpaqtyng baqytty ómirin qúru maqsatynda jandandyrdyq.

Mine, egemen Qazaqstannyng tәuelsizdik arqasynda óz taghdyryn qúryp jatqanyna, ómirimizding jana mәn-maghynagha ie bolghanyna, kýn sayyn pәter-ýilerimizdin, qalalarymyzdyn, auyldarymyzdyng tynyshtyghy úlghayyp kele jatqanyna 20 jyl. Jasyl qyrlarymyz ben taularymyzdyng tamasha shyndary tәelsizdik sәulesimen núrlanyp túr.

Býgin, erkin memleketting negizgi atributy, namystyn, otanshyldyqtyng nyshany, jayly ómir kepili, kýndelikti ómirimizding kýsh-quaty sanalatyn tәuelsizdikting eng asyl jәne qymbat syy ekenin Qazaqstannyng aituly da namysshyl halqy tereng týsinedi.

  Sondyqtan, quana da maqtana, shyn jýrekten tәuelsiz jәne egemen Otanymyzdyng túrghyndaryn, әlemdegi bar qazaqty osy aituly da asyl merekemen qúttyqtay otyryp, tәuelsiz memleketimizding júldyzy әrqashan jarqyray bersin dep tileymin.

  Erkindiksýigish babalarymyzdyng memleket pen memlekettilikke ie boludyng san ghasyrlyq ýmitter men armandarynyng bitpes kýrester nәtiyjesinde oryndalyp, siz ben bizding býginde tәuelsiz últtyq elimizding bar ekenine quanuymyz qajet.

  Babalarymyzdyng erkindik pen tәuelsizdikke baghyttalghan barlyq talpynystary men ýmitterining úrpaqtan úrpaqqa berilui mәngilik qúndy tarihi, mәdeny dәstýrlerimizge, tilimizge jәne әdebiyetimizge ie bolugha sebepker boldy. Biz 21 ghasyrdyng basynda ómir sýrip jatyrmyz, últymyzdyng eng asyl jәne eng joghary jetistigi – bostandyq pen tәuelsizdik ekenin úmytpauymyz kerek jәne erkindiksýigish jәne otanshyl babalar kitabynyng atauly betteri myndaghan erjýrek otanshyldardyng qanymen jazylghan.

  Qazaqstan tәuelsizdigining 20 jyldyq kezeni ejelgi tarihymyzdyng tereninen bastalady jәne әrqashan onyng quatymen nәrlenedi.

Tәuelsizdik pen últtyq birlik halqymyz ben memleketimizge úly kýsh berdi, sayasi, ekonomikalyq jәne әleumettik ómirdin  damuyna iygi jaghdaylar jasady. Biz býgin Qazaqstannyng qysqa uaqytta egemendi el bolghanyn nyq senimmen aita alamyz.

  Tәuelsizdik Qazaqstandy әlemdik qauymdastyqqa, al әlemdik qauymdastyqty Qazaqstangha jaqyndatty. Salmaqty jәne jan jaqty qazirgi sayasat pen ózara tiyimdi seriktestikting keneni Qazaqstannyng әlemdik arenadaghy mәrtebesi men beynesin asqaqtatty.

  Qazaqstannyng kóptegen memlekettermen, bedeldi әlemik úiymdarmen jәne qarjy instituttarymen ózara tiyimdi seriktestigi әlemdik arenadaghy tәuelsiz memleketimizding mәrtebesining jogharylauynyng berik negizin qalady.

  Qazaqstan Respublikasynyng ómirge kelui - bizding kópghasyrlyq armanymyzdy iske asyra alatyndyghymyzdyng anyq dәleli. Tәuelsizdigimizdi jariyalau da – bizding aldymyzgha eng ýlken jәne qiyn maqsattardy qoya alatyndyghymyzdyng jәne olardy sheshe alatyndyghymyzdyng dәleli. Osy kýshting tamyrlary ghasyrlar tereninen jayyldy. Biz óz kýshimizge, birikken talpynystarymyzgha, ishki kelisimge, ózara syilastyqqa, kenpeyildilikke sengende, osy kýshting aghashy gýldep, әrqashan jemisin beredi.

  20 jylda biz ýlken joldy jýrip óttik – tәuelsizdik joly, egemendik joly, erkindik joly. Tәuelsiz Qazaqstan mәngilik ómir sýretin bolady. Osynday 20 jyldyqtar 1120, 3220, 5520 jyldyq bolyp jalghasa beredi. Bizding tәuelsiz memleketimiz mәngilik ómir sýredi. Qazaqstannyng qanday negizde basqarylatyny bizge baylanysty.  Býgin qalanghan negizder – tәuelsizdik, egemendik, demokratiya, myqty ekonomika, әleumettik әdilettilik prinsipteri – memlekettilikting negizderi bolyp sanalady.Myqty últtyq iydeologiya, últtyq ruh, últtyq qúndylyq – bizge jol kórsetetin prinsipter. Kóp nәrse bizge baylanysty. Tәuelsiz, erkin bolu – búl ýlken baqyt. Aldynghy úrpaqtar ghasyrlar boyy tәuelsizdikti armandap ómir sýrdi jәne ómirden ótti. Olargha osy tәuelsizdikti kóru baqyty búiyrmady. Biz, bizding úrpaq – baqyttymyz. Biz tәuelsizdikti kórip qana qoymay, ony nyghaytyp jatyrmyz. Tәuelsiz memleket Qazaqstandy algha jeteleymiz. Býgingi Qazaqstan halqymyzdyng enbegi men talanty arqyly qalyptasty. Barlyghy bizge baylanysty. Ár azamat, Otanyn sýietin әr adam ózining enbegi men kәsiptiligi arqyly tughan memleketin nyghaytugha tyrysuy qajet.

  Qazaqstan – barlyghymyzdyn, ata-anamyz ben babalarymyzdyng armandary eli, balalarymyz ben nemerelerimizding ýii; jәne osy elding negizderin biz nyghaytamyz. Qazaqstan shyn kónilden barlyq balalaryn sýiedi jәne olardy bólmeydi.

  Bizding shyndyqqa ainalghan armanymyzgha jiyrma jyl. Býgin erkin de tәuelsiz Qazaqstangha jiyrma jyl. Býgin qazaq ýshin búdan asqan abyroy men masattanu joq.

  Biz jana memleket qúryp jatyrmyz. Myqty dәstýrlerge, myqty qúndylyqtargha, últtyq-ruhany qúndylyqtargha negizdelgen memleketti sәtti qúryp jatyrmyz. Osy 20 jyldar barysynda qazaq halqy azamattyq tilektestikti kórsetti. Osy jyldary qazaq halqy ózining qanshalyqty úly ekenin kórsetti.  20 jylda biz kóptegen tabystargha jettik. Osy tabystardy úlghaytatynymyzgha senimdimin, elimizding jan jaqty damuy ýshin enbek etemiz, odan әri kýshti jәne tamasha el qúramyz. Osy iste barlyqtarynyzgha tabys tileymin.

  Býginde biz bar dausymyzben esh qobaljusyz tәuelsizdik jolynda kezdesken talay qiyndyqtar men kedergilerdi bastan keshirsek te, elge qansha qauip-qater tónse de tәuelsizdik iydeyasyna adal boldyq, Qazaqstannyng qúndylyqtaryn bәrinen joghary qoydyq, tandaghan jolymyzdan taymadyq jәne taymaymyz da.

  Jana ómirimizding qúrylysynyng alghashqy kýninen bastap shynayy erkindik pen derbestikke qol jetkizu – ol tәuelsizdikke ie bolu ghana emes, onyng qalyptasuy, sayasy jәne ekonomikalyq túrghydan nyghaiy, әlemde layyqty oryn men qúrmetke ie boluy bolyp tabylady.

  Osynday iygi maqsattardyng oryndalu joldary barlyghymyzgha aiqyn – ol kópti kórgen batyr da enbekqor halqymyzdyng barlyq tabighy resurstaryn, bay óndiristik jәne ziyatkerlik әleuetin, aqyly men kýshining arqasynda  әlemdik qauymdastyqpen seriktestikke arqa sýiey otyryp damyghan demokratiyalyq memleketter tizimine enu.

  Halqymyzdyng ómir sýru dengeyi men sapasyn arttyru jolyndaghy basty basymdylyq – el ómirining barlyq salalaryndaghy demokratiyalyq janarudyn, liyberalizasiyanyng jәne modernizasiyanyng jýieli jyldamdauy.

Qadirli otandastar!

Otan jetistiginning negizi nede degen súraqa әrqaysymyz  ol eng aldymen Tәuelsizdik, halqymyzdyng kýndelikti jankeshti enbegi, adamdar sanasy  men  oilauy, olardyng ertengi kýnge senimi, iygi armandary men talpynystary dep maqtanyshpen jәne senimmen jauap beremiz.

  Osy iygi jerde ómir sýrip jatqan otandastarymyzdyng býginde bastaryn tik ústap Otanymyzdyng qol jetkizgen tabystary men shekaralarynda onyng da enbegi men layyqty ýlesining bar ekendigin aitugha qúqyghy bar.

  Osy joghary minberden bizge әrqashan qatysty jәne bizben qatynasatyn, kómektesetin sheteldik dostarymyz ben seriktesterimizge, seriktes elder men halyqtargha ýlken alghys, baqyt pen gýldenu siyaqty iygi tilekterimdi jetkizuge rúqsat etinizder.

  Qúrmetti qauym!

  Jetken jetistikterimiz jayly, tәuelsizdikting arqasynda aldymyzda ashylghan jana kókjiyekter men mol mýmkindikter jayly kóp nәrse aitugha bolady. Tәuelsiz Otanymyzdyng shejiresinde mәngilikke jazylatyn úly jetistikterimizding ishinde ólshenbeytini jәne qúndysy – ol ýilesimdi jәne jan jaqty damyghan, erkin, otanshyl, talantty jәne kreativti, fizikalyq jәne ruhany sau, jana bilimder men mamandyqtargha iye, derbes oilay alatyn, ómirimizding sheshushi kýshi sanalatyn, eng bastysy, elining bolashaghy ýshin jauapty jas úrpaghymyz.

  Dәl solargha, elimizding albyrt ta kýshti bozbalalary men boyjetkenderine aitarym: jaratqanymyzdyng nәsip etken keremet te qaytalanbas Qazaqstan siyaqty jerinde tuu jәne ómir sýru baqyty barlyghyna búiyrmaghan. Mening eng basty tilegim -  osy ómirlik manyzdy shyndyqtyng jandarynyz ben jýrekterinizding terenine boylauy. Árqashan tughan jerge degen mahabbat pen adaldyq sezimderiniz bolsyn.

  Bizding kiyeli paryzymyz ben izetimiz – talay qiyn kezenderdi, synaqtardy bastan keship, atameken bostandyghy ýshin ózderin qúrban etken, atamekendi keler úrpaqqa saqtap qalghan babalarymyzgha, әkelerimizge degen qúrmet.

  Árqaysymyzdyng qúrmetti mindetimiz – ózimizdi, qajet bolsa ómirimizdi qúrmetti Otanymyzgha, onyng iygiligi men úly bolashaghyna arnau dep aitsam, qatelespeymin dep sanaymyn.

  Qúrmetti dostar, qadirmendi otandastar!

  Sizderdi oisha qúsha otyryp, shyn jýrekten taghy da merekelerinizben qúttyqtaymyn jәne densaulyq, baqyt, tabys, otbasylarynyzgha molshylyq jәne iygilik tileymin.

  Qasiyetti jәne tamasha Otanymyz mәngilik jasasyn!

  Elimizde әrqashan beybitshilik pen ashyq aspan ornasyn!

  Tәuelsizdigimiz mәngilik bolsyn!

  Qazaq halqy jasasyn!

 

Úlaghatty qazaq últym!

21 ghasyrda bizding úranymyz osynday bolu kerek «Sen ýshin Qazaq eli». Osy úranmen biz әrbir iygi isterimizdi bastauymyz kerek, osy úrandy este saqtap biz shet eldermen ózara tiyimdi qarym qatynastardy ornatuymyz kerek. Mening oiymsha, Otandy qorghau búl әrbir sanauly azamatyng qasiyetti boryshy jәne solay bolyp qala beredi, endigi bizding maqsatymyz bizding últtyq әskerimizdi bizding últymyzdyng maqtanyshy qyldyru. Osy maqsatymyzgha biz qolymyzdy jetkizemiz dep senemin. Ol ýshin bizding jauyngerlerimizge jәne ofiyserlerimizge sauattylyq jәne joghary kәsibi biliktilik kerek.

Qúrmetti otandastar!

Men Sizdermen býgin shet jerlerde jýrgen qandastarymyzdyng taghdyryn oilastyrugha shaqyramyn jәne otbasy turaly óz oilarymmen bóliseyin. Meninshe bizding shet elderden oralghan qandastarymyz olar qazaq halqynyng ajyramas bólshegi zang boyynsha jәne adamy qúndylyqtar boyynsha búl solay. Al qazaqtardy bólip oralman dep bir birine aidap salu ol kimge kerek, ol jaugha kerek. Sondyqtan biz qazaqtar kerisinshe odan arman birligimizdi nyghaytyp, búl biylikti tezrek auystyruymyz qajet.

 Sonymen qatar, shet elderde ómir sýrip jatqan qandastarymyz әli kóp, óitkeni bireu Otangha oralady, endi bireuinde onday mýmkindikter joq boluy mýmkin, ekinshiden ol jaqta ata babalarynyng qonystanghan jeri, óitkeni kórshiles memleketterge kóp qazaqtyng jeri ótip ketti, biraq shet elderde, jat halyqtardyng arasynda jýrse de búl bizding bauyrlarymyz ghoy, olay bolsa olardyng taghdyrlary meni alandatady. Áriyne olardyng ómirleri ol jaqta onay emes, biraq osyghan qaramastan shette jýrgen qandastarymyz qazaqilyghyn saqtaghanyna men óte rizymyn. Otannan alys bolyp qazaqilyqty saqtau búl onay nәrse emes, sondyqtan biz el bolyp, últ bolyp birigip shette jýrgen qandastarymyzgha qol ushymyzdy sozyp, әrqashanda kómektesip jýruimiz kerek dep oilaymyn. Al shette jýrgen qandastarymyz diasporalargha birigip bir birin qorghashtap, bir birine kómektesip jýru kerek.

  Ardaqty aghayyn!

            Qazaq halqyn bizding últtyq sezimderimiz, talpynystarymyz ben Qazaqstannyng taghdyry biriktiredi. Bizding barlyq oiymyzdyn, tolghanystarymyz, keyde, ashu men emosiyanyn, ystyq pikirtalastar men baysaldy talqylaulardyn, ýnsiz enbek jәne narazylyq tanytudyn, jalpy, barlyghynyng maqsaty bir – ertengi Qazaqstannyng eng jaqsy, eng kýshti, odan әri tamasha, odan әri jayly boluyn kóru, qazaq halqynyng odan әri yntymaqty, odan әri myqty da úiymshyl boluyn kóru. Bizdi tek qana tamyrlarymyz emes, ortaq maqsattarymyz da biriktirip túr.

            Qazaq diasporasy – búl sanghasyrlyq tarihymyzdyng jana qúbylysy, sheteldegi qazaqtar ózderining ómirlik qabiletterin týrli jaghdaylarda jәne әr týrli elde dәleldey biluleri kerek. Qazaq diasporasynyng bastan ótkizgen tarihy – búl kýres pen jenistin, erekshe jigerding tarihy. Árbir qazaq otbasy tarihy otannyng bóligine ainaldy. Diaspora iydeyalar men tәuelsizdik armanyna berilgen jana úrpaq berdi.

  Áziz halqym, sonymen qatar qazaq diasporasy bizding jan kýizelisimiz ben alandauymyzdyng qúraly, sebebi jat jerlerde kýn sayyn problemalargha soqtyghysyp jatamyz. Qazaqsha sóileytin, óz tamyrlaryna berilgen, otanyna jaqyn, jalpy, úrpaqty qazaq etip tәrbiyeleu qajettiligi bolghanymen, oghan keri әser etetin kóptegen jaghdaylar, sharttar, azghyrushylyqtar túr. Osylardyng ishinde, moyyndauymyz kerek, bizde joghaltular kóp boldy, ókinishke oray, әli de bolady. Bar qazaq halqynyng eng joghary mәselesi – osy joghaltulardy azaytu. Meninshe, jat bolyp ketuding aldyn alu men    qúraly – Qazaqstannyng nyghangy men әlemdik mәrtebege ie boluy. Eger adam oz otanyn, otandastarynyng jetistikterin sәikestiligimen maqtan tútsa, Qazaqstan tanymaldyghy dengeyining kóterilui tipti sonsha alysqa ketken qazaq halqyn óz aidynyna qaytarady.

Diaspora men otan bir birining jalghasyna ainalugha tiyis. Diaspora sayasi, mәdeni, ghylymi, densaulyq saqtau jәne sporttyq qyrlary jaghynan otannan nәr alyp, otandy da nәrlendirip túruy qajet. Búl onyng Qazaqstannyng keskinsiz qosalqysyna ainaluy kerek degen sóz emes. Búl bir birin tolyqtyryp túrudy bildiredi.

Jahandanudyng qazirgi jaghdayynda jat bolyp ketudin, ózindik erekshelik osaldyghynyng qaupi kýsheyip túr. Tek egemen qazaq memleketi – Qazaqstan Respublikasymen tyghyz baylanystyng arqasynda qauipting aldyn alugha bolady. Qazaqstan – saqtalu ortalyghy men qazaq halqynyng qalqany.

Berilgishtiktin, qúrbandyqtyng jәne kýsh-jigerding qúnymen qazaq mektepterin, mәdeniyet oshaqtaryn, qazaqtanu ortalyqtary qúrghan jәne qúryp jatqan, qazaq balalaryna, qyz-bozbalalaryna tughan tilin ýiretip, qazaq mәdeniyetin saqtap jәne damytyp jýrgen diasporanyng bilim beru oshaqtary, búqaralyq aqparat qúraldary siyaqty qúrylymdary ghana tereng qúrmet pen joghary baghagha layyqty.

Qazaqy erekshelikting manyzdy faktory – ol tughan tili. Jýzdegen jyldar boyy tek tilimiz ghana últtyq sana sezimimizding arqauy boldy. Diasporada qazaqtyqty saqtau Qazaqstan Respublikasynyng ómirlik qúndylyqtarynan shyghady. Búnyng tek diasporanyng ghana mәselesi emes ekenin anyq týsinemiz. Qazaqtili men qazaqy últtyq sana – qazaq halqynyng mәngiliktigining eng manyzdy sharttary. Qazaq otbasynyng tek qazaqsha sóileui jayly halyq bolyp kelisip kóreyikshi. Qazaq azamaty qazaq tilin asyl etuge, qyraghy bolugha, sanaly bolugha jәne kóp tildi bile túra, jana joghary tehnologiyanyng qashyqtyqtan til ýiretetin mýmkindigi bola túra, óz tilin joghaltyp almauy qajet.

Diaspora qazaqtarynyng key bireulerining qazaqsha bilmeytindikten nemese az ghana biletindikten, key jerlerde qazaq tili tek auyzsha shekteletindikten diasporada qazaq tilining saqtaluy jәne taraluy óte ózekti mәsele. Bizding tilimiz – qazaqtyqty saqtaudyng basty qaruy, bolmysymyzdyng tiregi, últtyq birlikting manyzdy tiregi. Demek, sizderge kónil audara otyryp, qúrmetti shet elderde túratyn aghayyn, tildi taratugha jәne saqtaugha, oqytugha baylanysty mәselelerdi maqsat etip alatyndarynyzgha senemin. Qazaq memleketi osy mәselede negizin qalaushy róldi atqarugha tiyisti, jәne biz bar kýshimizdi Qazaqstannyng óz uniyversiytetterimen, mektepterimen, jedeldetip oqytu kurstarymen tughan tildi oqytu ortalyghyna ainaluy ýshin júmsaymyz.

Qazaq tilindegi әdeby múranyng jalpyәlemdik maghynagha ie ekenin, sonymen qatar myqty qorghanysqa múqtaj ekendigin atap ótuimiz kerek. Tek osy mәsele ghana emes, basqa da mәseleler jóninde mamandar úsynystaryn tyndaugha dayynmyn.

Bizding formulamyz naqty: Otannyng mol mýmkindikteri – Qazaq diaspora ýshin, Qazaq diasporanyng mol mýmkindikteri – Otan ýshin.

Adamda Ana men Otannyng dara ekendigi – ómir zany. Otan-ana bizde tek bireu. Qay alysqa ketsek te, Qazaqstan bizding keluimizdi kýtedi. Bizding kýshimizding tek birlikte ekenin әrqashan este saqtayyqshy! Tek birge bolsaq qana myqty Qazaqstandy qúra alamyz! Jau izdemeytin bolamyz! Pikirlesterimizdi izdeymiz! Bir birimizdi qoldaytyn bolamyz! Óz ózine kómektese almaytyndargha qol úshyn beremiz! Bizding taghdyrymyz ben Qazaqstannyng taghdyry – óz qolymyzda.

Qúrmetti otandastar!

Algha qonggha tiyisti basty maqsatymyz – ary qarayghy qayta qúrudyn, janarudyng jәne janghyrudyng kurstaryn qoghamymyzdyn, elimizding barlyq azamattarynyng júmyldyrylghan maqsatyna ainaldyru.

Qazaqstan jerinde ómir sýretin әr adamnyng jasalyp jatqannyng jәne jasalugha tiyistining barlyghy ol ýshin, onyng otbasy, balalary ýshin, elining gýldenui ýshin ekenin týsingeni óte manyzdy.

Sondyqtan, qúqyqtyq mәdeniyetti jәne qúqyqtyq tanymdy, sayasy belsendilikti jәne azamattyq jauapkershilikti jogharylatugha kýsh saluymyz qajet.

Eng aldymen, qatang ómirlik ústanym men senimge ie adamdy basqanyng erkine baghyndyru jәne ony jalghan jolgha baghyttau mýmkin emes.

Barlyq azamattarymyz, jana ómirge qadam basqan jastarymyz osy qarapayym shyndyqty týsinedi degen oidamyn.

Isting mәni – búl basty mәsele, qúqyqtyq memleketting manyzdy elementi jәne demokratiyalyq ózgerister men qogham janaruynyng sheshushi sharty.

Osy baghyttaghy istin  kópshiligi elding memlekettik, qoghamdyq jәne biylikten tys qúrylymdar, mektepter, oqu oryndary arqyly jasalyp jatyr.

Masshtab, dengey, sapa jәne bastysy, osy júmystyng nәtiyjeliligi uaqyt talabyna say kele bermeytinin moyyndau kerek.

Meninshe, memleketting jetilui – ýzdiksiz ýrdis ekenin barlyghymyz týsinuge tiyispiz. Onda – tek ótken uaqyttaghy ghana emes, sonymen qatar, bizden alystap bara jatqan memleket qúryluyn jaqyndatatyn jana jasalular bar, jәne biz óz bolmysymyzben memleket qúrudyng quanyshy men mәnin týsinemiz.

Ziyatkerlik qúndylyqtary basym, sharyqtap bara jatqan jahandanudyn, әlemdik naryqtaghy bәsekening ghasyry – HHI ghasyrda ómir sýrip jatyrmyz. Jetken jetistiginde toqtap qalmay jәne masayraugha elikpey, ózgergish әlemnen qalmay kele jatqan, qalyptasqan jaghdaygha aiqyn bagha beretin, qauip-qaterdi joigha baylanysty qajet sharalardy jýrgizetin el ghana útady.

Sondyqtan, elde jýzege asyrylyp jatqan reformalardyng zang shygharushy, qúqyqtyq jәne normativtik bazalaryn terendetu jәne keneytudi úiymdastyru qajet dep sanaymyn, eng aldymen, memlekettik jәne qoghamdyq qúrylys salasynda; sottyq-qúqyqtyq jýiede; azamattardyng qúqyqtary men bostandyqtaryn qamtamasyz etu oblysynda; saylau zannamasynyng demokratiyalanuy; azamattyq qogham instituttarynyng qalyptasuy men nyghangy, jәne, elde jýrgizilip jatqan naryqtyq reformalar men naryqtyq infraqúrylymnyng tiyimdiligin jәne nәtiyjeliligin arttyru salasynda.

Osynyng barlyghy algha qoyghan maqsatymyzgha – damyghan demokratiyalyq memleketter qataryna qosylugha, halqymyzgha layyqty ómir jaghdaylary men әlemdik qauymdastyqta layyqty oryn aludy qamtamasyz etuge jetu ýshin qajet.

Qúrmetti dostar!

Endi sizdermen 2012 jyldy qalay ataytynymyzdy anyqtap, oy bólisu qajet.

  Búl súraqqa kóshpes búryn, jana attaghan jylgha naqty atau beru – sheshui jana kezende adamdardyng oiy men mýddesin beyneley otyryp, manyzdy ómirlik maghynagha ie bolatyn óte basym mәselelerdi anyqtaumyn tyghyz baylanysty ekenin taghy da naqtylap alayyq.

Aldymyzda kóptegen manyzdy mәseleler baryn eskere otyryp, sonyng ishinde eng manyzdy, eng kókeytestisin anyqtaymyz, ol – oryndauda negizin qalaushy tasy bolyp sanalatyn halyq pen eldin, adamnyng mýddesi.

Býginde ómirge qadam basqan әr adamnyn  mamandyqqa ie bolugha, ómirde óz ornyn tabugha, otbasyly bolugha úmtylatynyn aitu shart emes.

Sonymen qatar, otbasy mәngilik ómirding nyshany ekendigin de aitu shart emes. Ómirge kelgen balalar – tegimizding jalghasy, әr ata-ana óz balalarynyng bolashaghy jayly oilaumen ómir sýredi.

Býginde,  reformalarymyzdyng mәni men mazmúnyn bildiretin basty strategiyalyq maqsatymyz – myqty әleumettik sayasaty bar naghyz demokratiyaly memleket qúru, halyqqa jaqsy ómir qamtamasyz etu, otbasy institutyn jәne osy baghyttaghy júmystyng jana dengeyge kóteriluin ary qaray nyghaytu.

Osy mәselelerding manyzdylyghy men mәndiligin eskere otyryp, elimizde jana 2012 jyldy otbasy jyly etip jariyalaudy úsynamyn.

2012 jyldy otbasy jyly dep ataudyng tereng maghynagha ie bolatynyna senimdimin. Halqymyz ýshin otbasy, onyng qúndylyqtary әrqashan asyl sipatqa iye, bizding qogham ýshin otbasy әrqashan negizgi buyn. Otbasynyng deni sau bolsa – qoghamnyng da denining sau ekenin, elding de myqty jәne túraqty bolatynyn dәleldeu qajet emes.

Memlekettik, memlekettik emes jәne qoghamdyq úiymdarmen, qayyrymdylyq qorlarymen birigip jasalghan jәne 2012 jyldy otbasy jyly dep qabyldaugha baylanysty qabyldanghan baghdarlamada osy barlyq iygi niyetter men maqsattar sózsiz beynelenedi.

Birinshiden, elimizde otbasy institutyn damytu jәne jýzege asyrugha baylanysty qabyldanatyn zandarda, erejeler men normalarda býgingi men ertengi kýnning talaptaryn beyneleu, qazirgi zannamalyq aktilerge ózgerister men tolyqtyrular engizu, osy mәselege baylanysty qogham nazaryn kýsheytu qajet.

Ekinshiden, myqty, deni sau jәne baqytty ómirding eng aldymen otbasyn qúryp jatqan jastardyng ózderine, olardyng ziyatkerlik dengeylerine, ruhani-adamgershilik qasiyetterine, otbasy men qogham aldyndaghy jauapkershilikti, boryshty sezinulerine baylanysty ekendigi – búljymas shyndyq. Ómirge qadam basqan jas otbasygha materialdy jәne moralidy kómektesuge, jenildikter men artyqshylyqtar beruge, baspanamen qamtamasyz etuge ata-ana ghana emes, aldymen memleket jәne qogham jauapty.

Býginde elimizde jas otbasylargha qanshalyqty ýlken kónilbólinip, qamqorlyq kórsetilip jatqandyghy barshamyzgha jaqsy mәlim. Osy júmystyng tiyimdiligin ary qaray ortalyqta, qalada, auylda keneytu ýshin bizge әli talay kýsh júmsau kerek.

Osy jauapty isting sәtti oryndaluy memlekettik organdar jetekshilerining naqty isterine, keng jauapkershilikke, týrli qoghamdyq úiymdargha baylanysty.

Ýshinshiden, otbasyn ary qaray nyghaytu jayly aita otyryp, taghy bir manyzdy aspektige toqtalyp keteyin. Otbasy mәselelerining iske asuy, aldymen, materialdy, moralidi jәne býgingi tanda manyzdy mәnge ie tәrbiyelik mәselelerdi sheshuge baylanysty ekenin týsinemiz.

Eskeretini, osy mәseleler sheshimi ómirlik qiyndyqtargha berilmey, otbasyn saqtau men nyghaytuda tauqymet tartyp kele jatqan otbasy tiregi - әielderge, qymbatty әpkelerge keng mýmkindikter jasaumen baylanysty. Otbasyna qamqorlyq – ol otbasy qamyn moyyndaryna alghan әielderge degen kómek.

Tórtinshiden, otbasyn – ómirimizding ruhany negizining damuynyn, asyl qúndylyqtarymyzdyng saqtaluynyn, joghary adamgershilik qoghamyn keneytudin, últtyq mentaliytetimizge mýlde jat, ziyandy әserlerge qarsy túruymyzdyng dingegi sanaymyn.

Memlekettik baghdarlamada otbasy institutynyng bilim beru jәne tәrbiyeleu salasymen tyghyz qarym-qatynasta boluyn anyqtau qajet.

Qúrmetti otandastar, dostar!

Jana jylda algha qoyylghan osynday biyik te iygi maqsattardy sheshude memlekettik qúrylymdar jәne biylik organdarymen birge әielder jәne jastar úiymdary, keng qogham, barlyq halqymyz da qatysady degen senimdemin.

Qanday qiyn da mazasyz uaqytta ómir sýrip jatqanymyzdy bәrimiz de tereng týsinemiz. Biraq, bizding jolymyz qanshalyqty qiyn da azapty bolmasyn, tandaghan jolymyzdan búrylmay, óz maqsattarymyzgha mindetti týrde qol jetkizemiz dep senemin.

Jaratqanymyz bizdi týrli qauip-qaterden saqtap, bizge osy jolymyzda demeu bolsyn!

Memleketqúraushy qazaq halqy jasasyn!

 

Jarqyn otandastarym!

Býgin biz tu turaly sóileseyik, biraq aldynda men óz oilarymmen bóliseyin. Meninshe 21 ghasyrda ozady sol halyq kimning mektebi myqty, orta mektebi, joghary mektebi, ghylymy mektebi. Sondyqtan men bilim beru jýiesine kóp kónil bólemin. Qazaqtyng mektebi myqty bolsa, qazaqtyng ekonomikasy myqty bolady, qazaqtyng ghylymy myqty bolady, al qazaq halqy damyghan elderding qatarynda bolady. Sondyqtan biz qazaq mektepke kóp kónil bóluimiz qajet. Al endi tu turaly sóileseyik.

Ardaqty aghayyn!

Halyq tarihtyng jasaushy, memleket pen halyqtyng jәne onyng rәmizderding arasynda ózekti baylanys bar. Bizding memlekettik rәmizderimiz búl memlekettik kók bayraq, eltanba, әnúran, Til, Tәuelsizdik kýni, Astana jәne tólqújat.

Mening oiymsha qasiyetti memlekettik jalauy býkil qazaq elining dalasynyda jelbirep turu kerek, Astanada, Elding әr qalasynda, әr auylda. Bizding Egemendigimizding qasiyetti rәmizin Memlekettik tudy Elding basty alanynda biz jyl sayyn qoshemet kórsetip, qúrmetteumiz kerek. Elding bas qalasynda qasiyetti Memlekettik Tudy aspangha kótergende biz soghan qarap elding әr qalasynyng tuyna, tarihtyng әrbir zamandarda bizding últtyng qasiyetti rәmizderi bolghan qazaqtyng tarihy bayraqtaryna qoshemet kórsetemiz. Olar kәzirgi bas tudyng tarihy alghy egis, jol salushylar.

Qasiyetti Memlekettik Tu men birge qasiyetti memlekettik Eltanbagha qoshemet kórseteyik, qúrmetteyik, bizding memleketting Eltanbasy bizding últtyn, bizding memlekettik qúdiretting rәmizi. Memlekettik Eltanbagha qúrmet kórsetkende biz tarihtyng әrbir zamandarda bizding últtyng qasiyetti rәmizderi bolghan qazaqtyng tarihy Eltanbalargha qoshemet kórsetemiz. Bizding memleketting qasiyetti Tuy men Eltanbasy qazaqtyng myndaghan jyldar boyy tarihy jolyn jarqyratyp jatyr. Kәzirgi bizding qasiyetti Memlekettik Tuy men Eltanbasymen shektelmey, sonymen qatar úly ata babalarymyzdyng qasiyetti rәmizderin kúrmetteuimiz kerek, Jәnibek pen Kerey hannyn, Abylay han men Kenesary hannyn, әrbir qazaq rularynyng bayraqtaryna qoshemet kórsetuimiz kerek. 

Bizding tarihymyzda qiyn zamandar bolghan. Jiyrmasynshy ghasyr jәne otarlyq zaman bizding halyqtyng esinde auyr iz qaldyrghan, búl soghys, asharshylyq, qol qysqalyq. Biraq soghan qaramastan bizding qasiyetti Memlekettik Tuymyz osy tarihy túnghiyqty jenip, ýstinde jelbirep túr.

Toqsanynshy jyldarda Qazaqstan janghyrghan, Qazaqstan erkin el boldy, sol jyldarda Qazaq Eli ózining Memlekettik Tuyn aspangha kótergen.

Bizding qasiyetti Tuymyz әriyne búl bostandyqtyng Tuy. Bizding Tuymyz búl bizding otanshyldyq sezimimizding jenisting qasiyetti tuy, búl Qazaq Elin jaratqan jәne әrqashanda qorghaghan qazaqtyng әr týlekterining enbegining jenisining Tuy. Bizding qasiyetti Jalauymyz búl bizding tilimizdin, salt dәstýrimizdin, mәdeniyetimizdin, rúhymyzdyn, ólenimizding jalauy. Bizding Tuymyz әr qazaqtyng jýreginde bolghan, әr qazaqtyng jýreginde bolyp túr, әr qazaqtyng jýreginde mәngi bolady da.

Bizding qasiyetti memlekettik bayraghymyzdy gharyshkerler gharyshqa alyp barghan, bir top alipinister memlekettik bayraghymyzdy ghalamshardyng eng biyik tauynyng Everest tauynyng ýstinde ornatqan.

Bizding qasiyetti memlekettik bayraghymyzdyng astynda qazaq mәmilegerleri shetelde júmys istep jýr, qazaq әskery qyzmetkerleri elding qauipsizdigin kýsheytip jatyr jәne ózining әskery sheberligining dengeyin kóterip jatyr, qazaq memlekettik qyzmetkerleri el ýshin ereng enbek etip jatyr, qazaqtyng qauipsizdik qorghaushylary jәne tәrtip saqshylary elding tynyshtyghyn saqtap jatyr.

Memleketting kók bayraghy búl tek memleketting bayraghy emes, búl qazaq halqynyn, әlemdegi býkil qazaqtyn, qasiyetti jәne mәngi rәmizi.

Býgingi tanda bizding qasiyetti últtyq, memlekettik rәmizderimiz kóp elderding astanalarynda, bas qalalarynda, bedeldi halyqaralyq úiymdarda biyik jәne mәrtebeli oryndy aldy, sonymen qatar talay halyqaralyq jarystarda eng biyik oryndargha kóterilgen, ary qaray da kók tuymyz Qazaq Elining qalalarynda, auyldarda, basqa mәrtebeli oryndarda mәngi jelbirep turady.

Býgin men әr qazaqty qay memlekette túrghanyna qaramastan, әr qazaqstan azamatyn qasiyetti memlekettik Tudy qúrmetteuge shaqyramyn. Merekelik, saltanatty kýnderde qazaq últtyq memleketining jalauyn ýilerinde nemese ýiding syrtynda ilip qonggha shaqyramyn.

Ár qazaq qasiyetti memlekettik Tudy óz ýiining ýstinde kóterip, balalarynyng tittey qolyna kishkentay jalau berip qoysyn.

Býkil әlem kórsin biz birikken kýsh jәne quatty memleket bolghanymyzdy.

Bizding Ata Zanymyz jýzinde, memlekettik rәmizderdi qúrmetteu jәne Otandy qorghau әrbir qazaq azamatynyn qasiyetti boryshy. Sondyqtan osy azamattyq boryshty adal óteyik, әrqashanda memlekettik tuymyzdy jaqsy kórip qúrmetteyik, әrqashanda kózimizding qarashyghynday saqtap jýreyik, últtyng eng qymbatty búiym, kenish bolghanyn tereng týsinip qorghap jýreyik.

Qaytalap aitayyn bizding qasiyetti memlekettik Tuymyz әrqashanda bizben birge bolady. Bizding Tuymyz bizdi jarqyn bolashaqqa, qauipsizdikke, erkindikke, iygilikke, berekege aparady.

Men Sizderge jәne býkil qazaq halqyna erekshe senimdilkpen, erekshe ýmitpen baghyshtaymyn.

Árqashanda bizding qazaq memleketining qasiyetti Tuy sizderge óte qymbatty bolsyn, ardaqty aghayyn, ómirinizge biyik manyz ben maqsat bersin, әrqashanda sizdi últtyq abyroy men mәrtebesimen jәne ózinizding kýshterinizge batyl senimdilikpen toltyrsyn, tughan halyqqa jәne memleketke ereng enbek etuge shabyttandyryp kýsh quat bersin.

Býkil qazaqtargha, býkil otandastaryma men myqty densaulyq, zor baqyt, tabys jәne bereke tileymin!

Árqashanda Qazaq Eldi Qúday jarylqasyn!

Qazaq Memleketining qasiyetti Tuy jasasyn!

Qazaq Memleketining qasiyetti Eltanbasy jasasyn!

Qasiyetti Qazaq Eli jasasyn!

 

Egemendi el bolu búl ne, meninshe búl tәuelsizdik pen qazaq últynyng gýldenu iydeyasynyng ayasynda birigip, el ýshin, bolashaq ýshin ereng enbek etu. Egemendi el bolu ol eshkimge tәueldi bolmau, eshkimge qaryz bolmau, eshkimning aldynda jaltaqtamay, eshkimge jalynbay derbes jolmen jýrip qarqyndy damu. Egemendi el bolu ol óz ózin әrtýrli ónimdermen qamtamasyz etip, elimizding qauipsizdigin saqtap, tapqanymyzdy qadyr tútyp memleketimizding kósegesin kógertu. Egemendi el bolu meninshe, ana tilimizdi qorghap, últtyq mәdeniyetimizdi damytyp, aqparattyq kenistigimizdi qorghap, babalardyng amanatyna adal bolyp, osy qasiyetti jerding jәne jer qazba baylyqtarynyng qadirli iyesi bolu. Egemendi el bolu mening oiymsha, últtyq qúndylyqtardy jas úrpaqtyng boyyna sinirip, jastargha sapaly bilim berip qazaqtyng jarqyn bolashaghyn qamtamasyz etu. Egemendi el bolu meninshe, jana innovasiyaly tehnika men tehnologiya arqyly, ghylym arqyly elimizding ekonomikasyn damytu. Osynyng bәri egemendi el bolu degen sóz. Bizding Orta Aziyalyq kórshilerimiz osy jolmen jýrip, damyp kele jatyr.

Taghy maghan únaytyn iydeya búl sapaly memlekettik basqaru. Sapaly memlekettik basqaru degen búl ne, meninshe búl memlekettik qyzmetkerler bilikti әri bilimdi mamandar bolu, sapaly memlekettik basqaru búl memlekettik apparatta sybaylastyq jomqorlyqty joy, sapaly memlekettik basqaru búl mening oiymsha, memlekettik qyzmetkerlerding ózderining mindetterin adal atqaru, sapaly memlekettik basqaru búl preziydentten bastap býkil memlekettik qyzmetkerler otanshyl bolu, sapaly memlekettik basqaru búl býkil memlekettik qyzmetkerlerding ózining últ aldynda jauapkershiligin tereng týsinu, jaqsy memlekettik basqaru búl jana tehnologiyalardy memlekettik organdardyng kýndelikti júmystaryn engizu. Mini osynyng bәri sapaly memlekettik basqaru degen úghymnyng mәnin kórsetedi. Qazaq Eli sapaly memlekettik basqarugha layyqty, sondyqtan men býkil memlekettik qyzmetkerlerdi ózderining mindettirin adal atqarugha shaqyramyn! Al elimizde sapaly memlekettik basqaru bolu ýshin memlekettik organdardyng júmystaryn kýnde kýnde jetildire beru kerek.

 

Ardaqty aghayyn!

Qazaq memleketining sayasaty әleumettik túrghyda baghyttalyp, onyng ortasynda Qazaqstan azamaty túrugha tiyisti. Qazaqstan azamattarynyng denderi sau bolu kerek. Sondyqtan biz   adamdardyn, әsirese, jas úrpaqtyn  densaulyghyn  qamtamasyz  etude  barlyq jaghdaydy jasaugha tiyistimiz.

Jalpy alghanda, elimizdin  barlyq  aimaqtarynda jana emdik-diagnostikalyq ortalyqtary qúrylyp, al júmys istep túrghandary jóndeuden ótu kerek. Adamdar densaulyghy biz ýshin eng manyzdy mәsele. Densaulyqty qamtamasyz etu ýshin, eng aldymen, sapaly medisinalyq qyzmet pen diagnostika mýmkindigi joghary dәrejede bola otyryp, ol tegin júmys isteui qajet. Óz basym, Qazaqstannyng әr azamatyna jylyna bir ret diagnostikalyq tekseruden ótip túrugha kenes beremin. Osylaysha, bizde týrli aurulardyng aldyn alu men profilaktikalyq sharalar jasalady.

Aytyp ótkenimdey, bilim – mening basymdylyqtarymnyng biri. Sondyqtan men oghan әrqashan kónil bólemin. Kәciptiliktin, bilimnin, oqytudyn, ziyatkerlikting negizi mektepte qalanady. Sondyqtan mektepte alghan bilim adam ómirinde manyzdy ról atqarady. Ár adamnyng bolashaghy, taghdyry onyng mektep jyldarynda sabaqqa degen kónili men baghasyna tikeley baylanysty bolady.

Árbir adam ýshin, memleket ýshin bilim beru  eng manyzdy da sheshushi faktor bolyp sanalady. Búny balalar jii estiydi. Biraq búl – shyndyq, adamnyng bolashaghy ýshin, onyng ómirdegi orny ýshin bilim joghary túrady. Mektepter qúrylysy men oqytu ýrdisi tabysty iske asyp, jastar men balalar bolashaqta Qazaq memleketine kәsiby dengeyde qyzmet etui ýshin biz tyrysuymyz kerek. Ár elding bolashaghy men býgini onyng ziyatkerlik әleuetine baylanysty. Damyghan  elder tәjiriybesine jýginsek, ghylymiy-tehnikalyq progress intensivti damityn, ghylym-bilimge mol investisiya qúiylatyn elder ghana damy alady. Qazaqstan da dәl osy joldy tandauy tiyis.

Damyghan elge ainalu ýshin, tamasha infrastruktura men tapsyrmalargha ie bolu jetkiliksiz. Damyghan elge ainalu ýshin, qoghamnyng ziyatkerlik әleuetining joghary boluy qajetti. Memleket bilim beru salasyn damytuda naqtyly sharalardy jýzege asyruy kerek. Býgingi qazaq jastarynyng bolashaqta atamekenimizding layyqty azamattary bolyp, óz qyzmetterin otanyna arnaytynyna nyq senemin.

Bolashaqta elimizdi jastar basqarady. Elimizding qalay damityny solargha baylanysty. Sol ýshin biz qazir jastarymyzdyng aqyldy, daryndy, bilimdi, ruhany bay, otanshyl, erkin, quatty, óz tilin biletin jәne sýietin, halqynyng tarihy men mәdeniyetin maqtan tútatyn bolyp ósui ýshin bәrin jasau kerekpiz. Tek osynday jastar ghana bolashaqta qazaq halqyn jana belesterge jetkizedi.

Mening oiymsha, Qazaqstan damuynyng manyzdy faktorlary – ekonomikany ekologizasiyalau men adamnyng ómir sýruine ynghayly orta qalyptastyru. Ómir sýru sapasynyng jogharylauy, resurstyq tiyimdilik, jana innovasiyalyq materialdar men ónimderding qoldanyluy respublikanyng negizgi basymdylyqtaryna ainaluy qajet, búlar – HHI ghasyrdyng jetekshi trendteri.

Biz «jasyl» standarttardyng engiziluin bastay alamyz, yaghny ol standarttar óndirushi obektter men óndirilushi ónimning ekologiyalylyghyna, ormandardy kýzetu men qalpyna keltiru salasynda halyqaralyq standarttardy qoldanugha, ormandy-sayabaqty jerler territoriyasyn keneytuge baghyttalady.

Respublika astanasy men Almaty qalasy ýshin túraqtardyng jetkiliksizdigi manyzdy mәselege ainalyp barady. Búdan bylay túrghyn ýy keshenining bolsyn, iskerlik keshenning bolsyn qúrylysy túraqtar qúrylysynsyz jýrgizilmeuge tiyis.

Memleketter men halyqtar arasyndaghy qúrmetti baylanysqa negizdelgen ózara tiyimdi seriktestikke Qazaqstan ashyq boluy kerek.

Beybitshilikti sýy men kópvektorlyq, pragmatizm jәne jalghasushylyq – respublika sayasatynyng qalaushy tastary. Aramyzda qansha qashyqtyq bolmasyn, sheteldik seriktesterimizben tyghyz jәne intensivti baylanysqa dayyn bolu kerekpiz. Bastysy – ózara tiyimdi yntymaqtastyqtaghy týsinistiik pen maqsattylyq.

Qazaqstannyng jetken jetistikterin saqtap, balalarymyzgha jetkizu – jarqyn bolashaq kepili. Sondyqtan osy maqsatqa jetu ýshin biz qadirmendi aghayyn ayanbay qyzmet eteyik, búl bizding paryzymyz.

Mәsele Qazaqstan men onyng joghary qúndylyghyna baylanysty bolyp túrghanda, mening materialdyq jaghdayym ghana emes, jeke ómirim de eshtenege túrmaydy. Men el mýddesin qoghaugha mindettimin jәne solay bola beredi de!

Danyshpan jәne enbekqor qazaq halqynyng maqsattary joghary. Búl maqsattardy eng jaqsy týrde iske asyru – bizding paryzymyz, qúrmetti otandastarym. Sol ýshin bizge enbek pen bilim, erkindik pen sheshushilik, shygharmashylyq oy men optimizm qajet.

Tarihymyz ýiretkendey, bizde danalyq tanytu, óte jaqsy dayyndyqqa ie bolu, jaqsy bilim, aqparattandyrylushylyq, enbekqorlyq pen maqsattylyq jatyr. Sol kezde mindetti týrde jetistikke jetemiz. Maqsatymyz – myqty da gýldenushi memleket qúru.

Erkin memleketting erkin de belsendi azamattarymen birge halqynyng jýreginde Preziydent Qazaqstannyng ruhany ósimi men mәndiligining jogharylauyna әser etuge mindetti. Sondyqtan men kitap jazamyn jәne ony otandastarymnyng arasynda taratamyn.

Mәdeniyet pen ruhanilyq – ol tek bilimdilik qana emes. Ol adamnyng órkeniyettiligining joghary dengeyi, dәstýrge qúrmet, naghyz azamattylyq, otanshyldyq, tughan tildi bilu.

Eshtene oilap shygharudyng qajeti joq. Tek qana – babalar dәstýrin ústanu, tughan til men mәdeniyetti sýiy, otan iygiligi ýshin oqu jәne qyzmet etu, myqty jәne tatu tәtti otbasy qúru, deni sau balalardy tәrbiyeleu, naq ortasynda adam men onyng qúndylyqtary túratyn ekonomikany qúru.

Memleketting nyghangy ýzilissiz ýrdis bolghandyqtan, sizderdi, dostarym, ýnemi halqymyzgha payda әkeluge, respublika iygiligine júmys isteuge, al osy talpynystarymyz maksimaldy tiyimdi bolu ýshin,  sizderdi oqugha jәne ýnemi ziyatkerlik dengeylerinizdi kóterip otyrugha shaqyramyn. Enbek jәne bilim, teoriya jәne tәjiriybe shygharmashylyq oi-órispen baylanystyrylghan jerde ghana ýlken jetistikter bolady. Sondyqtan, dostar, ayanbay enbek etip, bilim alyp jәne júmysqa shygharmashylyq túrghyda aralassaq, elimiz mindetti týrde gýldenedi.

Qúrmetti otandastar!

Nәtiyjeli ekonomikanyng negizi retinde innovasiya, tehnologiyalyq janaru, óndiristik salada ghylymy enbekterding qoldanyluy qyzmet etedi. Innovasiyalardyng róli jyl sayyn artyp keledi, olar barlyq salagha enuge tiyis. Yaghni, innovasiyanyng naghyz nәtiyjelerining alynuy – tek memleketting ghana mәselesi emes. Aymaqtyq ekonomikanyng bәsekege qabilettiligin qamtamasyz etu ýshin, búl ýrdiske biznesti de, ghylymdy da, barlyq qoghamdy da qatystyruymyz qajet.

Býgin, modernizasiya – tek tehnikalyq innovasiyalar ghana emes. Onyng basty maqsattary jana qogham, jana infraqúrylym, jana adam qúruda, halyqtyn, biylik organdarynyng jәne biznes-qoghamdar kýshining biriguinde jatyr, búlar bizge halyqaralyq arenada jetekshi eldermen bәsekege shyghugha mýmkindik beredi.

Qúrmetti dostar, sýiikti Otanymyz ýshin qúrban etetin bizding ómirimiz bir, bolashaghymyz bir, armandarymyz bir. Otan ýshin ereng enbek eteyik!

Sizderding Qazaqstandy nyghaytudaghy isterinizge kýsh-quat tileymin.

Nazarlarynyzgha rahmet! Qazaq eli jasasyn!

 

Qúrmetti otandastar!

Eng aldymen, әr túrghynnyng óz-ózine jәne eline degen senimge ie boluyn qamtamasyz etuge uәde beremin. Ózimizdi jәne oi-órisimizdi ainalamyzdaghy jaqsy nәrselerge qaray ózgertsek – jaqsy ózgeristerge qol jetkizemiz.

Bastauynda enbek pen bilim jatqan kezde, jolda kezdesken esh qiyndyqqa qaramastan Qazaqstan bolashaghy jarqyn bolatynyna senemin.  Qabyldanatyn ekonomikalyq sheshimderding el damuyna, últ jaghdayynyng kóteriluine, azamattardyng materialdyq jaghdayynyng jaqsaruyna әser etip, adamdardyng ómir sýrgisi keletin, júmys istegisi keletin, oqyghysy keletin orta qúruyna әser etedi dep oilaymyn.

Bay tabighy resurstarymyz, enbekqor da bilimdi halqymyz, memleketting myqty sayasaty arqyly elimizding gýldenetinin dәleldeuge dayynmyn. Osy júmysymda kópshilik túrghyndardyng meni qoldaytynyna, últtyq mýddelerge jauap beretin sayasatty iske asyrugha kýsh-quatymyzdyng jetetinine kәmil senemin. Sonymen qatar, elimizde әdil sot pen jaqsy basqarudy nyghaytu kerektigin kórsetemin. Mening boryshym – jeke ózim ýshin emes, memleket iygiligi ýshin әser etu.

Respublikanyng damuy óz qolymyzda, bizdegi kýsh-quat, qúrbanshyldyq, otanshyldyq halqymyzdyng saulyghyna negizdeledi.

Qazaqstan halqy – onyng eng basty da eng qúndy memlekettik baylyghy. Adam – ol ekonomikanyng bastauy men maqsaty. Sondyqtan da men adamnyn, otbasynyn, memleketting tendestirilgen damuyn eng basty etip kórsetemin.

Key kezderi bizge bilim men tәjiriybeni jetkiliksiz bolyp qaluy sebebinen, mening basymdylyghym – bilim jýiesi. Damyghan elderde bilim men dana oy jәne olardyng tiyimdi paydalanyluy – el ósuining negizi.

El mýddesining egemendigimiz ben tәuelsizdigimizding kepili retinde halyqaralyq arenada ony nyq qorghauymyz kerek.

Eng negizgi qúndylyghymyz – erkin, tәuelsiz, damyghan qazaq memleketi. Biz ony qorghaymyz. Basty mәselemiz – qazaq memleketining egemendigi men onyng qorghanysy ekenin әrdayym aityp jýrmin. Qosqym keletini, qazaq memleketining damyghanyn qalasaq, Qazaqstan halqynyng amandyghyn qalasaq, búl jetkiliksiz. Bizge keregi, joghary memlekettik lauazymnan bastap eng qarapayym júmysqa deyin әr adam memleketke, oiyna, sheshimine, is-әreketine derbes qarap, ózin erkin sezine bilui kerek. Barlyghymyz birge erkindik auasymen tynystaytyn bolamyz.

Kerey men Jәnibek handar qúrghan memleket kóptegen úrpaqtardyng kýsh-jigeri  arqyly halqymyzdy býginge jetkizdi. Memlekettiligimizdi nyghaytudaghy ata-baba isin jalghastyrugha mindettimiz.

Ár halyqtyng tarihy ózinshe qiyn. Bizding tarihymyzdyng qiyn bolyp qana qoymay, ýmitke toly bolghandyghyna quanuymyz kerek. Býgingi kýni tәuelsiz jәne egemendi el ekendigimizdi, aspan týstes bayraghymyzgha maqtanyshpen qaray alatynymyzdy aita alamyz. Búl – tarihymyzdyng eng jaqsy jetistigining kuәsi.

Bizding tarihy jolymyzda talay synaqtar, jenister men jenilister, auyr shyghyndar jәne jarqyn ýmitter boldy. Osy jolda halqymyz ósti, nyghaydy.

Qazaqstannyng ary qaray damuy ýshin adamdardyng óz memleketine degen senimi men birikken enbek qajet. Qazaqstan iygiligi ýshin ter tóguge dayynmyn!

Qazaqstandy biz ózimizding jaqyn, súlu adamymyzday jaqsy kóremiz. Óz sezimderimizdi jii jasyrsaq ta, Otanymyzben birge onyng jetistikterine quanamyz. Qiyn kezderde múnayamyz. Ýmitterimizdi aqtamaghan kezderi renjiymiz. Alysqa ketkende saghynamyz. Qazaqstanda bolghan kezde de, basqa jaqtarda jýrgen kezde de uayymdap, bolyp jatqan oqighalardy qadaghalaudy toqtatpaymyz.

Jerdi, halyqty, otandastardy adam ózi tandamaydy. Qazaqstan bizdi tandady. Sondyqtan da biz osyndamyz. Bizdi taptady, biraq ezip tastay almady. Bizge oq atty, biraq qúlata almady. Bizdi jaulap aldy, biraq baghyndara almady. Ár jerge tarap kettik, biraq bizding tamyrymyz osy jerde. Sondyqtan tughan jerimizdi gýldendireyik, ol ýshin ayanbay ter tógip, bilim alyp, adal qyzmet etip qazaq halqyny jana jetistikterge jetkizeyik! Búl bizding qasiyetti boryshymyz!

Qazaqstan jahandyq ekonomikada әreketshil boluy kerek. Qazaq memleketi óz damuynda bedel men maqsatqa jetu mýmkindigine ie boluy ýshin, ekonomikamyz jahandyq dengeyde bәsekege qabiletti bolugha tiyis.

Bolashaqtaghy Qazaqstan enbekqor, bilimdi, azamattyq jauapty jәne úiymshyl halyq ómir sýretin aqylmen basqarylatyn, ekologiyalyq, shygharmashyl, әleumettik әri últtyq memleket bolady.

Qazaq Eli – myqty halqy bar el. HHI ghasyrdyng janashyl Qazaq memleketin qúratynymyzdy bilemin. Qazaqstan basqa eldermen dostyq, yntymaqtastyq, syilastyq negizinde baylanys ornata alatyn belsendi, innovasiyaly, shygharmashyl jәne últtyq el bolatynyna senimdimin.

Barlyq oiym men isimdi osy maqsatqa arnaugha dayynmyn, sebebi men Qazaqstandy sýiemin.

 

Jaratqan iyemiz Qazaqstanymyzgha qoldau bolsyn! Jaratqan iyemiz enbegimizge demeu bolsyn!

 

Uvajaemye sootechestvennikiy!

Segodnya my s vamy pogovorim o osnovah voennoy politiky Respubliky Kazahstan, o tom kak ya ih viju no pered etim ya hotel by podelitisya s Vamy nekotorymy myslyamiy.

Na moy vzglyad fizicheskoe zdorovie grajdan odin iz glavnyh faktorov nasionalinoy bezopasnosti. Poetomu ukreplenie zdoroviya nashih grajdan delo gosudarstvennoy vajnosti. Ya schitai, chto blagopoluchie semiy yavlyaetsya osnovnym pokazatelem y glavnoy seliu strategiy razvitiya obshestva y gosudarstva, budet blagopoluchnoy nasha semiya budet blagopoluchnym y vse nashe obshestvo. Nu a teperi davayte pogovorim ob osnovaz voennoy politiky nashey strany.

Na moy vzglyad, sovremennye Voorujyonnye Sily Respubliky Kazahstan predstavlyayt soboy prejde vsego ne instrument vedeniya voyny, a vajneyshiy instrument eyo predotvrasheniya, faktor strategicheskogo sderjivaniya.

Voennaya politika – sostavnaya chasti obshey politiky Respubliky Kazahstan v oblasty voennogo stroiytelistva y obespecheniya voennoy bezopasnosti, neposredstvenno svyazannaya s sozdaniyem voennoy organizasiy gosudarstva.

Voennaya politika Respubliky Kazahstan yavlyaetsya neobhodimym y vajnym elementom obshepoliticheskoy y vneshnepoliticheskoy deyatelinosti, napravlennoy na obespechenie nasionalinoy bezopasnosty gosudarstva, predotvrashenie voyn y voorujennyh konfliktov, uprochenie strategicheskoy stabilinostiy.

Voennaya politika doljna opredelyatisya s uchetom nasionalinyh interesov gosudarstva, ego voennyh, ekonomicheskiyh, sosialinyh, diplomaticheskih y inyh vozmojnostey. 
    Onovy voennoy politiky doljny byti ofisialino izlojeny v Voennoy doktriyne Respubliky Kazahstan. Voennaya politika nashey strany osnovyvaetsya na sleduyshih prinsipah:

Respublika Kazahstan:

 ne vydvigaet nikakih territorialinyh pretenziy k drugim gosudarstvam y ne priznaet takih pretenziy so storony drugih gosudarstv;

 uvajaet politicheskui nezavisimosti y gosudarstvennyy suvereniytet drugih stran y priznaet ih pravo reshati voprosy obespecheniya nasionalinoy bezopasnosty v sootvetstviy so svoimy interesamy bez naneseniya usherba bezopasnosty drugih gosudarstv;

 vystupaet za reshenie vseh mejgosudarstvennyh protivorechiy iskluchiytelino putem peregovorov na vzaimopriyemlemoy osnove;

  iskluchaet odnostoronnee sokrashenie voorujeniya v usherb voennoy bezopasnosty gosudarstva, dopuskaya ego toliko s uchetom svoih ekonomicheskih vozmojnostey y obektivnoy selesoobraznosty dlya obespecheniya neobhodimogo urovnya oboronosposobnostiy.

 Osnovnymy selyamy voennoy politiky Respubliky Kazahstan yavlyaytsya podderjanie mejdunarodnogo mira y bezopasnosti, predotvrashenie ugrozy razvyazyvaniya voyny y obespechenie garantiy nasionalinoy bezopasnosty Respubliky Kazahstan ot vozmojnyh voennyh ugroz.

 Voennaya politika Respubliky Kazahstan na sovremennom etape doljna prednaznachatisya dlya:

 podderjaniya oboronnogo potensiala strany na urovne, adekvatnom sushestvuishim y potensialinym voennym ugrozam s uchetom ekonomicheskih vozmojnostey strany y iymeiyshihsya resursov;

predotvrasheniya krupnomasshtabnyh voennyh stolknoveniy na mirovoy arene y v regione;

 vypolneniya mejdunarodnyh obyazatelistv Respubliky Kazahstan po okazanii voennoy pomoshy soyznym s ney stranam;

 obespecheniya deystviy Soveta Bezopasnosty OON, drugih mejdunarodnyh organizasiy po podderjanii mejdunarodnogo mira y bezopasnosty na vozmojno bolee ranney stadiy razvitiya ugrojaishey situasiy ily konflikta.

 Seli y prednaznachenie voennoy politiky Respublikiy  Kazahstan doljny sootvetstvati polojeniyam Ustava OON.

 

Ardaqty aghayyn!

Jýzdegen jyldar men synaqtardan elimizge degen mahabbatymyzdy óshirmedik, elimizdi qalyptastyrdyq, tәuelsizdikke ie boldyq. Barlyghymyz birigip egemen memleket qúrdyq. Endigi maqsatymyz – ótken jetistikterimizdi saqtay otyryp, jana biyikterge jete otyryp, bolashaq úrpaqtarymyzgha bay jәne egemen elimizdi amanat etu.

Bizding tәuelsizdigimizge әli eki onjyldyq qana boldy. Óz jerinde ómir sýru jәne júmys isteu, óz taghdyryndy ózing anyqtaudan artyq nәrsening joqtyghyn milliondaghan qazaqtardyng týsinuine osy qysqa tarihy uaqyttyng ózi jetkilikti boldy.

Qazaqtardy tize býkkizip, baghyndyrudy, óz jerinen, atynan aiyrudy kózdegender az bolghan joq. Biraq olargha әrqashan jol bermey túrghan kýsh – erlikke, atamekenge degen sezimge jәne bostandyq jolynda qúrbandyqqa toly qazaqtyq minez jatty.

Otanymyzdyng tәuelsizdigi jariyalanghan kýnnen beri jiyrma jyl ótti. Býgin, tәuelsizdigimizding baghasyzdyghyna kózimiz jete otyryp, halyqaralyq toghysta ornalasqan Qazaqstan Respublikasynyng әlemdegi eldermen qarym-qatynastarynyng damuyn baqylap otyrmyz.

Sýiikti otanymyz Qazaqstan – býgin halyqaralyq qoghamdastyqtyng belsendi, tanymal, qúrmetti mýshesi. Búl joghary mәrtebe últyna layyqty әr úlynan, sonymen qosa әr dengeydegi  deputattar men әkimderden, ýkimet mýshelerinen Otannyng býgini men erteni ýshin, sýiikti Qazaqstanymyzdyng damuy  ýshin, sonymen qatar әlemdik arenada onyn  ýnining qatty shyghuy ýshin ýnemi kýsh júmsaudy talap etedi. Otan ýshin jauapty bolughaәrqaysymyz adal enbektenip, jemisti kýsh júmsap, ýlken jauapkershilik pen myqty erikke, últtyq namysqa, joghary bilimdilikke, taza niyetke ie boluymyz qajet.

Ár jyl sayyn respublika óndirgenining 80 payyzyn eksporttaydy, óitkeni bәri shiykizat. Barlyq tabylghan tabys, meninshe, oligarhtardyng qaltasyna, shetelge ketpeui tiyis, ol halyqqa enbekaqy, әleumettik iygilik, otandyq ekonomikagha investisiya retinde qaytuy kerek. Árqashan osylay bolugha tiyis. Osynday ekonomika qúru bizding maqsatymyz.

Býgingi jaghdaylardaghy Qazaqstanda biz odan әri halyq iygiligi ýshin ayanbay enbek etuge, mektepter men balabaqshalar jetispeushiligin jәne azamattardyng túrghyn ýy mәselesin sheshuge, auyldardy gazifikasiyalaugha, industrialdy-innovasiyalyq sayasatty iske asyrugha, qarapayym azamattardy әleumettik qorghaugha, memleketimizding qorghanys qabiletin nyghaytugha mindettimiz. Sonymen qosa, kommunikasiyalyq tәuelsizdik jәne sauda qorghanysyna, azyq týlik qauipsizdigine jәne ekonomikalyq ósimdi óndirushi sala arqyly qamtamasyz etuge, halyqqa strategiyalyq kәsiporyndardy jәne paydaly qazbalar ornyn qaytarugha, zang shygharushy organdardyng rolin kýsheytuge baghyttalghan strategiyalyq maqsattargha jaqyndauymyz kerek.  Uaqyt talaby osynday.

Joghary maqsattargha jetu men ýlken jemisti josparlardy iske asyru onay is emes. Ol bir-eki jylda oryndalmaydy. Biraq әrqaysymyzdyn, últtyng úldary – Parlmaenttin, Mәslihattyng deputattarynyn, әkimderdin, ýkimet mýshelerinin, úiymdastyrushylardyn, barlyq dengeydegi mamandar men jauapty júmysshylardyn, ministrlikter men vedomstvolar qyzmetkerlerining maqsaty adal enbekti qajet etedi.

Aldymyzda sheshimin talap etetin maqsattar túr. Mysaly Qarjy salasyndaghy mәseleler osy:

  • • Últtyq valuta kursynyng túraqtylyghyn qamtamasyz etu;
  • • Nesiyelik qorlardy kóbirek tartu jәne osy negizde shaghyn jәne orta kәsipkerlikke, әsirese óndiristik kәsiporyngha  salynatyn jalpy nesie kólemin ýlkeytu;
  • • Nesiyelik úiymdardyng qarjylyq túraqtylyghyn qamtamasyz etu sayasatyn jalghastyru jәne onyng qyzmetin halyqtyng bos qarajattaryn tartu arqyly, bank qyzmetteri sapasyn jaqsartu arqyly, olardyng oryndalu tәrtibi arqyly keneytu.
  • • Otandyq óndirushi kәsipkerlikke beriletin úzaq merzimdi nesiyelerge kliyentterdi tartu arqyly nesie jýiesin nyghaytu.

 

Ekonomikanyng naqty sektoryn, shaghyn jәne orta kәsipkerlikti qoldau maqsatymen Últtyq bank jәne kommersiyalyq bankter osy baghyttaghy nesiyelerding kólemi men sanyn kóbeytuge, nesiyelik qorlargha kóbirek kliyent tartugha kerekti sharalar qoldanugha tiyis.

Osyghan baylanysty, elde bankterdin, basqa da nesiyelik úiymdardyng sanyn kóbeytu ýshin jәne qyzmet sapasyn jaqsartu ýshin barlyq sәikes normativtik-qúqyqtyq aktilerdi qayta qarap, olardyng qyzmetin jaqsartugha jaghdaylar jasau kerek. Sonymen qatar, alystaghy audandargha mikronesiyeleudi kóbeytuge qosymsha sharalar qoldanu qajet.

Qúrmetti otandastarym!

Osy úly jetistik pen baghasyz últtyq iygiligimizding qasiyetti, minsiz, jәne әrqashan túraqty tәuelsizdigin saqtau -  memleketting maqsaty jәne Qazaqstannyng әr sanaly jәne adal azamatynyng missiyasy. Tәuelsizdik pen egemen memleketti, әlemdi nyghaytudy, túraqytlyq pen últtyq birlikti, joghary otanshyldyq sezimdi,  ruhany qyraghylyqty, últtyq namysty, últtyq qúndylqtar men memlekettik nyshandardy qorghau –  naghyz azamattyq qogham qúrugha, myqty ekonomikalyq jәne әleumettik damugha, strategiyalyq josparlar men maqsattardyng iske asuyna bizdi tolyqtay baghyttaydy.

Tәuelsizdik pen onyng jetistikterin nyghaytu bizdi halyqtyng tarihy sanasyn, etikalyq jәne mәdeny qúndylyqtaryn qalpyna keltiru men tildin, әdebiyettin, ghylymnyn, mәdeniyettin, aghartu men bilim beruding damuyna kóp kýsh salugha iytermeleydi.

Últtyq sananyng qalyptasu ýrdisin kýsheytudegi, órkeniyetti azamattyq qogham negizderin kýsheytudegi tarihymyzdyng taghdyrly kezeninde eng quatty jemisti qúral – qazaq halqynyng úly babalarynyng múrasyna nazar salu.

Tәuelsizdik jyldarynda tamasha til bolyp sanalatyn memlekettik tilimizding qalpyna kelui jәne damuy ýshin barlyq jaghdaylardy jasauymyz kerek edi. Óitkeni búl babalardan qalghan amanat jәne bizding últymyzdyng eng basty qúndylyghymyz. Ókinishke oray jiyrma jylda eshtenke istelgen joq. Biz otanshyldar qazaq tilin kósegesin kógertu ýshin barlyq sharalardy jasaymyz. Búl bizding tarihy mindetimiz.

Bir kezderi memlekettik jәne sayasy til bolmaghan qazaq tilimizding ýni  qazir BÚÚ-nyng jәne basqa da halyqaralyq úiymdardyng eng joghary minberlerinen shyghyp túrugha, aq kógershin siyaqty beybitshilik pen dostyq qúsy retinde әlemdik kenistikte sharyqtaugha tiyis.

Sondyqtan, ejelgi, bay, dana jәne aqyndyq tilge degen memlekettik jәne býkilhalyqtyq qamqorlyq – әrqaysymyz ýshin asyl paryz.

 

 Qymbatty dostar!

Aghymdaghy jylda saltanatty týrde qymbatty Qazaqstannyng memlekettik tәuelsizdigining jiyrma jyldyghyn toylaymyz. Búl mereke qogham ómirining әr salasyndaghy tәuelsizdikting jiyrma jyldyq jetistikterining kórinisi.

Qazaqstanymyz, jas, yntaly, quatty, myqty, deni sau jәne maqsatshyl bozbala siyaqty jiyrma jyldyghyn layyqty tabystarymen qarsy alugha kýsh saluda.

Biz baqyttymyz, sebebi bizding tәuelsiz memleketimiz bar, halqymyz ózining jana tarihyn óz qolymen qúruda. Qymbatty ólkemiz bizding kýndelikti jәne jemisti enbegimizding nәtiyjesinde qalyptasuda. Biz әrqashan myna tynymsyz әlemde tarihy jәne qasiyetti elimizdi qauip-qaterden qorghaugha tyrysamyz.

Ar men últtyq namysymyzgha, otanshyldyq sezimine, halyqtyng shyn jýrekti enbegine tereng senimdemin, barlyghymyz birge josparlarymyz ben iygi niyetterimizdi iske asyratynymyzdy,egemen atamekenimizge jaqsy jaghday jasaytynymyzdy, bolashaqta halqymyzgha layyqty ómir qamtamasyz etetinimizdi ýlken senimdilikpen aita alamyn.

Egemen Qazaqstannyng bolashaqqa jәne damugha joly tik, jarqyn jәne jenister men jana jetistikterge toly bolsyn!

Tәuelsizdikting sәulesi Qazaqstannyng әr azamatynyng jýreginde әrqashan janyp túrsyn, býgingi jәne ertengi jolymyzdyng shamshyraghy bolsyn! Sheksiz mahabbatpen qymbatty halyqqa ýlken baqyt, densaulyq, jana kýsh jәne jemisting jana biyikterin tileymin!

Adal niyetterinizdi iske asyruda Jaratqannan әr qazaq otbasyna barshylyq berudi, tәuelsizdik pen últtyq birlikting saqtaluyn, Qazaqstandy qauipten qorghauyn súraymyn!

Qazaq Eli jәne Qazaq halqy jasasyn!

 

Dorogie sootechestvennikiy!

Segodnya my s Vamy pogovorim o nasionalinyh interesah Respubliky Kazahstan, o tom kak ya ih ponimai no pered etim ya hotel by s Vamy podelitisya svoimy myslyamiy.

Na moy vzglyad, nasha glavnaya seli – sdelati nashe gosudarstvo prosvetayshey stranoy, osnovannoy na razvitoy ekonomiyke s oriyentasiey na silinui sosialinui politiku, bezuslovnom sobludeniy grajdanskih svobod y prav cheloveka, obespechiti formirovanie vysokogo chelovecheskogo potensiala, sozdati dostoynye usloviya jizny vsem grajdanam gosudarstva, obespechiti razvitie gosudarstvennogo yazyka.

My dolojny stremitisya realizovati namechennoe cherez provedenie kachestvennyh strukturnyh reform, naselennyh na effektivnui realizasii intellektualinogo, proizvodstvennogo, professionalinogo y duhovnogo potensiala obshestva.

Nu a teperi davayte pogovorim o nasionalinyh interesah Respubliky Kazahstan.

 

NASIONALNYE INTERESY   

 Nasionalinye interesy Respubliky Kazahstan ohvatyvayt vse sfery jiznedeyatelinosty lichnosti, obshestva y gosudarstva, tesno vzaimosvyazany y yavlyaytsya konseptualinymy oriyentiramy dlya ee dolgosrochnogo razvitiya.

 Strategicheskimy nasionalinymy interesamy yavlyaytsya: obespechenie nezavisimosti, territorialinoy selostnosti, suvereniyteta, razvitie gosudarstvennogo yazyka; ustoychivoe ekonomicheskoe razvitie y vysokaya konkurentosposobnosti kazahskoy ekonomiki; dostiyjenie vysokogo urovnya y kachestva jizny grajdan.

Osnovnymy nasionalinymy interesamy v politicheskoy sfere yavlyaytsya:

    sobludenie konstitusionnyh prav y svobod cheloveka;

    ustoychivoe razvitie demokraticheskogo, pravovogo, sosialino otvetstvennogo gosudarstva;

razvitie y vnedrenie v praktiku gosudarstvennyh organov gosudarstvennogo kazahskogo yazyka;

    obespechenie effektivnogo funksionirovaniya gosudarstvennyh institutov v interesah obshestva;

    dostiyjenie sbalansirovannosty politicheskih interesov grajdan, obshestvennyh obediyneniy y gosudarstva, obshestvennogo konsensusa po kluchevym voprosam razvitiya Respubliky Kazahstan;

    razvitie grajdanskogo obshestva s uchetom nasionalinyh tradisiy y osobennostey;

    effektivnoe protivodeystvie korrupsiiy;

    formirovanie sistemy mejdunarodnyh otnosheniy, osnovannoy na verhovenstve norm mejdunarodnogo prava y mnogostoronnem sotrudnichestve, obespechivaishih uchastie Kazahstana v resheniy voprosov, zatragivaishih ego interesy;

 sovershenstvovanie y ukreplenie mehanizmov obespecheniya nasionalinoy y kollektivnoy bezopasnosty s uchastiyem Respubliky Kazahstan na globalinom, regionalinom y dvustoronnem urovnyah, pridanie mejdunarodnoy bezopasnosty vseobemlushego y kompleksnogo haraktera;

pragmatichnoe vzaimodeystvie s mirovymy sentramy sily, osnovannoe na effektivnoy mnogostoronney y mnogovektornoy diplomatii, strategicheskom partnerstve y osobyh otnosheniyah s drujestvennymy gosudarstvami, ravnopravnom vzaimodeystviy y vzaimnom uchete interesov;

 pozisionirovanie Respubliky Kazahstan za rubejom v kachestve demokraticheskogo pravovogo gosudarstva, otvetstvennogo y predskazuemogo partnera, donora mejdunarodnoy y regionalinoy bezopasnostiy;

 obespechenie zashity prav sootechestvennikov y solidarnosty kazahov vo vsem miyre rady silinogo, prosvetaishego Kazahstana.

10. V ekonomicheskoy sfere osnovnymy nasionalinymy interesamy yavlyaytsya:

ekonomicheskiy rost y povyshenie konkurentosposobnosty kazahskoy ekonomiky na osnove ee strukturnoy perestroyki, ustoychivogo innovasionnogo razvitiya, investisiy v chelovecheskiy kapital, modernizasiy ekonomicheskih otnosheniy, sniyjeniya sebestoimosti, importoemkosty y materialoemkosty proizvodimoy produksiiy;

sohranenie ustoychivosty nasionalinoy finansovoy y denejno-kreditnoy sistem;

obespechenie nediskriminasionnogo dostupa na mirovye rynky tovarov y uslug, syrievyh y energeticheskih resursov;

dostiyjenie urovnya energeticheskoy bezopasnosti, dostatochnogo dlya neytralizasiy vneshney zavisimosty ot postupleniya energonosiyteley;

podderjanie garantirovannogo urovnya prodovolistvennoy bezopasnostiy;

transfer sovremennyh tehnologiy v ekonomiku strany, dostupnosti zarubejnyh kreditnyh resursov.

    11. Osnovnymy nasionalinymy interesamy v nauchno-tehnologicheskoy sfere yavlyaytsya:

formirovanie ekonomiki, osnovannoy na znaniyah, obespechenie razvitiya nauky y tehnologiy kak bazy ustoychivogo innovasionnogo razvitiya Respubliky Kazahstan;

sozdanie novyh proizvodstv, sektorov ekonomiky peredovyh tehnologicheskih ukladov, intensivnoe tehnologicheskoe obnovlenie bazovyh sektorov ekonomiky y vnedrenie peredovyh tehnologiy vo vse sfery jiznedeyatelinosty obshestva;

rasshiyrenie prisutstviya Kazahstana na mirovom rynke intellektualinyh produktov, naukoemkih tovarov y uslug, vzaimovygodnoe mejdunarodnoe nauchno-tehnologicheskoe sotrudnichestvo y privlechenie v ekonomiku strany tehnologiy mirovogo urovnya.

12. V sosialinoy sfere osnovnymy nasionalinymy interesamy yavlyaytsya:

udovletvorenie osnovnyh sosialinyh potrebnostey grajdan, minimizasiya negativnyh posledstviy sosialinoy differensiasiy y sosialinoy napryajennosty v obshestve;

obespechenie obshestvennoy bezopasnosty y bezopasnosty jiznedeyatelinosty naseleniya, sniyjenie urovnya prestupnosty y kriminalizasiy obshestva;

obespechenie zanyatosty trudosposobnyh grajdan y dostoynogo urovnya oplaty truda;

razvitie intellektualinogo y duhovno-nravstvennogo potensiala obshestva, sohranenie y preumnojenie ego kuliturnogo naslediya, ukreplenie duha patriotizma;

privlechenie v stranu pereselensev etnicheskih kazahov na istoricheskui Rodinu

№ 13. V demograficheskoy sfere osnovnymy nasionalinymy interesamy yavlyaytsya:

    ustoychivyy rost chislennosty nasiy na osnove posledovatelinogo uvelicheniya rojdaemosty y ojidaemoy prodoljiytelinosty jizni, sniyjeniya smertnosty naseleniya;

 povyshenie obshego urovnya zdoroviya naseleniya, ohrana zdoroviya matery y rebenka;

 ukreplenie instituta semiy kak sosialinogo instituta, naibolee blagopriyatnogo dlya realizasiy potrebnosty v detyah, ih vospitaniya;

optimizasiya vnutrennih y vneshnih migrasionnyh potokov, obespechenie polojiytelinogo salido vneshney migrasiy za schet pereselensev repatriantov etnicheskih kazahov.

14. Osnovnymy nasionalinymy interesamy v informasionnoy sfere yavlyaytsya:

realizasiya konstitusionnyh prav grajdan na polucheniye, hranenie y rasprostranenie polnoy, dostovernoy y svoevremennoy informasiiy;

formirovanie y postupatelinoe razvitie informasionnogo obshestva;

ravnopravnoe uchastie Respubliky Kazahstan v mirovyh informasionnyh otnosheniyah;

 preobrazovanie informasionnoy industriy v eksportno-oriyentirovannyy sektor ekonomikiy;

effektivnoe informasionnoe obespechenie gosudarstvennoy politikiy;

obespechenie nadejnosty y ustoychivosty funksionirovaniya kritichesky vajnyh obektov informatizasiiy.

  15. V voennoy sfere osnovnymy nasionalinymy interesamy yavlyaytsya:

 ukreplenie v obshestve chuvstva patriotizma, gotovnosty k zashiyte nasionalinyh interesov Respubliky Kazahstan;

effektivnoe strategicheskoe sderjivaniye, obespechivaishee podderjanie mira, regionalinoy bezopasnosty y predotvrashenie ugrozy priymeneniya voennoy sily protiv Respubliky Kazahstan;

obespechenie zashity nezavisimosti, territorialinoy selostnosti, suvereniyteta respubliky v sluchae priymeneniya protiv nee voennoy sily ily ugrozy siloy;

razvitie voennoy organizasiy gosudarstva, podderjanie urovnya oboronnogo potensiala, sootvetstvuishego vozmojnostyam gosudarstva y dostatochnogo dlya resheniya zadach mirnogo y voennogo vremeniy;

ukreplenie mejdunarodnyh y regionalinyh mehanizmov obespecheniya voennoy bezopasnosti, partnerstva y doveriya;

posledovatelinoe razvitie y ukreplenie voennogo y voenno-tehnicheskogo sotrudnichestva so stranamy partneramiy;

povyshenie effektivnosty Organizasiy Dogovora o kollektivnoy bezopasnostiy.

16. Osnovnymy nasionalinymy interesamy v ekologicheskoy sfere yavlyaytsya:

obespechenie ekologichesky blagopriyatnyh usloviy jiznedeyatelinosty grajdan;

preodolenie negativnyh posledstviy radioaktivnogo zagryazneniya territoriy strany y inyh chrezvychaynyh situasiy, reabilitasiya ekologichesky narushennyh territoriy;

ustoychivoe prirodno-resursnoe obespechenie sosialino-ekonomicheskogo razvitiya strany;

rasionalinoe ispolizovanie prirodno-resursnogo potensiala, sohranenie biologicheskogo y landshaftnogo raznoobraziya, ekologicheskogo ravnovesiya prirodnyh sistem;

formirovanie elementov zelenoy ekonomiky v Respubliyke Kazahstan.

sodeystvie podderjanii globalinogo y regionalinogo ekologicheskogo ravnovesiya.

 

Qúrmetti otandastar!

Býgin biz últtyq mәdeny kenistik turaly sóileseyiku Biraq әdettegiddey men aldynda óz oilarymmen bóliseyin.

Ana tili qazaq halqynyng týpnegizi әr adamnyng týpderegi, zәmzәm su aghylatyn bal búlaq. Búl bal búlaq aghyp jatqansha, zәmzәm suyn berip jatqansha, búl bal búlaq qorghalyp jatqansha sol kezge deyin halyqta bar, onyng ruhy bar últtyq sóz ben oida kórsetilgen. Qazaq tili búl qazaq halqynyng ótkenin, kәzirgi zamanyn, bolashaghyn baylanystyratyn kýsh.

Qazaq halqyna ana tili búl erkindikting tili, memleketting tili, qazaq mәdeniyetting tili. Qazaq tildi qorghau, damytu, keneytu, qoghamnyng әr salasynda, últaralyq jәne halyqaralyq qatynasta paydalanu bizding qasiyetti boryshymyz. 

Qazaq tildi, eldi, jerdi qorghau ýshin men qazaq sayasatkerlerdi, qogham qayratkerlerdi, jazushylardy, qazaq tilshilerdi biriguge shaqyramyn.

Qúzyrly organdardyng maqsaty mening oiymsha qazaq tildi qorghau jәne damytu. Eger de biz danaly, túraqty jәne júieli túrde til sayasatty, mәdeniyet sayasatty dúrys jýrgizsek onda qazaq tilding bolashaghyn kepildendire alamyz, qazaq tildi paydalanatyn salasyn keneytemiz, qazaq tildi tughan jerde taratamyz.

Mening oiymsha әr qazaq tughan tildi qorghau kerek, otarlyq zamanda jasalghan jaralardy emdeu kerek, myndaghan jyldar boyy kele jatqan kazaq tildi taratu kerek, damytu kerek.

Búl ýlken jәne óte kerekti, manyzdy júmys. Búl júmysta men býkil qazaq halqyna auyzbirlik, senimdilik, ana tilge shyn jýrekten tereng mahabbat tileymin!. 

Endi men últtyq mәdeny kenistik turaly biraz sóz aityp keteyin. Mening oiymsha halyqqa eng qәuipti apat ol últtyq ústamdardy, qúndylyqtardy joghaltu, al últtyq ústamdardan, qúndylyqtardan aiyrylghan halyq beyjәi, týnilgen, eshtenkeni syilamaytyn tobyr bolady.

Mening oiymsha últtyq ziyaly qauym, aqyndar, jazushylar últtyq mәdeny kenistik qúrastyrady jәne keneytedi.

Bizde kәzir ókinishke oray jemqorlyq, sayasatqúmarlyq, tәrtipsizdik, bos sayasy shaghystyru jәne alauyzdyq keng qanatyn jaydy, búnyng bәri qazaqtyng damuyn toqtatady, ziyan qyldyrady sondyqtan mening maqsatym osy shataqtyng bәrin toqtatu jәne qazaq últtyng kýsh quatyn memlekettin, últtyng damuyna baghyttandyru.

Mening oiymsha jazushylargha arnalghan Múhtar Auezov atyndaghy memlekettik premiya kerek, al aqyndargha arnalghan Maghjan Júmabaev atyndaghy memlekettik premiya kerek, búl memlekettik premiyalar dúrys shygharmalardy jazatyn, últtyq iydeyagha kónil bóletin jas nemese el bilmeytin jazushylargha berilu kerek.

Mening oiymsha abyroyly qazaq jazushylardyng shygharmalaryn taratuymyz kerek, sonymen qatar jas nemese el bilmeytin jazushylardy, aqyndardy dúrys shygharmalardy jazatyn, últtyq iydeyagha kónil bóletinderdi sahnagha shygharyp, premiya berip, tәrbiyeleytin kitәptarin taratuymyz kerek.

Qazaqtyng intellektualdyq kóshbasshylar últtyng bolashaghy úshin biriguine, til tabysqanyna men senemin jәne osyny jýzege asyruyna tyrysamyn. Men senemin qazaqtyng intellektualdyq kóshbasshylar til tabysyp birikkin kózqarasyn, últtyng mýddesinde negizdeletin danaly pikirin bildiredi.

 Mening oiymsha biz qazaqtar óz últtyq ústanymdarymyzdy, qúndylyqtyrymyzdy, rúhymyzdy tereng túsinuimiz kerek, sezinuimiz kerek.

Bizding ortaq missiyamyz, maqsatymyz ol qazaq últty, әr qazaqty birikken jәne sau, kóp jasaytyn organizm retinde janghyrtu jәne damytu. 

Bizding aldymyzda tarihy mindet túr ol birikken qazaq últtyq mәdeny kenistik qúrastyru jәne damytu, sonymen qatar qazaq tildi janghyrtu, damytu jәne taratu.

Birikken qazaq últtyq gumanitarlyq kenistik qazaqtyng ótkenin jәne bolashaghyn, últtyq nyshandardy, qazaq memleketti, qazaq tildi, qazaq mәdeniyetti bir jýiege biriktiredi, biriktirip últty damytady.

Al birikken qazaq últtyq gumanitarlyq kenistikti qúrastyru ýshin, damytu ýshin qazaqtyng ziyaly qauymy, qogham qayratkerleri, ghalymdary, sayasatkerleri, tilshileri birigip kóp júmys jasau kerek.

Mening oiymsha memleket arqyly últty aghartatyn, damytatyn jobalargha jәne baghdarlamalargha qoldau beru kerek. Jana, últjandy mәdeny jәne әdeby shygharmalardy memleket arqyly qoldaugha kez keldi.

Mening oiymsha qazaq últtyq rúhty nasihattaytyn qazaq kitәpti, qazaq últtyq rúhty nasihattaytyn qazaq teatr qoymalardy, qazaq últtyq rúhty nasihattaytyn qazaq kinofilimderdi, últtyq múrajaylardy, últtyq kitәphanalardy, últtyq múraghattardy, últtyq arheologiyalyq júmystardy júieli jәne túraqty týrde qoldaugha memlekettik sharalar qoldanu kerek. Biz qazaq últtyq tarihy nyshandardy janghyrtugha mindettimiz!.

Áriyne qalalargha, kóshelerge tarihy ataqtaryn qaytaru júmysy eshuaqytta toqtamau kerek. 

Biz qazaq últtyq bilim beru salasyn jәne qazaq últtyq ghylym júmysyn janghyrtuymyz kerek, sonymen qatar qazaq últtyq aqparat kenistikti nәpsiden jәne taghy basqa qoghamnyng adamgershilik qaghidattaryna, qazaq últtyq mýddelerge ziyan keltiretin yqpaldardan qorghaumyz kerek.

Al egerde biz bәrimiz, әsirese qazaq jazushylar, aqyndar, sayasatkerler, qogham qayratkerler, ghalymdar, tilshiler ayanbay últ mýddelerin oilap, birigip halyqqa júmys istesek, onda әriyne qazaq últtyq gumanitarlyq, ómirlik kenistik janghyrady, damidy. Al qazaq ómirlik kenistik búl últtyq qúndylyqtar jәne últ bolashaghy kenistigi.

Mening oiymsha bizge ózimizding qazaq últtyq taghdyrymyz, bolashaghymyz ýshin tereng sezinilgen, ýlken, naqty últtyq jauapkershilik kerek.   

Bizdi eshkim toqtata almaydy, bizge tek kóbrek últ ýshin, el ýshin qoyan qoltyq júmys isteumiz kerek. 

Men senemin biz ózimizding maqsatymyzgha jetemiz!.

Nazar audarghanynyzgha rahmet!

 

Dorogie sootechestvennikiy!

Segodnya my s Vamy pogovorim ob osnovnyh ugrozah nasionalinoy bezopasnosty Respubliky Kazahstan.

 

OSNOVNYE UGROZY NASIONALNOY BEZOPASNOSTIY

Ugrozy nasionalinoy bezopasnosty Respubliky Kazahstan nosyat kompleksnyy y vzaimosvyazannyy harakter. Otdelinye istochniky sposobny porojdati spektr ugroz, proyavlyayshihsya v razlichnyh sferah jiznedeyatelinosti. Nekotorye ugrozy mogut odnovremenno vozdeystvovati na sostoyanie nasionalinoy bezopasnosty po neskolikim napravleniyam. Formamy ugroz v stadiy ih zarojdeniya y nasysheniya yavlyaitsya risky y vyzovy nasionalinoy bezopasnostiy.

Osnovnymy potensialinymy libo realino sushestvuishimy ugrozamy nasionalinoy bezopasnosty yavlyaytsya:

posyagatelistva na nezavisimosti, territorialinui selostnosti, suvereniytet Respubliky Kazahstan;

navyazyvanie Respubliyke Kazahstan politicheskogo kursa, ne otvechaishego ee nasionalinym interesam, vmeshatelistvo izvne vo vnutripoliticheskie prosessy;

nedostatochnaya konkurentosposobnosti ekonomiky Respubliky Kazahstan; 

sniyjenie urovnya blagosostoyaniya y kachestva jizny naseleniya;

destabilizasiya nasionalinoy finansovoy y denejno-kreditnoy sistem, poterya stabilinosty nasionalinoy denejnoy edinisy;

nesposobnosti vozvrashati y obslujivati vneshniy y vnutrenniy dolg;

nevozmojnosti garantirovannogo obespecheniya syrievymy y energeticheskimy resursamy v obemah, obespechivaishih namechennyy rost VVP;

poterya vneshnih rynkov, v tom chisle v rezulitate diskriminasiy belorusskih proizvodiyteley;

otstavanie v tempah perehoda ekonomiky k peredovym tehnologicheskim ukladam ot drugih gosudarstv, degradasiya tehnologicheskoy struktury realinogo sektora ekonomikiy;

 depopulyasiya, obshee starenie nasii, sniyjenie tempov rojdaemosti, uhudshenie drugih osnovnyh pokazateley demografiy y zdoroviya nasiiy;

rost prestupnyh y inyh protivopravnyh posyagatelistv protiv lichnosty y sobstvennosti, korrupsionnye proyavleniya;

podgotovka ily osushestvlenie terroristicheskih aktov na territoriy libo v vozdushnom prostranstve Respubliky Kazahstan, ispolizovanie ee territoriy libo vozdushnogo prostranstva terroristicheskimy organizasiyamy y gruppamy protiv inyh gosudarstv;

proyavleniya separatizma, religioznogo ekstremizma na territoriy Respubliky Kazahstan;

rost nereguliruemoy immigrasiy v stranu;

narushenie ustoychivosty sistemy sosialinoy zashity;

rost bezrabotisy, v tom chisle neregistriruemoy y skrytoy;

destruktivnoe informasionnoe vozdeystvie na lichnosti, obshestvo y gosudarstvennye instituty, nanosyashee usherb nasionalinym interesam;

narushenie funksionirovaniya kritichesky vajnyh obektov informatizasiiy;

vozniknovenie na territoriy Respubliky Kazahstan libo vblizy ee granis krupnomasshtabnyh chrezvychaynyh situasiy prirodnogo y tehnogennogo haraktera, epiydemiy y epizootiiy;

sniyjenie nauchno-tehnologicheskogo y obrazovatelinogo potensiala do urovnya, ne sposobnogo obespechiti innovasionnoe razvitiye;

nezakonnoe rasprostranenie v Kazahstane ily peremeshenie cherez ee territorii orujiya massovogo unichtojeniya, ego komponentov y sredstv dostavki, tehnologiy y oborudovaniya dvoynogo naznacheniya, orujiya, boepripasov, radioaktivnyh, himicheskiyh, biologicheskih y drugih opasnyh veshestv y materialov;

utrata znachiytelinoy chastiu grajdan tradisionnyh nravstvennyh sennostey y oriyentirov, popytky razrusheniya nasionalinyh duhovno-nravstvennyh tradisiy y neobektivnogo peresmotra istorii, zatragivaishie dannye sennosty y tradisiiy;

rezkoe libo masshtabnoe sniyjenie doveriya grajdan k osnovnym gosudarstvennym institutam;

selenapravlennye posyagatelistva na jizni, zdorovie y svobodu kazahskih grajdan, prebyvaishih za rubejom;

nedostatochnye masshtaby y uroveni vnedreniya peredovyh informasionno-kommunikasionnyh tehnologiy;

sniyjenie ily poterya konkurentosposobnosty otechestvennyh informasionno-kommunikasionnyh tehnologiy, informasionnyh resursov y nasionalinogo kontenta;

degradasiya zemeli, lesov y prirodnyh kompleksov, istoshenie miyneralino-syrievyh, vodnyh y biologicheskih resursov;

 radioaktivnoe, himicheskoe y biologicheskoe zagryaznenie pochv, zemeli, vod, nedr, rastiytelinosty y atmosfery;

utrata libo razglashenie svedeniy, sostavlyayshih ohranyaemui zakonodatelistvom taynu y sposobnyh prichiniti usherb nasionalinoy bezopasnostiy. 

Pod voennoy ugrozoy Respublika Kazahstan, sleduya normam mejdunarodnogo prava, ponimaet deystviya drugogo gosudarstva (drugih gosudarstv), ekstremistskiyh, religioznyh, separatistskih dviyjeniy, organizasiy, raspolojennyh na territoriy drugogo gosudarstva (drugih gosudarstv), ukazyvaishie na realinoe namerenie priymeniti voorujennui silu protiv Respubliky Kazahstan.

Tendensiy razvitiya Sentralino Aziatskogo regiona sviydetelistvuiyt ob otsutstviy v nastoyashee vremya voennoy ugrozy Respubliyke Kazahstan. Vmeste s tem sushestvuet voennaya opasnosti na urovne riskov y vyzovov, obuslovlennaya nalichiyem obektivno sushestvuishih istochnikov voennoy ugrozy. 

 

Mening oiymsha, biz qazaqtar, bir birimizben aqyldasyp, bir birimizdi tyndap, bir birimizding aitqanyna zer salyp, bir birimizdi ayalap, bir birimizdi Otan ýshin ereng enbekke shaqyryp, elimizge tek jaqsylyq tilep, últtyq mýddelerdi basshylyqqa ala otyryp, naryq pen jospardy tiyimdi paydalanyp, elimizding kósegesin kógertip, jana tehnika men tehnologiyalardy qoldanyp, ana tilimizdi damytyp 21 ghasyrda jana әri gýldengen Qazaqstandy qúruymyz kerek. Búl bizding babalarymyzdyng aldynda qasiyetti boryshymyz.

Ardaqty aghayyn!

Tu – qazaq halqy ýshin ejelden memlekettilikting negizgi nyshandarynyng biri sanalady. Tu - jýzdegen jyldar boyy babalarymyz ýshin abyroydyng nyshany jәne erekshe mәrtebege iye.

Býginde, HHI ghasyrdyng basynda, halqymyzdyng ótken ómirining tarihyna ýnilsek, tughan ólkesin qorghau ýshin babalarymyzdyng tu astyna jinalyp, talay qúrbandyqqa barghandaryn kóremiz.

Baqytqa oray, jýzdegen jyldardan son, tәuelsizdikting arqasynda qazaq halqy tәuelsizdik pen egemendikting nyshany sanalatyn últtyq tuyna qayta ie boldy. Jana әlemde әr tәuelsiz jәne egemen memleket tuy arqyly tanylady. Osyghan baylanysty, tudy qúrmetteu men úlyqtau –ejelgi tarihi, mәdeny jәne ruhany últtyq qúndylyqtargha degen qúrmet, bayraq Qazaq jerimen, Qazaq tilimen, Eltanba jәne Últtyq әnúranmen birge eng asyl últtyq jәne memlekettik nyshanymyz.

Sony eskere otyryp, halyqty, әsirese, óskeleng úrpaq pen jastardy ózindik tanym men otanshyldyqqa tәrbiyeleu ýshin, tudyng jasampaz jәne yqpaldy róline degen qúrmetpen el astanasynyng eng kórikti jerlerining birinde ýlken tutúghyr ornatyldy.

Tu men Eltanba ornatylghan jerge kelgen әr adam osy eki nyshan ejelgi halqymyzdyng baqytyn, tabysyn, yntymaghyn, birligin, abyroyyn, otanshyldyghy men últtyq mentaliytetin, qazaqtardyng iygi maqsattary men mýddelerin osy nyshyn týsteri iske asyryp túrghandyghyn keremet sezinedi.

Bayraghymyz – iygiliktin, tynysh ómirdin, mәngilik últtyq birlikting jәne Qazaqstan halqynyng baqytty bolashaqqa degen ýmitining belgisi.

Osyghan baylanysty, Últtyq tugha degen mahabbat pen qúrmet әr adal adamnyng jýreginde bolugha jәne ony memlekettiliktin, últtyq tәuelsizdikti nyghaytudyn, el jetistikterin qorghaudyng abyroyly jolyna baghyttaugha tiyis. Yaghni, qazaq memleketining tәuelsizdik nyshany retinde Últtyq bayraqqa degen qúrmet qoghamnyng әr mýshesi ýshin tarihy missiya, perzenttik jәne azamattyq paryz boluy qajet.

Aldaghy uaqytta da, әrbir adal jәne otanshyl adamnyng ózining Últtyq tuyn maqtan etetinine, ony memlekettin, memlekettiliktin, Otan tәuelsizdigi men bostanydyghynyng nyshany retinde qúrmetteytinine, onyng manyzdylyghyn, rólin jәne mәnin býgingi jәne keler úrpaqqa ýiretetinine nyq senimdemin.

            Qazaq halqy býginde órkeniyetti qogham qúru jolynda birlik pen yntymaqtastyq bayraghymen nyq qadamdap keledi, erkindiksýigish últtyng arman-mýddesining ainasy bolghan Memlekettik tudy basqa da últtyq asyldar siyaqty mәngilik qasterleytin bolady.

Qazaqtardyng jenisi, tilegi, últtyng әrbir layyqty perzentining ýmit sәulesi men ar-namys jalyny – qazaq halqynyng bayraghy mәngilik qalyqtaydy!

Otan tәuelsizdigining el abyroyy men jandanuynyng negizi ekeni, onyng әr adam janyndaghy biz qúrmetteytin mәdeniyet pen úly babalar esteligine degen qúrmet sezimin úlghaytqany esh kýmәnsiz. Tәuelsizdik túlgha erkindigi men adam ómiri mәnining negizi retinde әr uaqytta bolmysymyz ben últtyq mentaliytetimizding eng negizgi bóligi bolyp qalady. Tәuelsizdik armany  әrqashan otanshyldardy, kýreskerlerdi, әsirese ziyalylardy últyq mentaliytetti qorghaugha, úrpaq sabaqtastyghyn qamtamasyz etuge, Otan tәuelsizdigin qorghaugha baghyttady.

Tәuelsizdik ózimen birge mýmkindik, qabilet jәne jauapkershilik alyp keldi. Tәuelsizdik bizge sanghasyrlyq armanymyzdy óz qolymyzben shynayygha ainaldyru mýmkindigin әkeldi. Tәuelsizdik bizge ýlken jetistikterge jetu jәne ony maqtan tútu qúqyghyn berdi. Biraq eng aldymen, tәuelsizdik barlyghymyzgha shynayygha ainalghan sanghasyrlyq armanymyzdyng jauapkershiligin iyghymyzgha artty. Búl salmaqty kóterim jýru, shynymen – ýlken abyroy, jәne barlyghymyz halyqtyng baqytty úrpaghymyz, bizding úrpaqtarymyz da solay bolady, tәuelsiz Atamekenin nyghaytatyn bolady. Qazaq memlekettiligining aldaghy onjyldyqtarynyng odan әri jemisti bolatynynyna senemin. Olar barlyghymyzdyng júmysymyzdyn, bar qazaq halqynyng birikken talpynystarynyng arqasynda jemisti bolady.

Tәuelsizdik últtyq mәdeniyetimizdi jandandyrdy jәne ejelgi últymyzdyn  mәni men әleuetin kórsetedi. Býginde adamzat qazaq halqynyng ejelgi jәne bay mәdeniyetimen tereng tanysuda, uaqyt óte kele ol mәdeniyet jaqsy oi-pikirlerding iske asuyna, joghary jalpyadamy qúndylyqtardyng bangyna әser etetin bolady. Tәuelsizdikting jiyrma jylynda jas demokratiyalyq jәne qúqyqtyq memleketti qúrushylar ózderin óz mәdeniyetterining ayasynda shektep qoymady, mәdeniyetting qarsy qoyylu talpynystaryn kinәrattady jәne órkeniyetting paydaly dialogyn qoldady.

Óz tarihy men mәdeniyetin bilu últtyq abyroydy jana zamangha beyimdep qana qoymay, órkeniyetpen, ózge halyqtarmen baylanysty nyghaytugha naqty negiz qalaydy.

Qogham ómirin demokratiyalandyru ýrdisi dәuir talaby sanalady jәne әr túlgha men mәdeniyetting adamgershilik әleuetin tiyimdi qoldanugha yqpal jasaydy. Sondyqtan, Qazaqstanda negizi qúqyq pen túlgha bostandyghy sanalatyn demokratiyalyq qogham qúru ýrdisinde memleketting últtyq erekshelikteri de eskeriluge tiyis.

Elde qabyldanghan zandardyng tәjiriybe jýzinde mәni bolsa ghana, túlgha bostandyghy qamtamasyz etiletini sózsiz. Sondyqtan, tek qúqyqtyq memleket qana erkindikting barlyq týrlerine negiz bolady.

Bizding qol jetkizgen memleketimiz ben últtyq memlekettik jýiege basa nazar audaru basqa últtardyng qúqyqtaryn shektep qong degendi bildirmeydi. Óitkeni, últtyq memleket biz ýshin últtyq mәdeniyet pen tildi, memleket birligi men tútastyghyn, yntymaqtastyq pen týsinistikti qorghaudyn, Qazaqstannyng әr azamatynyng memleketti qorghauyn qamtamasyz etuining qúraly bolyp tabylady.

Demokratiyalyq jәne qúqyqtyq memleketting sayasy bilimdi,әdildikti qorghaugha qabiletti, zang jogharylyghyn qadaghalaugha jәne azamattyq qogham qúrugha dayyn azamattargha ghana arqa sýieytinin ózge elder tәjiriybesi kórsetti. Dәl sol ýshin egemen qazaq memleketi shynayy demokratiyalyq normalardy azamattyq óogham damuynyng faktory retinde negizge alyp, azamattyq qogham qúrugha jaghdaylar jasaugha jәne osy jolda nyq qadamdaugha tiyisti. Qazaqstan Ýkimetining eng negizgi maqsattarynyng biri – naghyz últtyq birlikti últtyq memleketting nyq irgetasyna deyin jetkizu boluy qajet.

Bizding býgin óz elimizding bar ekeni, jana memleketting negizin qalap jatqanymyz, óz memlekettiligimizding jauapkershiligin qolgha aluymyz quanyshty.

Býgin qazaq halqy óz bolashaghyn sayasy erkindikpen anyqtaydy. Búl ýrdis nyq ekonomikalyq damu men memlekettilikting últtyq jýiesi arqyly qúqyqtyq jәne demokratiyalyq qogham qúru maqsatymen halyqty biriktirudi talap etti.

Últtyq memleket qúru men demokratiyalyq jәne qúqyqtyq qogham qúru ýrdisi memlekettik egemendik turaly deklarasiya qabyldaghannan keyin jana mәnge ie boldy.

Partiyalar jәne týrli sayasy toptar, memleket jәne qogham qayratkerleri, sonymen qatar barlyq azamattar elding damuy men egemendikti qorghau jәne memleket shekarasynyng tútastyghy ýshin jalpyúlttyq qúndylyqtardyng partiyalyq, toptyq jәne túlghalyq qúndylyqtardan jogharylyghyn týsinuleri kerek.

Soghan baylanysty, biz mәdeniyetting úly ókilderining shygharmashylyqtaryna, ghylymgha jәne qazaq әdebiyetine últtyq tanymdy damytu men últtyq abyroydy jogharylatu maqsatynda nazar audaruymyz qajet.

Býginde biz qazaq últtyq memleketining kemeldenu kezenindemiz. Osy taghdyrsheshti kezende qazaq halqynyng úly ókilderining shygharmashylyghy men onyng әlemge әigili mәdeniyeti últtyq iydeya men tanym qalyptastyru ýrdisin jedeldetude, azamattyq qogha men tәuelsiz Qazaqstan memleketining negizin nyghaytuda ýlken   kýsh bolyp tabylady.

Últtyng úly ókilderining iydeyalary әr uaqytta, әsirese, erkindik pen tәuelsizdik iydeyasyn qalyptastyru kezeninde, qoghamnyng keng shenberin qamtyp, ózindik tanymnyng mәni bildirdi.

Olardyng basty maqsaty tarihy jәne mәdeny qúndylyqtardy qayta jandandyru, babalarymyzdyng memlekettilik mәdeniyetining úlylyghy, әdil jýie qúru boldy. Osy iydeyalardyng barlyghy birtindep yqpaldy iydeyaly, әleumettik, mәdeny jәne ruhany kýshterge ainaldy.

Bar әlemde bizding halqymyzdy bay shygharmashylyq múrasy, joghary mәdeniyeti bar, beybit jәne órkeniyetti adamdar retinda tanidy.

Ziyaly qauymymyzdyng ótkendegi, býgingi jәne keleshektegi tarihy missiyasy babalar ósiyetimen, mәdeniyetti qúrmetteumen, tamasha qazaqy últtyq dәstýrleri nasihattaumen, memlekettik til jәne memleket tәuelsizdigining iydeyasyn uaghyzdaumen,  azamattardy otanshyldyqqa tәrbiyeleumen, demokratiya jәne adamgershilik, enbek jәne damu, bilim jәne mәdeniyet uaghyzymen, otangha jәne qazaq halqyna degen sheksiz mahabatty uaghyzdaumen baylanysty. Qazaqtyng әr jana úrpaghynda erkindiksýigishtik jәne otanshyldyq sezimin eng aldymen ziyalylar, óner qayratkerleri men ghalymdar jalyndatugha tiyisti.

Óitkeni ghylym men mәdeniyet últtyq ruhty, dәstýrdi, әdet-ghúryptardy, tarihy estelikti, әr halyq pen últtyng bolmysyn beyneley otyryp, adamdardy dostyqa jәne seriktestikke jaqyndatatyn, jalpy birlikting beyneleushisi sanalatyn jol.

Sondyqtan mәdeny sayasatymyzdyng basty baghyttarynyng biri qazaq halqynyng layyqty perzentterinin  shygharmashylyq jәne ghylymy múralaryn oqu men qúrmetteu, qogham mýddesinde jalpy adamy qúndylyqtardyng jandanuy men qoldanyluy bolyp tabylady.

Keler úrpaghyna qúndylyqtar jýiesin amanat ete almaytyn halyq basqa halyqqa ainalyp ketip, últy joq ónsiz beynege ainalady.

Memlekettik tәuelsizdikting jiyrma jyldyq tәjiriybesi әr halyq pen memleket ýshin tәuelsizdikke jetuding óte auyr ýrdis ekenine, ony qorghaudyng da onay emes ekenine kuә. Tәuelsizdik pen últtyq birlikke jetu joly onay kóringenimen, ómir kórsetkendey, tәuelsizdik pen últtyq birlikti qorghau el túrghyndarynan, әsirese ziyalylardan kýresti, talpynysty, joghary mәdeniyet pen minsiz sayasy mәdeniyetti talap etedi.

Qazaq qoghamynyng ary qarayghy damuynyng tarihy qajettiligi ziyalylar júmysyn memleketti damytu maqsatynda azamattardy mәdeny jәne ruhany tәrbiyeleuge, sayasy dengeydi jogharylatugha baghyttaydy.

Álemdik qauymdastyqtyng ómirlik realiyasy men býgingi ómiri kórsetkendey, eger azamattar qajetti bilgirlik, tanymnyng jogharylyghyn kórsetse, olardyng arasynda últtyq birlik pen yntymaqtastyq qamtamasyz etiledi. Sondyqtan, el ziyalylary bar kýshteri men mýmkindikterin bilim dengeyining jogharylauyna, halyqtyng biliktiligine, qoghamnyng sayasy mәdeniyet dengeyin kóteruge, el halqynyng birligine, qogham ómirin jaqsartugha jәne tughan Qazaqstanyn damytugha arnaugha tiyisti.

Halqymyz tek ornyqty últtyq birlik jaryghynda ghana demokratiyalyq, qúqyqtyq, damyghan, zayyrly memleket qúra alady, sonymen qatar jalpy adamdyq órkeniyetting damuyna ýlesin qosa alady.

Býgin, memleket tәuelsizdigining sayasy kezeninde ejelgi halqymyz osy manyzdy mәdeny jәne әleumettik qúbylysqa tereng qúrmet kórsetedi, yaghny últtyq birlikti nyghaytugha ýlken ýlesin tiygizude. Memleketting әleumettik-ekonomikalyq sayasatyna osy kózqarasty alsaq kóretinimiz, olar negizinde ornyqty últtyq birlikti qamtamasyz etuge baghyttalu kerek. Ol ýshin qazaq halqynyng últtyq tanymy men mentaliytetin, Qazaqstan túrghyndarynyng birligin qamtamasyz etudi el damuynyng faktory retinde jana dengeyge kóteru qajet.

Sondyqtan men últ ziyalylardy últymyzdy damytugha, sana sezimin ósiruge, jýrekterinde otanshyldyq sezimin úyalatugha, qazaqtyng birligin nyghaytugha shaqyramyn!

 

Qúrmetti otandastar!

Halqymyzdyng úzaq tarihynda qazaq tili úly últtyng bolmysynda jәne últtyq tanymynda taghdyryn sheshushi ról atqarghanyn babalarymyzdyng qaldyrghan janjaqtylyghymen, qúndylyghymen kórinetin jazbasha jәne auyzsha múralarynan bilemiz.

Osy kýnge deyin últ bolmysynyng mәndiligin babalarymyzdyn  namyspen, otanshyldyqpen qorghap kelgeni sekildi, biz de ony úrpaqtarymyzdyng sózi men isinde qorghauymyz kerek.

Qazaq tilin bilu – últqa degen, últtyq, tarihy jәne mәdeny qúndylyqtargha degen qúrmetting belgisi ekenin men talay ret atap kórsettim. Anamyz jәne Otanymyzben birge Qazaq tilin eng joghary asylymyz retinde qabyldadyq, últymyzgha degen úly maqtanyshpen osy oidy úrpaqtarymyzdyng sanasynda qalyptastyramyz.

Últtyq til baylyghy ýshin, últtar men mәdeniyetterding ózara qarym-qatynastarynyng damuyndaghy dәuirde myqty da aiqyn tilimizdi nyghaytyp, ony bolashaq úrpaqtargha bar súlulyghy jәne kýshimen qaldyru ýshin babalar múrasyn dúrys qoldanuymyz kerek.

Jana memlekettilikting qazirgi satysynda últtyq tilimizding tarihi, jazylghan jәne sózdik mýmkindikterin dúrys qoldanu, sonymen qatar memlekettik tilding ary qaray damuy ýshin barlyq negizder men naqty mýmkindikter jasau qajet.

Qazaq tilinde óleng jazyp, gazetter men baghdarlamalar shygharyp jәne ghylymmen ainalysu ýshin, qazaq tili ýzdiksiz damyp jәne janaryp otyruy qajet. Qorshaghan ortany tanu ýshin, bolyp jatqan jaghdaylargha taldau jasau ýshin, qazaq tildi týsinikter kerek. Sonda ghana, jana qúbylystardy suretteuge qajet jana sózder bolady, mazmúndy sheshimder qabylday alamyz.

Qazaq tilinde sóilep, osy tilde oilaytyn adamdardy tilding bolashaghyna degen qamqorlyq biriktirip túrghanyna tereng senimdemin. Osynday qamqorlyq pen is jýzindegi beyildilik tilimiz ben mәdeniyetimizdi qorghaydy. Barlyghymyz birigu arqyly tilimizge qamqor bolyp, ony qorghay beruimiz qajet. Memlekettik tildi qorghaumen, saqtaumen jәne damytumen maqsatty týrde jәne memlekettik dengeyde, sonymen qatar basqa tildi ýirengisi keletinderge kedergi bolmay-aq ainalysuymyz kerek.

Men Qazaq tildi aqparattyq alang qúruda kýsh saluymyzdy qajet sanaymyn. Búl kýrdeli jәne qymbatqa týsetin ýrdis, biraq ol bizding onaylyqpen beriluimiz kerek ekenin bildirmeydi.

Otangha degen mahabbatqa toly, boyyna erlikti, danalyqty jighan  qazaq halqy – keremetting keremeti. Dәl sol halyq Qazaqstannyng qalalary men auyldarynda túrady jәne ol men ýshin asa qymbatty, mening sýiikti halqym!

Taulary men jazyqtaryna qorshalghan, aspany ashyq jer – mening atamekenim Qazaq Elim!

Mening jerimning biyik taulary men jazyqtary bar, shólderi men tenizderi bar, keng dalalary men nu ormandary bar, syldyrap jatqan ózenderi bar, búl jer – qazaqtardyng jeri, Tәnirding meyirimine bólengen halyqtyng qasiyetti jeri! Kez kelgen naghyz qazaqtan әlemdi ainalyp ózine basqa jer tabuyn súrasan, ol saghan kýlli әlemdi sharlasa da, osy jerden artyghyn tappaytynyn aitady!

Men bolsam, men ýshin Otangha qyzmet etuden, babalardyng qaldyrghanyn qorghaudan manyzdy maqsat joq. Men ýshin memleketimizdi nyghaytudaghy, Otanymyzdy kórkeytudegi, halqymyz ýshin jarqyn, әleumettik jәne әdil bolashaq qúrudaghy babalar ósiyetine eruden artyq is joq. Bar ómirimdi qaldyqsyz osyghan arnadym.

Biz endi egemendi elmiz. Qazaqstannyng tәuelsizdigi әlemdik qauymdastyqpen moyyndalghan. Endi Qazaqstannyng bar adamdarynyng oiy men isi tәuelsizdikti kórkeytuge, nyghaytugha baghyttalu kerek. Búl ýshin bizde barlyq mýmkindik bar. Múnay, astyq, metall, maqta bar, eng bastysy, enbekqor, parasatty jәne talantty halqymyz bar. Últ ýshin ereng enbek etip elimizdi gýldendirip, Qazaqstannyng kósegesin kógerteyik, jarqyn otandastar!

Atamekenning tәuelsizdigi әrqaysymyzgha asyl. Sondyqtan mening oiymsha, Bizding últtyq ruhymyz joghary bolu qajet. Babalarymyz aitqanday, ruhyndy joghaltqansha ólgening artyq. Jastarymyz kórealmaushylyq, ózimshildik siyaqty jaman sezimderdi jenuleri kerek. Ata-anagha, ýlkenderge degen qúrmet halqymyzdyng ereksheligi. Qazaq jastary úly babalaryna layyq bolu kerek. Olar da úly babalary siyaqty Otanyn sýiip jәne qorghaulary kerek. Tәuelsizdik pen qazaqy últtyq ruh – Qazaqstan sýienip túrghan ajyramas tirekter. Tәuelsizdik pen qazaqy últtyq ruh – bizding iygiligimiz ben taghdyrymyz! Otandy maqtan tútatynymyzdy úyat sanamauymyz qajet. Búl qasiyetti sezim. Basqa esh jerden bizdiki siyaqty tamasha eldi tappaysyz. Sondyqtan da, Otanymyzdy sýiemiz, maqtan etemiz. Qúday qalasa, keyin ol ary qaray gýldene beredi.

Qymbatty dostar!

Biz últtyq muzykalyq ónerimizdi de damytuymyz kerek. Qazaq muzykasy qazaqtardyng jan dýniyesin tanytyp, erekshe әuende boluy qajet. Qazaq últtyq mәdeniyeti – baylyghymyz ben iygiligimiz, oghan basa nazar bóluimiz kerek. Mening oiymsha, biz qazaq әdebiyetti damytuymyz kerek, búl bizding ruhany qazynamyz. Mәdeny múramyzgha kónil audaryp, ony zerttep jәne damytyp, azamattarymyzdyng arasynda nasihattaugha tiyistimiz.

Jana qazaq qoghamy memlekettilik pen damudyng iydeyasynda últtyng biriguine әkeletin qayta órlegen últtyq tanym men moralidi-sayasy qúndylyqtar negizinde damugha tiyisti. Búnyng manyzdy faktory retinde jalpy tabysqa jetuding kepili sanalatyn biylik pen halyq arasyndaghy ózara týsinistik, ózara senim bolyp tabylady. Búnday qatynastar demokratiya men joghary zandar negizindegi memleket qúrylysynda jaghymdy jaghdaylar jasaydy. Qoghamymyzdyng qalyptasuy jәne belsendi damuynyng qazirgi kezinde azamattardy tәuelsizdikting prinsipteri men qúndylyqtaryna tәrbiyeleu memlekettegi jana qatynastardyng negizin odan әri nyghaytady. Biraq, búl jerde eskeretin óte manyzdy jaghday: qoghamdyq damudy jasandy jedeldetu ýrdisi ótpeli kezenning nәzik balansyn búzyp, adamdargha týzelmes ziyan tiygizedi. Memleketting demokratiyalyq qúrylysy onyng peyili men ghúrpyna kelisetinin, qogham men túlghanyng demokratiyalyq shaqyrulargha dayyn ekenin halyq týsinu qajet.

Halqymyzdyng jetistikteri onaylyqpen kelgen joq. Biz әrqashan erik pen birlikting arqasynda jeniske jettik. Búl – bizding jenisimizding formulasy. Bizde jana jenisterge degen erik pen batyldyq bar. Demek, Qazaqstannyng jana jetistikterine, Qazaqstannyng jenisterine, sәtti Qazaqstangha – algha!

Qazaq halqynyng qalpyna kelui – mereke, oryndalghan arman, eng aldymen – jauapkershilik. Biz búdan bylay qauipsizdigimiz, ekonomikamyz, mәdeniyetimiz, býginimiz ben bolashaghymyz ýshin jauaptymyz.

Tәuelsizdigimizdi qalpyna keltirgennen keyin, bizdi erkin Qazaqstanda biriktirip túratyn maqsatymyz – ruhany iygilik, ózara qúrmet, qiyndyqtar aldyndaghy birlikti joghaltpayyq.

Býginimiz ben keleshegimizdi biz ózimiz qúramyz. Bolashaqta biz kýresken, biz armandaghan, biz qalaghan Qazaqstannyng boluy bizding is-әreketimizge baylanysty.

Biz qanday bolsaq, memleketimiz de sonday bolmaq.

Jýrekterde saqtalghan tәuelsizdik ruhy bizdi jana aqtalulargha, óz ózine senimdi jәne maqtan tútatyn, әr adam jaqsy ómir sýre alatyn Otan qúrugha әkeledi.

Keleshekte qiyndyqtar, synaqtar jәne jana shaqyrular boluy mýmkin. Biraq biz barlyghymyz birigip, bar auyrtpalyqty jenemiz! Elimizding úly tarihy búny dәleldep bergen.

Batyldyq, jiger jәne tabandylyq, innovasiyalylyq jәne iskerlik, enbekqorlyq jәne birlik, bilim men biliktilik – jetistigimiz ben yntaly janarudyng kepili.

Sondyqtan men esh kýmәnsiz aitamyn: bolashaq Qazaqstandy sýieyik jәne oghan seneyik.

Senimdi qalypqa keltirip, jemqorlyq pen ótirikke qarsy túra alatyn, naqty qúndylyqtary bar jәne olardy qorghay alatyn berik qogham qúrayyq, qúrmetti otandastar.

Últtyng ómir sýruining eng manyzdy negizi retinde, memleketting jәne erkin, egemen Qazaqstan túrghyndarynyng birligining nyshany retinde qazaq tili mәngilik jasasyn!

Tarihy synaqtardan bolashaq Qazaqstangha sheksiz senimmen, ekpinmen jәne namyspen ótken Qazaq halqy jasasyn!

 

Dorogie sootechestvennikiy!

Segodnya ya hotel by pozdraviti voinov nashey armiy s prazdnikom, no snachala kak obychno ya hotel by vyskazati ryad svoih soobrajeniy.

Vo - pervyh, Ministerstvu truda y sosialinoy zashity naseleniya RK u menya prosiba sovmestno s Ministerstvom regionalinogo razvitiya RK v mesyachnyy srok razrabotati respublikanskui gosudarstvennui programmu po sozdanii bezbariernoy sredy jiznedeyatelinosty fizichesky oslablennyh lis na 2013-2017 gody.

V respublikanskoy gosudarstvennoy programme po sozdanii bezbariernoy sredy jiznedeyatelinosty fizichesky oslablennyh lis na 2013-2017 gody ukazati sely y zadachy programmy, obemy finansirovaniya y ojidaemye rezulitaty. Zaplanirovati provedenie sleduishih meropriyatiy: obespechenie kontrolya za vypolneniyem trebovaniy tehnicheskih normativnyh pravovyh aktov po sozdanii bezbariernoy sredy v gradostroiytelinyh, arhiytekturnyh, stroiytelinyh proektah pry provedeniy ih ekspertizy, a takje pry stroiytelistve y priyemke obektov v ekspluatasii, vypolnenie rabot po sozdanii bezbariernoy sredy na obektah sosialinoy y drugoy infrastruktury, perepodgotovka y povyshenie kvalifikasiy spesialistov po voprosam prisposobleniya obektov sosialinoy y drugoy infrastruktury k dostupu fizichesky oslablennyh liys, provedenie nauchno-prakticheskih konferensiy y seminarov po voprosam preobrazovaniya sredy jiznedeyatelinosty v dostupnuy dlya fizichesky oslablennyh lis y t.d.

Vo – vtoryh, Ministerstvu truda y sosialinoy zashity naseleniya RK prosiba v mesyachnyy strok razrabotati rHYPERLINK "http://pravo.by/main.aspx?guid=3871&p0=C21000982&p2=%7bNRPA%7d"espublikanskHYPERLINK "http://pravo.by/main.aspx?guid=3871&p0=C21000982&p2=%7bNRPA%7d"uiHYPERLINK "http://pravo.by/main.aspx?guid=3871&p0=C21000982&p2=%7bNRPA%7d" selevHYPERLINK "http://pravo.by/main.aspx?guid=3871&p0=C21000982&p2=%7bNRPA%7d"ui HYPERLINK "http://pravo.by/main.aspx?guid=3871&p0=C21000982&p2=%7bNRPA%7d"programmHYPERLINK "http://pravo.by/main.aspx?guid=3871&p0=C21000982&p2=%7bNRPA%7d"uHYPERLINK "http://pravo.by/main.aspx?guid=3871&p0=C21000982&p2=%7bNRPA%7d" po uluchshenii usloviy y ohrany truda na 201HYPERLINK "http://pravo.by/main.aspx?guid=3871&p0=C21000982&p2=%7bNRPA%7d"3HYPERLINK "http://pravo.by/main.aspx?guid=3871&p0=C21000982&p2=%7bNRPA%7d" - 2017 gody.

V respublikanskoy selevoy programme po uluchshenii usloviy y ohrany truda na 2013-2017 gody ukazati sely y zadachy programmy, obemy finansirovaniya y ojidaemye rezulitaty. Zaplanirovati provedenie sleduishih meropriyatiy: razrabotka nauchno obosnovannyh metodov upravleniya professionalinymy riskamy na razlichnyh urovnyah upravleniya ohranoy truda, razrabotka sistemy gosudarstvennyh mer po sovershenstvovanii ekonomicheskih metodov stimulirovaniya ohrany truda, razrabotka mejotraslevyh pravil po ohrane truda, organizasiya povysheniya kvalifikasiy po voprosam ohrany truda rukovodiyteley, spesialistov y rabochih podchiynennyh organizasiy, Podgotovka y izdanie metodicheskiyh, spravochnyh posobiy, kino-, viydeofilimov, plakatov po ohrane truda y t.d.

V tretiiyh, Ministerstvu zdravoohraneniya RK u menya prosiba v mesyachnyy srok razrabotati Gosudarstvennuy kompleksnuy programmu profilaktiki, diagnostiky y lecheniya onkologicheskih zabolevaniy na 2013–2017 gody. V ney ukazati sely y zadachy programmy, obemy finansirovaniya y ojidaemye rezulitaty. Zaplanirovati provedenie sleduishih meropriyatiy: provedenie seminarov y zakupku neobhodimoy dlya lecheniya medisinskoy tehnikiy,  provedenie diagnostiky y sovershenstvovanie urovnya podgotovky y povyshenie kvalifikasiy spesialistov, okazyvaishih pervichnui medisinskui pomoshi y vrachey-onkologov, izdanie broshur, pamyatok, listovok, plakatov, sanitarnyh bulleteney po voprosam pervichnoy profilaktiky y rannego vyyavleniya zlokachestvennyh zabolevaniy y t.d.

V chetvertyh, Ministerstvu industriy y novyh tehnologiy RK sovmestno s Ministerstvom nefty y gaza RK prosiba v mesyachnyy srok podgotoviti Konsepsii razvitiya toplivno - energeticheskogo kompleksa Respubliky Kazahstan, predusmotrev v nem:

sniyjenie energoemkosty valovogo vnutrennego produkta v 2015 godu ne menee chem na 31 prosent, v 2017 godu ne menee chem na 50 prosentov, v 2020 godu ne menee chem na 60 prosentov k urovnu 2013 goda;

obespechenie v 2015 godu ne menee 20 prosentov obema proizvodstva elektricheskoy y teplovoy energiy za schet ispolizovaniya vtorichnyh energeticheskih resursov y aliternativnyh istochnikov energiiy;

stroiytelistvo novyh gazoprovodov;

aktivizasii raboty po stroiytelistvu GES maloy y sredney moshnosti, miniy-TES, a takje vetroenergeticheskih ustanovok, biogazovyh kompleksov, ustanovok, ispolizuishih energii tverdyh kommunalinyh y inyh othodov;

rekonstruksii deystvuyshih y stroiytelistvo novyh podzemnyh hranilish prirodnogo gaza, nefte- y mazutohraniliysh;

umenishenie zatrat na proizvodstvo energoresursov za schet priymeneniya energosberegaishih tehnologiy y oborudovaniya, a takje sokrashenie poteri pry dobyche, pererabotke, transportirovke y realizasiy produksiy toplivno-energeticheskogo kompleksa;

Nu a teperi davayte pereydem k pozdravleniyam.

 

Prazdnichnoe pozdravlenie zashitnikam Rodiny po sluchai 21-y godovshiny obrazovaniya Voorujennyh Sil Respubliky KAZAHstan

 

Uvajaemye ryadovye y serjanty, matrosy y michmany, ofiysery y generaly, voiny nashey derjavy, veterany Voorujennyh Siyl!

Mne dostavlyaet ogromnoe udovolistvie iskrenne y serdechno pozdraviti vas y vseh sootechestvennikov so znamenatelinoy datoy v jizny nashey strany – Dnem zashitnikov Rodiny, 21-y godovshinoy so dnya obrazovaniya nashih Voorujennyh Siyl.

Za istekshiy istorichesky korotkiy period Voorujennye Sily strany proshly neprostoy etap stanovleniya y predstavlyayt segodnya nebolishuy po chislennosti, mobilinui, otvechaishui sovremennym trebovaniyam horosho podgotovlennui armii.

V hode posledovatelinogo reformirovaniya Voorujennyh Sil prodelana ogromnaya po masshtabu y unikalinaya po soderjanii rabota po formirovanii prinsipialino novoy organizasionno-shtatnoy struktury, sistemy voennogo upravleniya, mehanizma koordinasiy y vzaimodeystviya razlichnyh rodov voysk, korennomu uluchshenii professionalinoy podgotovky y sosialinoy podderjky voennoslujashiyh.

Obespechenie modernizasiy y povysheniya boevoy gotovnosty Voorujennyh Siyl, ih sposobnosty dati svoevremennyy y dostoynyy otpor luboy agressiy protiv nashey strany priobretait osobui znachimosti v usloviyah stremiytelino menyaiyshegosya sovremennogo mira, vozrastaishih ugroz y vyzovov bezopasnostiy.

V skladyvaiyshihsya neprostyh usloviyah osobui ozabochennosti mejdunarodnogo soobshestva vyzyvait opasnosti rasprostraneniya yadernyh tehnologiy y orujiya massovogo porajeniya, rastushee protivostoyaniye, politicheskiy y religioznyy radikalizm y ekstremizm. Nelizya nedoosenivati rasshiyrenie takih netradisionnyh ugroz mejdunarodnoy bezopasnosti, kak kiyberprestupnosti, negativnoe informasionnoe vozdeystvie s ispolizovaniyem kommunikasionnyh tehnologiy.

Seriezno usugublyaet situasii obostryaisheesya sopernichestvo vneshnih sil v regione. Serieznye vyzovy y ugrozy voznikait v svyazy usugubleniyem sosialino-ekonomicheskih problem, politicheskih y mejnasionalinyh protivorechiy, sposobnyh priyvesty k destabilizasiy voenno-politicheskoy situasiiy.

Skladyvaiyshayasya neprostaya obstanovka diktuet, v pervui ocheredi, prinyatie bezotlagatelinyh mer po preduprejdenii y neytralizasiy ukazannyh ugroz, obespechenii spokoystviya y mira na nashey zemle. IYmenno dlya realizasiy etih seley neobhodimo na moy vzglyad, razrabotati Konsepsii vneshnepoliticheskoy deyatelinosty Respubliky Kazahstan.

V etom dokumente Kazahstan doljen chetko zayavil o svoem mirolubii, o tverdoy pozisiy po zashiyte svoego suvereniyteta y territorialinoy selostnosti, ob otkaze ot razmesheniya na svoey territoriy inostrannyh voennyh baz y provedeniy nezavisimoy, posledovatelinoy y aktivnoy vneshney politikiy.

V to je vremya vajneyshim usloviyem, garantiey posledovatelinogo provedeniya etoy vneshnepoliticheskoy strategii, obespecheniya bezopasnosty y stabilinosty Kazahstana yavlyaetsya prodoljenie raboty po vsemernomu ukreplenii potensiala y boegotovnosty nashih Voorujennyh Siyl, usiylenii mer po zashiyte suvereniyteta strany y ohrane ee Gosudarstvennoy granisy.

Osobui znachimosti priobretait dalineyshee sovershenstvovanie strategiy y taktiky priymeneniya Voorujennyh Siyl, glubokoe osvoenie sovremennogo opyta vedeniya boevyh operasiy, a takje realizasiya dolgosrochnyh planov stajirovok komandnogo sostava v uchebnyh y issledovateliskih sentrah stran-partnerov.

Vajno prodoljiti y uglubiti nachatui namy rabotu po sovershenstvovanii sistemy ohrany y zashity Gosudarstvennoy granisy, shirokomu vnedrenii v sistemu upravleniya voyskamy sovremennyh informasionno-kommunikasionnyh sredstv y tehnologiy, pozvolyayshih effektivno upravlyati podrazdeleniyamy v realinom masshtabe vremeniy.

Prioriytetnoy zadachey komandovaniya Voorujennyh Sil yavlyaetsya kachestvennoe uluchshenie soderjaniya uchebnoy, boevoy podgotovky voysk. Samogo serieznogo vnimaniya trebuit voprosy sovershenstvovaniya sistemy planirovaniya operativno-takticheskiyh, komandno-shtabnyh ucheniy, obespecheniya ih provedeniya v usloviyah, maksimalino pribliyjennyh k boevym. V hode ucheniy vajno aktivno ispolizovati metody modelirovaniya y simulyasii, otrabatyvati razlichnye modely y varianty provedeniya boevyh operasiy po neytralizasiy bandformirovaniy, diyversionno-terroristicheskih grupp, pytaishihsya proniknuti na territorii strany.

V sentre vnimaniya doljny ostavatisya zadachy po dalineyshemu pereosnashenii Voorujennyh Sil sovremennymy vidamy voorujeniya y tehniki. V etoy sfere neobhodimo sushestvenno uluchshiti y rasshiriti masshtaby mejdunarodnogo voenno-tehnicheskogo sotrudnichestva s zarubejnymy stranamiy-partneramiy.

Vajneyshim napravleniyem deyatelinosty komandovaniya Voorujennyh Sil yavlyaetsya kardinalinoe uluchshenie sistemy podgotovky voennyh kadrov i, v pervui ocheredi, shiroko erudirovannyh y sovremenno myslyashiyh, intellektualino razvityh ofiyserov, a takje vysokoprofessionalinyh mladshih komandirov – serjantov, yavlyaishihsya segodnya glavnym sterjnem nashey armiiy.

Samym otvetstvennym uchastkom predstoyashey raboty zdesi yavlyaetsya obuchenie voennyh kadrov v voennyh uchilishah y serjantskih shkolah prinsipialino novym spesialinostyam y dissiplinam, otrajaishim osnovnye tendensiy v razvitiy voennogo dela y voennogo iskusstva, izuchenie imi, s uchetom zarubejnogo opyta, sovremennyh form y metodov provedeniya boevyh deystviy.

Zadachey osoboy vajnosty komandirov Voorujennyh Sil vseh urovney yavlyaetsya kardinalinoe uluchshenie sistemy vospitatelinoy raboty v armii, napravlennoy na formirovanie u ofiyserov, serjantov, ryadovyh vysokih duhovnyh, volevyh kachestv, chuvstva otvetstvennosty za sudibu Rodiny, zdorovogo moralino-nravstvennogo klimata v voinskih kollektivah.

Vajno osoznavati, chto segodnyashnie prizyvniky prinsipialino otlichaitsya ot voennoslujashih srochnoy voennoy slujby prejnih let. V armii prihodyat molodye ludi, rodivshiyesya v gody Nezavisimosti, poluchivshie samoe sovremennoe obrazovanie y vospitanie v vuzah y liyseyah respubliki. Ony vladeyt sovremennymy informasionnymi, kompiuternymy tehnologiyami, inostrannymy yazykamy i, glavnoe, – iymeiyt sobstvennyi, nezavisimyy vzglyad na jizni, moralinye, eticheskie sennostiy.

S uchetom etogo novogo oblika voennoslujashih srochnoy voennoy slujby, novogo oblika nashey nasionalinoy armiy neobhodimo, tvorchesky uluchshati sushestvuyshie Obshevoinskie ustavy, nastavleniya, polojeniya y instruksii, peresmotreti s pozisiy segodnyashnego dnya formy y metody organizasiy uchebnoy vospitatelinoy raboty, slujebno-boevoy deyatelinosty voysk.

Glavnoy seliu raboty v etoy sfere doljno stati sozdanie v Voorujennyh Silah obstanovki, sposobstvuishey formirovanii u molodejy tverdogo volevogo haraktera y jiznennoy pozisii, vysokih chelovecheskih kachestv y fizicheskoy zakalki, stremleniya k sovershenstvovanii y poluchenii novyh znaniy, effektivnomu vypolnenii ei voinskogo dolga po obespechenii bezopasnosti, zashiyte mira y stabilinosty v strane.

K realizasiy etoy zadachy sleduet aktivno privlekati veteranskie organizasii, deyateley kulitury, iskusstva, sporta, predstaviyteley shirokoy obshestvennosty respublikiy.

Vajneyshey zadachey Ministerstva oborony, rukovodiyteley silovyh ministerstv y vedomstv, komandovaniya voennyh okrugov yavlyaetsya posledovatelinoe vypolnenie gosudarstvennyh programm, napravlennyh na obespechenie voennoslujashih jiliem, stroiytelistvo y rekonstruksii sovremennyh voennyh gorodkov, sozdanie v nih maksimuma udobstv, otvechaishih sovremennym trebovaniyam, potrebnostyam voennoslujashih y chlenov ih semey.

Uvajaemye sootechestvennikiy!

Obrashayasi k vam s pozdravleniyamy po sluchay 21-y godovshiny so dnya obrazovaniya Voorujennyh Sil Respubliky Kazahstan, vyrajay slova iskrenney blagodarnosty vsem tem, kto neset segodnya nelegkuy slujbu v Voorujennyh Silah strany y dostoyno vypolnyaet svoy pochetnyi, blagorodnyy y otvetstvennyy dolg po zashiyte Rodiny.

Vyrajai iskrennuu blagodarnosti vsem grajdanam, vnosyashim nezavisimo ot roda deyatelinosty svoy vklad v ukreplenie gosudarstva y priumnojenie ego nasionalinyh bogatstv.

My - mirnye ludi, y dlya nas net bolishey radosti, chem spokoyno jiti y truditisya na rodnoy zemle, a nashy Voorujennye Sily vsegda budut yavlyatisya nadejnym garantom ee zashity.

Slujba v ryadah Voorujennyh Sil yavlyaetsya ne toliko svyashennym synovnim dolgom, no y predmetom gordosty y velikoy chesti. Armiya yavlyaetsya shkoloy doblesti, smelosti, drujby, bratstva, samosoznaniya y patriotizma dlya kajdogo mujchiny.

Svyashennaya zadacha kajdogo iz nas zakluchaetsya v tom, chtoby oberegati, slovno zenisu oka ustoychivyy miyr, territorialinui selostnosti dorogogo Kazahstana y mirnyy trud nashego naroda.

Neobhodimo vsegda pomniti, chto narod, nashy materi, otsy, sestry y bratiya vidyat v lisah kajdogo iz vas uvajaemye soldaty y ofiysery realinyh zashitnikov Rodiny, zemly predkov y eyo rubejey.

Jelay vsem vam krepkogo zdoroviya, uspehov, sil y energiy na blago slujeniya Otchizne, blagopoluchiya y prosvetaniya vashim semiyam.

 

Men býgin adamgershilik jәne batyrlyq, Otangha sheksiz beriluge tәrbiyeleuding joldaryn, erlik pen janqiyarlyq, joghary kәsiby sheberlik turaly oilarymmen bóliskim keledi.

Sizderge baqyt tileytin qazaq azamaty retinde, jan - jaqty jәne tereng bilimdi bolu, azamattyq jәne әskery boryshtarynyzdy adal atqaru, «Otan qorghaushysy» jәne «Qazaq azamat» sózderining maghynasyn tereng týsinu, óz boylarynyzdan qazaq jauyngeri men patriotynyng eng jaqsy qasiyetterin tәrbiyeleu jәne sýiikti Otanymyzgha óz enbeginizben eng joghary payda әkelu turaly sóileskim keledi.

Memleket әr jas qazaq azamatyn, әsirese әskery qyzmetkerdi, óz eline degen sheksiz adaldyqty, erlikti, janqiyarlyq pen qaharmandyqty, Otanyn qorghau ýshin  ózining bar kýshin júmsaugha, eger múqtaj bolyp jatsa ómirin de qiigha tәrbiyeleu kerek.

Otan qorghaushylardyng batyrlyqtary men erlikteri jóninde tereng kórsetu, patriottyq  iydealdardyng jenisi ýshin jan qiyarlyq, qazaq jastardy jigerlilikke tәrbiyeleu, ata – babalarymyzdyng erlik joldaryn kóbeytuge dayyndyq eng iygi is. Qazaq jastarynyng patriottyq niyetteri men Otannyn qorghau ýshin bar kýshterin júmsaugha dayyn ekendikteri meni quantady. Bizding qazaq jastarynyng atalarymyzdyng jolyn, dәstýrin kóbeytip, jalghastyratynyna senemin.

Áriyne, qazirgi zamannyng adamyn tәrbiyeleudi agha buyn atqarady. Qazaq jastarmen kezdeskende olar – adamnyng júmystaghy, әskerdegi, soghystaghy, ómirdegi minez - qúlyqtary turaly, qaharmandylyqtyng psihologiyasyn, adamgershilik turaly,  eng joghary erlik búl әskery jәne azamattyq boryshyn óteu, sert beru, zan, sonymen qatar óz ómirin saqtau jóninde aitugha tiyis. Qazaq jastardyng batyr, erjýrek, aqyldy ata – babalarymyzgha úqsaugha talpynulary  oryndy.

Is- әreketterdegi ystyq yntyzarlyq  әrqashan bizding qazaq jastaryna tәn. Biraq ta  batyrdyng erlikterine qarap armandau, qatal synnan ótetin kez kelgende, ózining izin basushylaryna layyqty boluy ýshin jetkiliksiz. Osynyng bәrin jastar týsinedi, sondyqtan olar agha buynnyng әngimelerining mazmúnyna mәn berip, ashyq әngimelesudi, olardan tәrbie aludy qalaydy.

Qazaq jigittermen ashyq әngimelesudi men erkektik әngime dep aitar edim. Búnday әngimede әrkim ózine naghyz erkek bolugha, erkek sózining eng joghary, manyzdy sózine layyq  bolugha  ahualynyng jetetinine bagha bere alady.  Erkek degen – tek qana saqal - múrt ósirip, sharap iship, aqsha tauyp, әielderdi ayalay biletin adam ghana emes, ol jýreginde anau – mynau úsaq týiekke, kórgensizdikke  oryn joq, batyrlyq jolyna qadam basqan adam. Mine osy ústanymmen, batyrlyq ústanymymen әri qaray әngimemizdi jalghastyramyz.

Qazaq jastargha, olardyng әkelerining erlikteri jóninde әngimelegen kezde biz, keyipkerimizding beynesin ashyq kórsetu ýshin, eriksiz tyndarmandarymyzdyng zeyinin olardyng Otan ýshin óz ómirlerin qiigha dayyn bolghandaryna audaramyz. Ár erlik tek batyl adamnyng isi bola alatynymen baylanystyramyz. Key kezde búl erlik  turaly  úghymdy dúrys týsinbeuge әkep soghyp jatady. Keybireuler erlik degen ol – batyr  maydan shebinde aiqasyp, ólimge qarsy kelip, ózining dúshpanyn jonggha tap beru dep oilay bastaydy. Dәl osylay oilaytyndargha ne dep jauap beruge bolady?

 IYә, әrbir erlik, beybit kýnderdede, әlbette jauyngerlikpen, erjýrektilikpen, qaharmandylyqpen baylanysty. Biraq әrbir batyl isti, tipti soghys kezinde jasalynsa da, batyrlyq dep sanaugha bola ma? Batyr – búl dәl sheshushi kezende, qazaq qauymynyng mýddesi ýshin is isteytin adam. Demek batyrlyq búl – Otanyna, qazaq qauymyna, ózining júmys isteytin újymyna, dәlirek aitsaq Otanynyng gýldenui ýshin jasalynghan amal. 

IYә, batyrlyq búl tek birli – jarym soghysqa úmtylu ghana emes, ol kýndelikti Otanyna qyzmet etu. Ómir boyy qazaq halqyna payda әkelu men qazaq halqyn búdanda baqytty etu búl eng úly qaharmandyq.  Naghyz batyrlyq  búl әlbette, sheksiz otanshyldyq senimmen, úghymmen, erlikpen, janqiyarlyqpen, halqyna degen sýiispenshilikpen baylanysty.

Qazaq batyrdyng ómirining ózi qaharmandyq. Búl, tynymsyz әreketpen shygharmashylyq isterdegi oilarmen jәne sayasy iydeyalyq shayqaspen ótken jyldar. Batyr qazaq patriotynyng eng kórnekti qasiyetterin ózinde iske asyruy kerek, olar: qarymdy aqyl, erkindikke úmtylys, qúldyq pen jәbirleushilikti jekkóru, qúshtarlyq, jýieli is jasau, qazaq halqynyng shygharmashylyq kýshterine senu.

 Qazyrgi kezde әrbir qazaq azamatyna, әsirese jastargha, ata-babalarymyzdyng óz Otanynyng iygiligi, bolashaghy ýshin jasalghan úly erlikterin jalghastyru mindettelgen. Árbir qazaq azamaty jәne jauyngeri aldynda túrghan mәselelerding eng joghary dengeyinde bola bilui, kez-kelgen uaqytta bizding qazaqy iydealdarymyzdy, bizding qasiyetti jerimizdi, qazaq halqyn qorghay bilui kerek. Adamnyng ómirindegi eng qiyny onyng alghashqy erligi ol – jigerlilikke tәrbiyeleu bolyp sanalady. Sosyn ghana ol, óz-ózin basqara alatyndyqtan, kez-kelgen tәuekelge jýrektikpen, senimmen bas qoyady. Biraq  últtyq jigerliliktin, últtyq jýrektiliktin, últtyq qajyrlyqtyng jәne taghy basqa erlik ýshin qajetti qasiyetterining negizi  – ol qazaqtyng otanshyldyghy, ata-babalarymyzdyng ósiyetterine, әdiletti iydeyalargha senu, Otangha degen sheksiz sýiispenshilik, óz halqyna berilgendik bolyp sanalady.

Qazyrgi zamandaghy jahandanu kezinde, qazaq halqyna qarsy ruhany soghys ashyldy. Búnyng maghynasyna keler bolsaq, qazyr bizding elde synarjaq kózqarasty jәne dәstýrli emes diny sektalar óte kóp payda bola bastady. Adamy túlghalar, bilim jýiesinen tys óristetilgen, negativti jaghdaydyng yqpalyn basynan keshe bastady. Olar: qoghamnyng qylmystanuy, halyqtyng әl-auqatynyng tómendeui, túrmys mәdeniyetining kýizelui, adamgershilik túspaldarynyng joqtyghy. Bala men jastar tәrbiyesindegi memlekettik strategiyanyng joqtyghynan, búl kezde ósip kele jatqan buynnyng damuyndaghy ong betalysyn tejeytin faktorlar payda  bolyp otyr.

Jastardyng mәdeny talaptarynyng óte tómen dengeyi, selqos qaraytyn jaghday emes.  Jastardyng arasynda teatr, beyneleu óneri, qazaqtyng halyq әnderi, aitys pen terme, auyzeki jәne klassikalyq әdebiyet tanymal bolmay otyr. Oqushylar men studentterding bos uaqyttary – ol kóbinese bosqa ketken uaqyt. Búnday jaghdaydyng sebebi, ol adamgershilik tәrbiyesining dengeyining tómendigi, ziyaly qauym mektebinen alystauy, kóbinese mektepterding materialdyq bazasynyn  júpynylyghy jәne joghary bilikti mamandardyng jetispeushiligi.

Áriyne, algha jyljuymyz ýshin, qoghamymyzdyng adamgershilik damuynyng kelisti dengeyde boluy, eng manyzdy bólshegi, ósip kele jatqan buynnyng adamgershilik tәrbiyesi ekeni anyq.

Adamgershilik tәrbie – ýzdiksiz prosess. Ol adam ómirge kelgennen bastap, ómir boyy jalghasady jәne ol adamdardyng tәrtibining erejeleri men qaghidalaryn mengeruge baghyttalghan. Adamnyng adamgershilik damuy, jan-jaqty damyghan túlghanyng qalyptasuyndaghy eng basty oryndy alady. Sonymen qatar, aqyl-oyynyng damuyna, enbekke dayyndyghyna, denening damuyna, estetikalyq sezimder men mýddelerding tәrbiyesine zor yqpal etedi.  

19-shy ghasyrdyng ortasynan bastap, tәrbie memleketting eng manyzdy funksiyalarynyng biri bolyp otyr. Memleket tәrbiyeleu prosesin jetildiredi, ol әleumettik tapsyrmalargha sәikes keletin, qoghamdyq jәne memlekettik qúrylysqa belgilengen adamdy tiyimdi qalyptastyruy ýshin kýresedi. Sol ýshin ol tәrbie órisinde  belgili bir sayasatty óndirip, tәrbiyening memlekettik jýiesin qalyptastyrady. Tәrbie órisindegi memlekettik sayasat, búl tәrbiyening mәni men tújyrymynyng strategiyasyn anyqtau, zannamalardy zertteu jәne qarjy bólu, tәrbiyege bastaushylardy qoldau. Osynyng bәri ósip kele jatqan buyngha, ruhaniy-qúndylyqqa baghyttalghan qajetti jәne jaghymdy jaghdaylardyng jiyntyghyn tughyzuy kerek, sonymen qatar adamnyng mýddesi men qoghamnyng talaptaryna sәikes kelui kerek. Otanshyldyq pen adamgershilikting arasynda  berik dialektikalyq baylanys bar ekenin aita ketken jón. Ónegeli adamdy  qalyptastyra otyryp biz, bolashaq patriotty qalyptastyramyz. 

Adamgershilikke tәrbiyeleu kezinde, ruhynan, namysynan, ar-úyatynan aiyrylugha oqytu, ol adamdy qalyptastyrmaytynyn, kerisinshe ony betimen jiberip, búzatynyn týsinu kerek. Nemese onyng boyyna ómirine qajetti, paydalynyng bәrin beredi, biraq, ony ruhsyz, arsyz, qabiletsiz jәne minezsiz adam basqasha paydalanuy mýmkin.

Bizge myna ónegeli qúndylyqtardy qazaq jastarynyng boyyna darytuymyz kerek:

  • Óz Otanyna degen sýiispenshilik pen maqtanyshty qalyptastyru;
  • azamattyq pen belsendi ómirlik qaghidalardy qalyptastyru;
  • ata-babalary men qazaq qauymynyng aldyndaghy ózining boryshyn úghynudy qalyptastyru;
  • Ózining jeti atasyn bilu;
  • Óz Otanynyng tarihyn oqu jәne qúrmetteu;
  • Qoghamnyng materialdyq qúndylyqtary men ózining mýlkine úqyptylyqpen qarau;
  • Enbekqorlyq pen әdilettik;
  • Újymshyldyq;
  • Ot-basyna adaldyq jәne búzaqylyqqa salynbau;
  • Salauatty ómir salty;
  • Qazaq otbasy qoghamnyng bir úiymy ekenin jәne óz últynyng ókilimen ghana otbasyn qúru kerek ekenin týsinu.   

Azamattyq tәrbie qazaq patriotynyng Otanyna degen qarym-qatynasy, adamgershiligi negizinde qalyptasqan, Otanyna degen adaldyghy men sýiispenshiligi, tәrbiyeleumen tyghyz baylanysty.

Adamgershilikke tәrbiyeleu kezinde biz qazaq halqynyng kópjyldyq tәjiriybesine qúlaq asuymyz kerek. Qazaqtyng mәdeniyeti men qazaqtyng salt-dәstýri – adamgershilikting qaynar kózi..

Keyingi jas úrpaq ýlkenderden, ardagerlerden ýlgi alu kerek. Bizding jýregimiz kishkentay kezimizden qazaq halqyna degen, tәuelsizdik Otanymyzgha degen sýiispenshilikke toly boluy kerek. Biz ata-babalarymyzdyn, sonymen qatar bar ómirin qazaq últyna arnaghan, qyzmet etken adamdardyng erlikterine bas iiimiz kerek. Men  elimizding barlyq jastaryn jәne halqyn ata-babalarymyzdyng ósiyetterining adal saqtaushysy bolugha, birikken jigerlilikpen úghynugha jәne bizding úly ata-babalarymyzdyng ómir sýrgeni siyaqty, ómir sýruge ýirenuge beldi bekem buugha, enbek etuge jәne kýresuge, ata-babalarymyzdyng bizge qaldyrghan  ósiyetterin  jýzege asyrugha shaqyramyn.

Men, әrbir otanshyl azamat jәne jauynger, erlikti jasamactan búryn ony jýreginde saqtap jýretinin bilemin. Al bizding jastarymyzdyng úly erlikter jasauy ýshin,  bar kýshterin úly ata-babalarymyzdyng jasaghan isterine, qazaq halqynyng gýldenuine júmsauy ýshin,  olardyn  ónegelilik qajettilikterin toltyru kerek.

Qazaq patrioty jәne jauyngeri, Otany ýshin jәne qazaq halqynyng baqyty ýshin soghys bastaghanda, syy - siyapat pen baylyqty oilamauy kerek. Ol tek óz halqynyng bir bólshegi, qazaq memleketining kómekshisi jәne tәuelsiz Otanynyng qorghaushysy ekenin este saqtau kerek. Jәne de ol sonyna deyin baruy kerek. Eger qazaq  әskeri nemese  kemeshisi, óz qolynan kelgenining bәrin jasap, biraq  qútqaru jolyn taba almasa, erlikpen opat bolsa da, tipti ózining ólimimen joldastaryna jauyngerlik tapsyrmany sheshuge kómektesedi. Búdan Otanyna degen berilgendikti, jauyngerlik paryzynyng eng joghary nәtiyjesin kóruge bolady.

Erkindik – ol enbek pen kýres jolyndaghy jetistikterdi qamtamasyz etuding bir qasiyeti bolyp tabylady. Atap aitsaq, qajyrlyq pen erkindik, Otangha degen sheksiz mahabbat, qazaq patriottary men jauyngerlerine erlik jasaugha mymkindik beredi. Búnday patriotty óltire alsang da jene almaysyn. Bizding Otanymyz ben qoghamymyz, osynday qajymaytyn, berik jigerli adamdardy tәrbiyelep shygharu kerek. Qazaq patriottarynyng enbek pen kýres jolyndaghy batyl, yntaly jetistikteri, naghyz erlik ekenin este saqtau qajet. Biraq erlik tek soghysta ghana emes, ómirde de jasaluy  kerek.

Erlik ol әriyne batyldyqpen baylanysty.  Tipti enbekte, beybit kýnderding ózinde, batyldyq, jýrektilik, qaharmandyq kórsetpesten, erlik jasay almaysyn. Árbir adam ózining boyyna batyldyqtyng qasiyetterin tәrbiyelep, ózin erlikke dayynday alady. Men ómirde eshteneden qoryqpaytyn adamdar bar degenge senbeymin. Ondaylar joq jәne bolmaydy da. Qorqynysh – ol adam aghzasyn әr týrli kezdeysoqtyqtardan korghaytyn qajetti reaksiya. Búdan aiyrylghan adam qarapayym jaghdayda qazagha úshyrauy mýmkin, mysaly avtomobili nemese tramvay astyna týsu. Adam qauip-qaterden qoryqpauy múmkin emes. Qiyn-qystau kezende ózin qalay ústaytyny ol basqa әngime. Búl kóptegen tәrbiyeleudi qajet etetin qasiyetterge baylanysty..

Shyn batyldyq ol, ózining boyynan, qorqynysh sezimin jenu ýshin erkindik kýshin tabuy, tipti ólimge betpe-bet kelse de, aldynda túrghan tapsyrmany oryndaugha ózin mәjbýrleumen tújyrymdalady.

Aldyna qoyghan maqsattaryna jetu ýshin eng basty manyzy, ol adamnyng tapqyrlyghy men yntasy.Tapqyrly jәne yntaly adam aldyna qoyghan tapsyrmalardy, eng qiyn kezenderde bolsada sheshedi jәne jetistikterge onay jetedi.

Tapqyrly jәne yntaly adamdardy syilaydy, baghalaydy, olargha jauapty isterdi, eng jaqsy tehnikany, qiyn salalardy, zerttelmegen joldardy senip tapsyrady, olargha ýmittenedi.

Áriyne, tapqyrlyq pen yntalylyqty tek óz kәsibin kemel biletin, oghan berilgen tehnikagha sheberlikpen qaraytyn, ýnemi shiraq jәne әl-quaty toly, tәrtipti, dostyqqa senetin,  talapty әreketterine  ózining joldastarynyng týsinistikpen qarap, qoldaytynyna senetin adam ghana kórsete alady.  

Qazaq patrioty óz Otanyn qorghau kezinde ózining mindetin anyq týsinude, ózining Otan aldyndaghy boryshyn jәne boryshyn óteudegi berik jigerin týsinude negizdelgen  naghyz erlikti kórsetu kerek.

Qazaq halqynyng agha buyny, ósip kele jatqan buynnyng ózderine úqsaghandaryn qalaydy. Árbir әke ózining balasynyng óz jolyn qughanyn qalaydy. Biraq búl joldy esh qatesiz, ýlken jetistiktermen ótkenin tileydi. Olar, aqsaqaldar jastardan qazir basqa uaqyt, basqa talaptar jәne basqa kezender degendi estigende renjiydi, olar eshtene týsinbeydi. Mening oiymsha búl dúrys emes. Áriyne ómir ózgeredi, adamnyng qyzmet jaghdaylary ózgeredi, biraq eng bastysy ózgermeydi ol – Otanyn  qorghau. Demek, bizge berik jigerli, erlik jasay alatyn adamdar kerek. Qazaq halqynyng agha buynynyng tәjiriybesin, bilimin qabylday alatyn, ózining boyyna berik jigerdi tәrbiyeley alatyn, ózining Otanyn sheksiz sýietin adam – ol qazaq halqynyng baqyty ýshin kýreste erjýrek baluandardyng birinshi sabynda bolady.

Mine osynday erjýrek, tәrtipti, bilgir, qiyndyqqa tózimdi, shyndalghan jigerli qazaq patriottaryn bizding bilim ordalary men Qaruly kýshterimiz dayyndap shygharulary kerek.

Ásker – búl batyrlar mektebi, kýres mektebi, sondyqtan ony jetistikpen ótu kerek. Patriot qazaq jauyngeri ataghyn layyqty qabyldap, saqtauy jәne óz merzimin, keyin әskerding qiyn jyldaryn eske alghanda úyalmaytynday etip ótkizui kerek. Sizderding әrbiriniz ózderinizdi moralidi shynyqtyrularynyz kerek. Keyin kez-kelgen uaqytta Otanymyzdy qorghau ýshin túrugha dayyn boluymyz kerek.

Óz boyyna qazaq patriotynyn, qazaq jauyngerining qasiyetterin bәrinen artyq tәrbiyeley bilgen adam, ol kez-kelgen tapsyrmany, búiryqty oryndaugha dayyn bolady. Ol ózining boyyna patriot pen jauyngerge qajet qasiyetterdi tәrbiyelep, erlik jasaydy. Osynday naghyz erjýrek patriot ýshin, onyn  aldaghy ómirinde, ol qanday jolmen jýrse de, qay jerde jýrse de úyalmay-aq qoygha bolatynyn senimmen aitugha bolady. Ol ómirde óz jolyn әrdayym tabady. Ol qoghamda da óz halqynyng layyqty ókili, naghyz qazaq jauyngeri bolady.

 Ómirde әrdayym erlikting orny bólek. Erlik jasaugha qazirden dayyndalynyzdar jәne ony úly otanymyz ýshin jasanyzdar. Osyghan bizding azamattyq boryshymyz jәne qazaq halqymyz shaqyrady.

 

Qúrmetti otandastar!

Býgin biz patriottyq tәrbie turaly әngimemizdi ary gharay jalghastyramyz, biraq әdettegidey men aldynda óz oilarymmen bóliseyin.

Nege men óz maqalalarymdy jazyp jatyrmyn, óitkeni mening oiymsha qazaqtyng memleketqúraushy últtyng sana sezimin ósiru kerek, últtyq sana sezimi biyik halyqtyng tәuelsizdigi bayandy, memleketi myqty, bolashaghy jarqyn bolady. Sana sezimi biyik, otanshyldyq sezimi bar halyq ol eshqanday qiyndyqtargha qaramastan, ózining jarqyn bolashaghyn qamtamasyz etuge bar kýsh-jigerin salady. Sondyqtan men óz maqalalarymdy jazyp jatyrmyn. Ýmittenem otandastardyng arasynda mening maqalalarym ózining oqyrmanyn, osy maqalalarda aitylghan sózderge zer salyp, ózine týiin jasap, aitylghan oilardy esinde saqtap turatyn.

Meninshe, Bizding kók tuymyz ben eltanbamyz elimizding úlylyghynyn, jerimizding súlulyghynyn, qazaqtyng últtyq minezining jarqyn beynesi. Osy memlekettik rәmizdermen biz eng negizgi maqsatymyzgha bara jatyrmyz, ol erkin, damyghan, myqty Qazaqstandy qúru. Naghyz qazaq patrioty ýshin eltanba men kók tuymyz eng qasiyetti nәrseler. Kok tuymyz ben eltanbamyzgha qaraghanda, әrbir qazaq azamaty óz ózin ýlken bir otbasynyn, qazaq halqynyng bir ajyramas bólshegi ekenin aiqyn sezinedi. Kók bayraghymyzdy jәne eltanbamyzdy qúrmetteu búl әrbir qazaq azamatynyng qasiyetti boryshy jәne ardyng isi.

Al endi patriottyq tәrbie turaly sóileseyik. 

Patriottyq tәrbiye—búl memlekettik basqaru organdarynyng jәne mekemelerdin, azamattarda joghary patriottyq sanany, ózining Otanyna degen adaldyq sezimin, Otan aldynda azamattyq boryshyn jәne konstitusiyalyq mindetterdi atqarugha dayyndyqty qalyptastyrugha arnalghan, maqsattalghan jýieli qyzmet.

 Patriottyq tәrbie azamat jәne patriot qasiyetine ie bolghan, azamattyq mindetterdi beybit ómirde jәne әskerde de jetistikti atqarugha qabiletti túlghanyng qalyptasuyna jәne damyuyna baghattalady.

Naghyz patriottyq sezim óz dәrejesinde ne bar ne joq. Qazaqy patriottyq sezim adamnyng jany men sanasynan tys tamyrlanghan óte syrly sezim. Ár adamnyng aitylghan sózderine emes, istegen isterine qarap onyng patriottyq sezimi barma әlde joq pa dep joramaldaugha bolady. Naghyz patriot ol ózin ózi patriot dep ataghan adam emes, naghyz patriot bolghanyndy basqalar, al eng birinshi otandastar baghalap aitu kerek. Sondyqtan, naghyz patriot dep әrqashan ózining jany men tәnin kýsheytip otyratyn, tәrbiyeli, sauatty, otbasyly, ata-babalaryn qúrmetteytin, jeti atasyn biletin, ózining úrpaqtaryna salt-dәstýrdi ýiretip ósiretin, ózining ýiin, pәterin, podezin, aulasyn jaqsy ústaytyn jәne ózining túrmysyn, salauatty ómir saltyn jәne mәdeniyetin jaqsartyp otyratyn, ózining Otany ýshin qyzmet etetin, qoghamdyq sharalar nemese patriottyq baghyty bar mekemelerge qatysatyn, yaghny azamattardyng patriottyq maqsattargha jetuine jәne patriottyq mәselelerin nemese ózining Otanynyng damuy men ornyghuynyng qiyndyqtary men manyzyn, ózining sauatty, bilimdi otandastarynyng sauyghuy men kóbengin birigip sheshetin adamdy aitugha bolady.

Naghyz qazaqtyng patrioty ózining Otanyn kýsheytip jәne damytatyndardy qoldaydy, al ony talqandap, ziyan keltiretinderge qarsy shyghady. Ol óz Otanynda basqa patriot azamattarmen birge Otanyna ziyan keltiretindermen kýresedi, olardyng ishinde sana-sezimi óte tómen dengeyde nemese aqauy bar, tipti Otanynyng jaulary men satqyndary da boluy mýmkin. Osydan aramyzda otandastardyng arasyna iritki salatyn, olargha qarsy qylmys jasaytyn, qysym kórsetetin, balaghattaytyn, qorshaghan ortany lastaytyn, brakonierlikpen ainalysatyn, kinәrәti bar ómir saltyn ústanatyn adamdardyng patriot emes ekenin onay týsinuge bolady. Tóbeles jәne kórshisimen jaulasu, araqqúmarlyq, nashaqorlyq, әskerdegi әlimjettik, jemqorlyq, qazynany tonau osynyng bәri Qazaqstandaghy patriotsyzdyqtyng elementteri.

Qazaqy patriotizmning qalyptasuynyng qanday joldary bar. Qazirgi tanda qazaky patriotizmnyng kalyptasuynyng mәselesinen manyzdy mәsele joq. Sonymen birge búdan qiyn mәsele de joq. Biraq búl mýmkin emes degendi bildirmeydi. Sondyqtan әrbir ústaz ben tәrbiyeshining aldynda túrghan osy mәsele, Otangha degen sýiispenshilikti tәrbiyeleu ýshin ózining iydeologiyasyn oilap tabu.Onyng negizine kelesi oilardy jatqyzugha bolady.

Patriottyq tәrbie beretin adamnyng ózi shynayy jәne ózine senimdi, ózining istegen isterimen dәleldey alatyn, Otanyna berilgen, kýsh— quaty toly naghyz qazaq patrioty boluy kerek. Tәrbiyeshi— bilim beru ordasyndaghy eng birinshi qazaqtyng patrioty. Ofiyser— әskery bólimshedegi jәne kemedegi eng birinshi qazaqtyng patrioty. Basshy — memlekettik mekemelerdegi eng birinshi kazaqtyng patrioty. Diyrektor — jeke menshik kompaniyadaghy eng birinshi qazaqtyng patrioty. Eger búl talaptar joq bolsa, onda patriotizmge tәrbiyeleudi qolgha almay – aq qoyghan jón. Qazaqtyng patriotyna Otanynyng jalghyz ekenin jәne basqa Otanynyng bolmaytynyn este saqtaghan jón.

Qazaqy últtyq patriotizm búl eng iygi sezim. Búl jeke jәne qoghamdyq, ruhany mәdeniyetting eng manyzdy qyry. Basqa sózben aitqanda mәdeniyet pen patriotizmning arasynda dialektikalyq ózara baylanys bar, patriotty qalyptastyrghanda, biz mәdeniyetti adamdy qalyptastyramyz.Egerde oqushynyn, studenttin, kursanttyn, sarbazdyn, memlekettik qyzmetkerdin, kemeshinin, ofiyserdin, kәsipkerdin, júmysshynyn, sharuanyng mәdeniyet dengeyi joghary bolsa, onda onyng patriottyq sezimi bay bolady. Búl oilar tek jalpy nobayy ghana. Olardy damytugha jәne tolyqtyrugha bolady. Al endi naqty úsynystar.

Bala tәrbiyesi— búl jeke is biraq, sonymen birge búl jauapty memlekettik is. Eng birinshiden otbasynda patriottyq qasiyetteri bar el azamaty tәrbiyelenedi. Sondyqtan men jas ata– analargha óz balalaryna últtyq tәrbie beru ýshin kelesi joldardy úsynamyn.

Ana tili. Ana tili qúpiyaly týrde ózinde qazaq halqynyng býkil janyn, býkil ótkenin, býkil ruhany saltyn jәne bolmysyn, shygharmashylyq niyetterin jinap syighyzghan. Qazaq otbasynda ana tilge tabynu ýstem bolu kerek, túrmys tirshilikte tek qazaq tilinde sóilesip, otbasylyq manyzdy oqighalar, merekeler, ýlken oi– pikir almasu tek qazaq tilinde ótui tiyis. Sonymen qatar qazaq otbasynda ana tilining artyqshylyghy turaly әngimelesu kerek, qazaq tilinin  baylyghy, mәnerligi, dәlshildigi, shygharmashylyq sarqylmastyghy, ýilesilimdiligi jәne taghysyn taghy turaly әngimelesu kerek. Mahmud Qashqary babamyz til turaly bylay depti iygi isting basy – til, tәrbie basy – til. Al men bylay dep aitayyn til turaly jerding baylyghy – jemis, adam balasynyng baylyghy – aqyl, halyqtyng baylyghy – til.                      

Qazaq әni. Bala besikten bastap qazaq halyq әnin tyndap ósu kerek. Án aitu balagha eng alghashqy ruhany kýizelis, alghashqy ruhany dem beredi, al olar qazaqsha bolu kerek. Qazaq әni óte tereng jәne shynayy, mahabbat pen júbanysh siyaqty óte tәtti, ómirding qiyn kezenderinde qazaq әni balagha jәne ata– anasyna jauyzdanugha, tas jýrek bolmaugha mýmkindik beredi. Qazaqsha әn jinaqtaryn alyp, túraqty týrde balanyng jәne tek qana balanyng janyn ghana emes, basqalardyng da janyn, erekshe qazaqy kýy oinap, qazaqy әn aityp, birge qosylyp әn aityp qazaq әuenderimen bayytu kerek.

Qazaq ertegisi. Qazaq ertegisi arman men qiyaldy oyatady jәne baghyndyrady, ertegi balagha alghashqy erlik sezimin, synau sezimin, qauip sezimin, beyimdilik sezimin, jiger men jenis sezimin beredi. Ertegi balany batyrlyq pen adaldyqqa, adam taghdyryn qadaghalaugha, ótirik pen shyndyqty ajyratugha ýiretedi. Ertegi dýniyening shiyelenisuin kórsetedi. Últtyq tәrbie últtyq ertegisiz tolyq emes. Ózining últynyng ertegilerin tyndap, armandamaghan bala  últtan óte onay alshaqtanady jәne bayqamay ózining tughan tamyrynan aiyrylu jolyna týsedi.

Qazaq dastany (epos). Egerde balanyng elesi últtyq dastan men últtyq erlikting tiri beynelerimen baghyndyrylsa, sol balagha jaghymdy bolady. Erlik beyneleri onyng ózinde jigerdi, qayyrymdylyqty, onyng zang sanasyn, qaharmandylyq pen Otanyna adal qyzmet etudi ansaudy, qiynshylyqqa tózuge jәne kýreske dayyndyqty oyatady, sonymen birge ózining halyqtyq ruhany kýshine qaysar senim beredi. Osynyng bәri qazaqy últtyq minezding shynayy mektebi.

Qazaq poeziyasy. Bala sóilegen jәne oqyghan kezden bastap, klassikalyq últtyq aqyndar oghan alghashqy ólenning quanyshyn beru kerek, jәne aqyryndap oghan qazaq poeziyasynyng baylyghyn jәne onyng qazynasyn ashyp berui kerek. Alghashqy kezde bala tyndap, sosyn ózi oqyp, jattap alsyn, odan keyin ózi shyn jýrekten sezinip jәne oilanyp taqpaq jazudy ýirensin. Jalghyz Qazaq halqynyng erekshe ózindik poeziyasy bar, búl poeziyada, patriotizm bastapqy iydeya bolyp qalyptasqan, danalyq óte әdemi beynelerge oralady, al tamasha beyneler dybystalatyn muzyka bolyp qalyptasady. Qazaq aqyny—últtyq payghambar da, muzyka ústazy jәne últtyq muzykant ta. Balalyq shaqtan qazaq ólenine ghashyq bolghan qazaq adamy eshqashanda mәngýrt bolmaydy.  

Qazaq tarihy. Qazaq balasy basynan bastap ózining qazaq ekenin sezinip, úly taypanyng jәne sonymen birge danyshpan halyqtyng balasy bolghanyn, artynda aibyndy jәne qayghyly tarihy bar ekenin, úly azaptar men apattardy bastan ótkizgen, biraq osyghan qaramastan jeniske, órleuge jәne órkendeuge talpynghan, úly babalardyng danqymen jәne mәrtebesimen maqtanugha bolatynyn jәne maqtanu kerek ekenin, óz tughan tarihyn bilmeu jәne qúrmettemeu búl namyssyzdyq, jasyqtyq ekenin bilui kerek.

Qazaq әskeri. Ásker mening memleketimning jinalghan jigerli kýshi, mening Otanymnyng qorghany, jýzege asqan mening halqymnyng erligi, mening últymnyng úiymdastyrylghan abyroyy, qaysarlyghy, adal qyzmety. Osynday sezimder balagha ata - analarymen jәne últtyq tәrbiyeshilerimen sindirilui kerek. Bala ózining últtyq әskerining jetistikterin ózining jetistikteri siyaqty sezinuge ýirenui kerek, onyng jýregi júmyluy, selt etui kerek, memleketting jәne әskerding jalaularyna ol asa qúrmetpen qarauy kerek. Adam qay әskerdi óz әskeri dep sanasa, jýregi sol memleketke jәne sol últqa jatady. Ruhany jәne kәsiby biyik dengeyde turatyn әskersiz, Otan qorghausyz qalady, memleket ydyraydy, últ jer betinen joyylady. Balagha basqasha týsinikteme beru, últtyng joyyluyna jәne memleketting ydyrauyna kómektesu bolyp tabylady.   

Qazaq Dalasy. Qazaq balasy elding keng dalasyn ózining elesinde kórui kerek, búl Qazaq elining últtyq- memlekettik, tarihy amanaty. Ol qazaqtyng dalasy— qazaq halqynyng qany men teri tógilip, jigeri jәne ruhymen tabylghanyn, tabylghanymen, el bolghanymen birge qazaq halqymen iygerilgenin sezinui kerek. Qazaq adamy óz elining darqan dalasyn, onyng túrghyndaryn, onyng baylyghyn, aua rayyn, onyng mýmkindigin, bala óz anasyn bilip sýigendey, adam óz denesin bilgendey, sharua óz jerin sýigendey bilui jәne sýyi tiyis. 

Qazaq ekonomikasy. Bala kishkentay kezinen bastap enbekting shygharmashylyq quanyshy men qayratyn, onyng kerek ekendigin, onyng qúrmeti men maghynasyn sezinui kerek. Ol, enbek búl auru emes, qúlshylyq ta emes, kerisinshe adal enbek densaulyqtyng jәne erkindikting qaynar kózi ekenin ishtey sezinui tiyis. 

Patriottyq tәrbie mektepter men joghary oqu oryndarda, kәsiporyndarda jәne memlekettik mekemelerde, balabaqsha men qoghamdyq úiymdarda, әsker men flotta, auyldar men qalalarda asa qajet. Qalyptasqanderlik adamdarmen júmys isteuding qanday joldary bar?

Eng birinshiden, qazaqtyng ruhaniyatynyng tausylmaytyn qaynar kózin keninen  paydalanugha bolady, ol klassikalyq әdebiyet jәne auyz әdebiyeti, әn men kýi, patriottyq beyneleu óneri men sәulet ónerin, kino óneri men televiziyany, gәzet pen jurnaldary, internet pen radio. Mine bizding ruhany qazynamyz qayda jatyr. Bizding últtyq baylyghymyzdyng bәri osynda.

 

Qúrmetti otandastar!

Men Sizderge shyn jýrekten densaulyq, bereke, úzaq jәne baqytty ómir tileymin!.

Endi biz últtyq qauipsizdik turaly biraz sóz aitayyn..

Birinshiden jemqorlyq, lankestik, esirtki satu jәne adamdardyng adamgershilikti joghaltu búl qazaqqa ýlken qauip.

Ekinshiden kәzir adamnyng sanasy maydan bolyp túr. Búl jaqta ýlken qauip ol últsyzdanu.

Ýshinshi maydan mening oiymsha kәzir ol ekonomika salasy, búl jaqtada qazaq útylyp jatyr.

Mening oqyrmandarymnyng arasynda, Qazaqstan bolashaghy ýshin uayymdaghanmen qoymay, sonymen qatar qalay qazaqtyng jolyn ashugha, qazaqqa qayda qauip tónip túr, qay jaqta qazaqqa jenis jetip túr, ne ýshin biz quanamyz, ne ýshin qayghyramyz, osynyng bәrin oilastyratyn milliondaghan jýrekter bar dep senemin.

Biz әrbir qazaq azamatyn qazaqtyng últtyq qúndylyqtaryn ústanugha shaqyruymyz kerek, sonymen qatar últtyq mәrtebesin oyatugha tәrbiylep, at salysu kerek. 

Últtyq sana sezimdi damytu – búl óte qiyn prosess ekenin túsinuimiz kerek. Tәuelsizdikti jariyalaudan da qiyn shyghar. Tәuelsizdikti qalay saqtap qalu, últtyng negizin qúraytyn irgetasyn qalay damytugha bolady, degen súraqtar tuyndaydy. Al últtyng sana sezimin damytu búl – toqtamaytyn prosess. Mende pessimizm joq. Eger de biz kýnnen – kýnge ózgerip, ilgerilenip jatsaq, últqa 10-15  jyl uaqyt bersenizder, sizder basqa ózgergen memleket kóresizder dep kәmil senemin. Biraq biz búl júmysty qazyrden bastauymyz kerek, onsyzda kóp uaqytty jiberip aldyq.

Qazaq tilining damuy turaly sóz qozghalsa, men qazaq tilining damuy basqa til arqyly jýzege asady degenge kelispeymin. Búl mýldem olay emes. Qazaq tili eshqashanda grek tili, ivriyt, orys tilderi arqyly damymaydy. Búl bizding – ana tilimiz. Búl bizding – memlekettik tilimiz. Eger qazaq óz ana tilin saqtamasa, keshirinizder, eshqanday belorus, orys nemese amerikan  bizding olargha degen qanday qarym– qatynasymyzgha qaramastan saqtamaydy. Búl qazaq últyna tónip túrghan ýlken qauip.

Bizding últtyq, ruhany sana – sezimimizding damuy turaly biz kýshti, quatty jәne beybitti týrde jetkize biluimiz kerek.

Mening oiymsha bizding tarihtyng alatyn orny erekshe. Mýmkin búl basty akter da. Eger de biz ózimizding tarihymyzgha, bizding bostandyghymyz ýshin kýres retinde, tәuelsizdigimiz ýshin kýres retinde qarasaq, onda ol bizge óte ýlken sabaq bolady. Tarihy dәlelderding biri bolyp 1991 jyldyng 16 –jeltoqsany bolyp tabylady. Búl kýn birikken últtyng mýmkindigin kórsetken kýn. Eger barlyq qazaq últy jinalsa, onyng aldyndaghy  ýlken qamaldar búzylady.

Qazaq últynyng negizin qalaytyn eng birinshi ol – til.

Memleket búl jolda túrghan mәselelerden qashpay, tildi damytatyn zamanauy tújyrymdamany әzirleu kerek. Búl tújyrymdamada qazaq tilin ýirenuge qyzyqtyratyn, qazaq tildi engizetin zandy sharalar kórsetilu kerek. Qazaq tildi belsendi bilim, jana tehnologiya, kino men televiziya, kitәp jәne kompiuter tili retinde damytu kerek, al osyghan dúrys jospar kerek. 

Osy aitylghan tapsyrmalardyng bәrin memleketting qoldauy men kótermeleui arqasynda jýzege asyrugha kýshimizde, húqyghymyzda, mindetimiz de bar.

Memleket búl úran emes, búl ýi, búl ghimarat. Sondyqtan memleketti, últty biyik damuy ýshin biz kýnde kýnde osy ghimarattyng negizine, qabyrghasyna ózimizding tapqan kirpishterimizdi qalauymyz kerek.

Mening oiysha qazaq mәdeniyetin әlemge tanytuymyz kerek, sondyqtan qazaqtyng klassikalyq әdebiyet shygharmalaryn, kinofilimderdi shet tilderine audaruymyz kerek, al memleket búl júmysqa jýieli týrde qoldau beru kerek, taratu kerek. Mysaly Múhtar Auezovtyng Abay joly romanyn nemese Iliyas Esenberlinning Kóshpendiler romanyn, әlde Bayan Súlu kinofilimin orys, aghylshyn, qytay, japon, kәris, nemis, ispan, fransuz, týrik jәne t.b. tilderge audarugha, sheteldikterge kórsetuge bolady dep oilaymyn. Búl әlemdik mәdeniyetke kýshti serpin beredi, al qazyrgi әlem biz turaly eshtene bilmeydi, bilmegennen týsinbeydi.

Biz ghylymy týrde qazaqtyng tarihyn, mәdeniyetin, qazaqtyng әlemdegi jetistikterin, qazaqtyng ómirin, qazaqtyng damuyn zertteumiz kerek, al osy ghylymy zertteuding nәtiyjelerin akademikalyq kóptomdyq «Qazaqstan tarihy» atalghan shygharmada kórsetumiz kerek. Sonymen qatar akademikalyq kóptomdyq «Qazaq әdebiyetining tarihy jәne kitaphanasy», «Qazaq mәdeniyeti», «Qazaq ensiklopediyasy»,  dep atalghan ghalamnamalardy qazaq, orys, aghylshyn, qytay jәne t.b. tilderde shygharuymyz kerek. Al memleket jýieli týrde osy jýmysqa qoldau beru kerek.

Biz jastardy ýlttyq jenister ýlgisi arqyly tәrbiyeleumiz kerek. Qazaq halqynyng jalpy jenisi aldynda túrghan barlyq qiyndyqtargha qarsy túra alatynyna sendirip, týsindiruimiz kerek. Al búl jeniste bizding ótkenimizding әrbir ýzindileri bar.

Biz túsinuimiz kerek bizding últtyq maqsatymyz eng iri, eng damyghan, eng sana sezimi biyik halyq bolu jәne eng myqty últtyq memleketti qúrastyru, al naryq, ekonomika, syrtqy qarym qatynastar, bilim men ghylym nemese jana tehnologiyalar búl tek maqsatqa jetkizetin qúraldar.

Men qazaqtyng birligine, kýshine jәne jenisine kәmil senemin.

Halyq osyny kýtip týr jәne jeniske jetedi.

Men myqty últtyq memleketti tandaymyn!

Men últtyq mýddelerdi, erkindikti tandaymyn!

Men bolashaqqa senimdilikpen qaraymyn!

Men jaudy ornyna qoyatyn kýshti tandaymyn!

Bizding memleketimizge 20 jyl toldy!

Bizding artymyzda myndaghan jyldar boyy kele jatqan tarihymyz bar!

Men qazaq bolghanyma maqtanamyn!

Men qazaq halqymen maqtanamyn!

Qazaq Eli jasasyn!. 

 

Qúrmetti otandastar! Qúrmetti qazaq halqym!

Til mәselesi turaly kóp sóz aitylghan, biraq is pen nәtiyje óte az. Key bir qandastarymyz ókinishke oray qazaq tilding maghynasyn, mәrtebesin әli tolyq týsingen joq.

Sondyqtan men halyqqa til turaly óz pikirimdi bildireyin. Birinshiden mening oiymsha, qazaq últtyq iydeya men qazaq tilining mәselesi ziyaly qauymnyng auzynan, oiynan týspeu kerek. Ekinshiden aqparat sayasatymyzdy dúrys jolgha salumyz kerek, býqaralyq qúraldar arqyly, qazaq kitәbi arqyly, aqparat sayasaty arqyly qazaq tildi nasihattau kerek jәne janghyrtu kerek, qúzyrly organdardyng júmysyn, bilim beru salasyn memlekettik tilge kóshiru kerek. Ýshinshiden bizge Qazaq Tiline arnalghan merekelik kýni kerek.

Ana tili әr qazaqpen tughannan beri aqtyq demge deyin birge bolady. Qazaq tili búl ghasyrlar boyy jinalghan ata babalarymyzdyng danalyghy jәne mәdeni, ruhany baylyghymyz singen últtyng jany.  

Qazaqtyng sózi babalardyng jenisterin, amanatyn, rúhyn jetkizedi. Bay, taza, teren, ótkir, kýshti, keng qazaq tili qazaq ólender, dastandar, jyrlar, ertegiler arqyly, Shalkiyiz shygharmalary men Asan Qayghy shygharmalary arqyly, Abaydyng filosofiyalaq sózder arqyly, Múhtar Áuezov pen Maghjan Júmabaevtyng әdebiyet shygharmalary arqyly, Shәkәrim Qúdayberdiúly men Iliyas Esenberlinning әdebiyet shygharmalary arqyly, myndaghan últjandylar men qyzmetkerler arqyly әlemderding tilderding arasynda ózining biyik jәne mәrtebeli oryndy aldy.

Qazaq tilimizdi jau ghasyrlar boyy qanshama sayasy qughyn sýrgin arqyly joygha tyryssada bәribirde óz maqsatyna jetpegen. Ana tilimiz bolghan, ana tilimiz bar, ana tilimiz әrqashanda bolady. Tarihy eng qiyn kezderde, soghystarda, ashashylyqta, otarlyq zamanda ana tilimiz әr qazaqqa myqty qorghan bolghan. Ana tili milliondaghan qazaqtardy jәne shette jýrgen aghayyndardy bir mәngi jasaytyn, úly halyq etip biriktiretin kýsh bolyp túr.

Kәzirgi zamanda memlekettik til qazaq halqyny biriktiretin temirqazyq. Ana tili qazaq halqynyng erekshiligin, janyn, dәstýrin  bildiretin úly nyshan. Qazaq tili búl bizding әlemdik mәdeniyet jәne ruhaniyat qazynasyna qosylghan salmaqty ýlesimiz.

Memleketti jәne últty kýsheytuding birinshi tetigi ol til. Sondyqtan qoghamnyng әrbir salada, memlekettik mekemelerding júmysta qazaq tiline jol berumiz kerek. Jastardy memlekettik tildi shyn jýrekten sýng, qúrmetteudi, syilaudi úiretumiz kerek. Búl bizding babalardyng aldyndaghy, Qazaq Elding aldyndaghy, keleshek úrpaqtardyng aldyndaghy, әlemning aldyndaghy qasiyetti boryshymyz. Men qazaq halqynyng ruhany kýshine, qazaq tilding jәne mәdeniyetining bolashaghyna kәmil senemin!. Qazaq tili, Qazaq Eli mәngi jasasyn!. 

Ana tili qazaq halqynyng týpnegizi әr adamnyng týpderegi, zәmzәm su aghylatyn bal búlaq. Búl bal búlaq aghyp jatqansha, zәmzәm suyn berip jatqansha, búl bal búlaq qorghalyp jatqansha sol kezge deyin halyqta bar, onyng ruhy bar últtyq sóz ben oida kórsetilgen. Qazaq tili búl qazaqtyng halqynyng ótkenin, kәzirgi zamanyn, bolashaghyn baylanystyratyn kýsh.

Qazaq halqyna ana tili búl erkindikting tili, memleketting tili, qazaq mәdeniyetting tili. Qazaq tildi qorghau, damytu, keneytu, qoghamnyng әr salasynda, últaralyq jәne halyqaralyq qatynasta paydalanu bizding qasiyetti boryshymyz. 

Qazaq tildi, eldi, jerdi qorghau ýshin men qazaq sayasatkerlerdi, qogham qayratkerlerdi, jazushylardy, qazaq tilshilerdi biriguge shaqyramyn.

Qúzyrly organdardyng maqsaty mening oiymsha qazaq tildi qorghau jәne damytu. Eger de biz danaly, túraqty jәne júieli túrde til sayasatty, mәdeniyet sayasatty dúrys jýrgizsek onda qazaq tilding bolashaghyn kepildendire alamyz, qazaq tildi paydalanatyn salasyn keneytemiz, qazaq tildi tughan jerde taratamyz.

Mening oiymsha әr qazaq tughan tildi qorghau kerek, otarlyq zamanda jasalghan jaralardy emdeu kerek, myndaghan jyldar boyy kele jatqan kazaq tildi taratu kerek, damytu kerek.

Búl ýlken jәne óte kerekti, manyzdy júmys. Búl júmysta men býkil qazaq halqyna auyzbirlik, senimdilik, ana tilge shyn jýrekten tereng mahabbat tileymin!. 

 

Dorogie sootechestvennikiy!

Segodnya my pogovorim o glavnyh prinsipah gosudarstvennoy politiky Kazahstana.

Glavnye prinsipy nashey gosudarstvennoy politiki: planomernosti, posledovatelinosti, postepennosti y dinamichnoe razvitiye.

Glavnye prinsipy gosudarstvennoy politiky nashey strany doljny opredelyatisya  Preziydentom Respubliky Kazahstan. Prinsipy planomernosti, posledovatelinosti, postepennosty preemstvennosty y dinamichnogo razvitiya vyrajaitsya v sleduishem:

V ekonomiyke my doljny idty ot togo, chto esti: ne lomaem, ne razbrasyvaem, ne unichtojaem, a naoborot sozidaem.

Silinaya, effektivnaya gosudarstvennaya vlasti, politicheskaya stabilinosti v nashey strane - vajneyshie usloviya gosudarstvennogo kursa na evolusionnoe y postupatelinoe razvitie nasionalinoy ekonomiki, posledovatelinoy integrasiy v mirovui ekonomiku.

Planomernosti gosudarstvennogo kursa podrazumevaet poetapnoe povyshenie jiznennogo urovnya naroda. Kazahstan doljen vosstanoviti uroveni promyshlennogo proizvodstva 1990 goda y operejati strany SNG po reytingu indeksa razvitiya chelovecheskogo potensiala.

Kazahstan v svoe vremya doljen byl sdelati vybor v polizu evolusionnogo razvitiya y otkazatisya ot reseptov Mejdunarodnogo valutnogo fonda v viyde shokovoy terapiy y obvalinoy privatizasii. Za gody sozidatelinoy praktiky u nas slojilasi by kazahskaya modeli sosialino-ekonomicheskogo razvitiya, kotoraya sochetala by preimushestva rynochnogo hozyaystva s effektivnoy sosialinoy zashitoy. Nashu konsepsii my doljny postroiti na uchete istoricheskoy preemstvennosty y tradisiy naroda. Kazahskaya modeli doljna osnovyvatisya ne na revolusionnoy lomke prejnih ustoev, a na sovershenstvovaniy slojivsheysya ekonomicheskoy bazy. Na dannom istoricheskom etape kazahskomu gosudarstvu neobhodimo vernuti putem nasionalizasiy miyneralino - syrievoy kompleks strany v gosudarstvennuy sobstvennosti. Kazahskaya ekonomicheskaya modeli doljna soderjati v sebe elementy preemstvennosty v ispolizovaniy gosudarstvennyh institutov vo vseh sferah, gde ony proyavily svoy effektivnosti. Ostreyshey problemoy dlya nashego gosudarstva yavlyaetsya ocheni bolishoy vneshniy dolg potensialino sposobnyy priyvesty k kollapsu otechestvennoy ekonomiki. Nado nayty puty resheniya dannoy problemy.

Posledovatelinyy kurs gosudarstva po reformirovanii ekonomiky ne doljen byl pozvoliti slojitisya v Kazahstane oligarhicheskim strukturam, priyvesty k massovoy bezrabotiyse y obnishanii ludey, k razryvu tradisionnyh ekonomicheskih svyazey so stranamy SNG.

Kazahstan yavlyaetsya ne toliko industrialinoy stranoy, no iymeet y znachiytelinuiy agrarnuiy sostavlyaiyshuiy. Korny naroda - materialinye y duhovnye nahodyatsya v sele. Vo vse gody, v tom chisle ekonomichesky slojnye, gosudarstvo doljno pomogati selu y podderjivati seliskogo proizvodiytelya. Eksport Kazahstana predstavlen v osnovnom syriem y produksiey s nizkoy dobavlennoy stoimostiu putem revlizasiy industrialino innovasionnoy strategiy neobhodimo izmeniti strukturu ekonomiky Kazahstana.

Gosudarstvo doljno priyderjivatisya kursa po modernizasiy ekonomiky Kazahstana, tvorchesky sovershenstvati provodivshuisya ranee politiku s seliu pridaniya ey bolishey effektivnosty y posledovatelinostiy.

Prinsip posledovatelinosty nahodit svoe vyrajenie v realizasiy silinoy gosudarstvennoy vlasti. V strane sozdana effektivnaya preziydentskaya vlasti, odnako neobhodimo izmenenie politicheskoy sistemy dlya modernizasiy ekonomiky y strany v selom.

V sosialinoy sfere - sohranenie naibolee sennogo, ispolizovanie v novyh usloviyah prinsipa sosialinoy spravedlivosty bez otkaza ot nakoplennogo opyta.

Prinsip sosialinoy spravedlivosty nahodit svoe vyrajenie v adresnoy sosialinoy politiyke, sosialinyh garantiyah, osobenno po otnoshenii k molodeji, starikam, jiytelyam territoriy, postradavshih ot posledstviy ispytaniy na Semipalatinskom poligone.

Prinsip preemstvennosty v provedeniy sosialinoy politiky v selom y obrazovatelinoy, v chastnosti, pozvolit ne toliko sohraniti vysokorazvitui obrazovatelinui sistemu, unasledovannui posle razvala SSSR, no y vystroiti na ee osnove novui, otvechaishui vysokim mirovym standartam.

Planomernosti gosudarstvennogo kursa zakluchaetsya y vo vsemernoy podderjke talantlivoy uchasheysya molodeji, studentov. Neobhodimo sozdati Spesialinyy Fond Preziydenta Respubliky Kazahstan po sosialinoy podderjke odarennyh uchashihsya y studentov.

Kazahstan vsegda slavilsya svoimy sportsmenami. Zanyatiya fizkulituroy, sportom, sledovanie prinsipam zdorovogo obraza jizny doljny byti prioriytetamy gosudarstvennoy politikiy.

Vajnuiy roli v realizasiy planomernogo kursa na obespechenie blagopoluchiya ludey igraet vypolnenie v sosialinoy sfere minimalinyh gosudarstvennyh standartov, predusmatrivaishih snabjenie grajdan prodovolistviyem, teplom, kommunikasiyami, transportom, bytovymy uslugami, normalinui rabotu uchrejdeniy obrazovaniya, zdravoohraneniya, kulitury.

V Kazahstane  neobhodimo sozdati effektivno deystvuyshuy sistemu spravedlivogo raspredeleniya voznagrajdeniya za trud, sosialinoy zashiyshennosty maloimushih grajdan y povysheniya sosialinoy zashity naseleniya v selom. Zadacha seychas stavitsya tak: zakony Respubliky Kazahstan o cheloveke, ego nujdah doljny byti etalonamy sosialinoy spravedlivostiy.

Vedushey sosialinoy ustanovkoy kazahskoy gosudarstvennosty y ee iydeologicheskoy platformy, gumanisticheskoy po svoey napravlennosti, doljno byti optimalinoe sochetanie sentralizovannyh garantiy y individualinogo trudovogo vklada v prosvetanie gosudarstva. Toliko effektivnyy trud mojet byti istochnikom ekonomicheskogo y sosialinogo uspeha lichnosty y gosudarstva.

Sosialinye garantiy v ramkah kazahskoy modely razvitiya doljny vyrajatisya v:

-garantiyah ravenstva mujchin y jenshin v obrazovaniy y trudovoy deyatelinostiy;

-garantiyah prava molodejy na duhovnoe, nravstvennoe y fizicheskoe razvitiye;

-garantiyah prava na trud, kak naibolee dostoynyy sposob samoutverjdeniya ekonomicheskogo, moralinogo y sosialinogo soderjaniya jiznedeyatelinosty cheloveka;

-garantiyah spravedlivoy doly voznagrajdeniya v ekonomicheskih rezulitatah truda, no ne niyje urovnya, obespechivaishego grajdanam y ih semiyam svobodnoe y dostatochnoe sushestvovaniye;

-garantiyah prava na ohranu zdoroviya, vkluchaya besplatnoe lechenie v gosudarstvennyh uchrejdeniyah zdravoohraneniya;

- garantiyah prava na sosialinoe obespechenie v starosti, po bolezny y drugim prichinam.

Glavnoy seliu sosialinoy politiky v respubliyke doljno stati predostavlenie kajdomu trudosposobnomu cheloveku vozmojnosty svoim trudom y predpriimchivostiu sozdati svoe semeynoe blagosostoyaniye, a dlya netrudosposobnyh y nujdayshihsya grajdan - obespechiti nadejnui sosialinui zashitu. Pry etom sosialinaya zashita doljna byti iskluchiytelino adresnoy y napravlena na konkretnye, samye nezashiyshennye gruppy y sloy naseleniya. Mejdunarodnyy opyt stran s perehodnoy ekonomikoy pokazyvaet, chto effektivnye sistemy adresnoy sosialinoy pomoshy v sostoyaniy obespechiti podderjku lishi 10-15% naseleniya.

Smysl effektivnoy adresnoy sosialinoy zashity sostoit v tom, chtoby skonsentrirovati ogranichennye resursy na udovletvoreniy potrebnostey sosialino nezashiyshennyh sloev naseleniya. Harakternym yavleniyem v evolusiy sosialinoy politiky budet ee dalineyshaya munisipalizasiya, t.e. perenos sentra tyajesty adresnoy sosialinoy zashity na mestnyy uroveni: pomoshi doljna byti pribliyjena k potrebiytelu. Neobhodim perehod ot obshih sosialinyh programm k programmam adresnym, uchityvaishim potrebnosty konkretnyh sloev y grupp naseleniya, a takje opredelennyh regionov. Pry etom nujny strogo differensirovannye programmy, v chastnostiy:

- invalidam, odinokim pensioneram - razlichnye sosialinye uslugi, obslujivanie na domu;

- mnogodetnym, nepolnym semiyam - prioriytet vo vseh vidah adresnoy materialinoy pomoshy semiyam s nizkimy dohodamiy.

Neobhodimo razrabotati strategii  "pilotnogo"  proekta po realizasiy Konsepsiy formirovaniya edinoy programmy adresnoy sosialinoy pomoshy v Respubliyke Kazahstan. Osnovnaya ee seli sostoit v zashiyte naibolee uyazvimyh grajdan obshestva ot neblagopriyatnyh posledstviy rynochnyh preobrazovaniy.

Osoboe vnimanie neobhodimo udelyati v respubliyke jiytelyam seliskoy mestnosti, kotorye ostree drugih oshushait jiznennye trudnosti: nerazvitosti sosialinoy infrastruktury, transportnyh uslug, bytovogo obslujivaniya. Nasha zadacha osushestvlyati rabotu po vvedenii gosudarstvennyh sosialinyh standartov po vsey strane s obyazatelinym uchetom regionalinyh osobennostey. Vvedenie sosialinyh standartov napravleno na to, chtoby uroveni sosialinoy zashity garantirovanno uluchshalsya.

Prioriytetnoy zadachey gosudarstva v oblasty sosialinoy zashity doljna stati zabota o semie, detyah, v chastnosti, obespechenie neobhodimyh usloviy dlya realizasiy semiey ee ekonomicheskoy, vosproizvodstvennoy, vospitatelinoy y kuliturno-psihologicheskoy funksiy; obespechenie prav detey na ih polnosennoe fizicheskoe, intellektualinoe, nravstvennoe y sosialinoe razvitiye.

V sisteme materialinoy pomoshy semiyam s detimy gosudarstvo doljno ispolizovati ligoty po nalogooblojenii, oplate za pitanie detey v detskih doshkolinyh uchrejdeniyah, oplate za uchebniky y uchebnye posobiya. Maloobespechennym semiyam neobhodimo predostavlyati beznalichnye jilishnye subsidii, esly oplata za jilie y kommunalinye uslugy prevyshaet 25% srednemesyachnogo sovokupnogo dohoda semiiy.

Znachiytelinuiy pomoshi mnogodetnym y nepolnym semiyam doljny okazyvati mestnye ispolniytelinye y rasporyadiytelinye organy za schet sredstv mestnyh budjetov.

V sfere kulitury y obshestvennoy jizniy nashey respubliyke doljen byti prisush patriotizm y gosudarstvennaya podderjka kazahskogo yazyka, gosudarstvo doljno sposobstvovati vozrojdenii duhovnosti, iskusstva vo vseh formah.

Gosudarstvo doljno provoditi posledovatelinui politiku po sohranenii kuliturnogo naslediya kazahov, luchshih chert kazahskogo haraktera: gumanizma y mirolubiya.

Gosudarstvo y gosudarstvennyy budjet doljny byti posledovatelinymy garantamy finansovoy podderjky razvitiya iskusstva y kulitury. Prinsip preemstvennosty v kuliturnoy politiyke podrazumevaet sohranenie infrastruktury gosudarstvennyh uchrejdeniy kulitury y iskusstva.

V osnove gosudarstvennogo kursa zalojena iydeya suvereniyteta. V strane osushestvlyaetsya posledovatelinyy kurs po formirovanii iydeologiy kazahskogo gosudarstva, kristallizasiy kazahskoy nasionalinoy iydeiy. Naibolee yomko y lakonichno nasionalinaya iydeya voploshaetsya v lozunge: «Za silinyy y prosvetayshiy Kazahstan!» y Dlya tebya Kazahstan.

V sfere vneshney politikiy.

Podhody k sosialino-ekonomicheskomu razvitii gosudarstva, osnovyvaishiyesya na vzaimnom uchete interesov obshestva y grajdan, obshestvennom soglasii, sosialino-oriyentirovannoy ekonomiyke, glavenstve zakona, presecheniy terrorizma y ekstremizma, nahodyat svoe logicheskoe prodoljenie vo vneshnepoliticheskom kurse strany: ne konfrontasiya s sosednimy gosudarstvamy y territorialinyy peredel, a mirolubiye, mnogovektornoe sotrudnichestvo, pragmatizm - vot ee prinsipy.

Nam nado posledovatelino y planomerno provoditi v jizni mirolubivui politiku dobrososedstva, izbegaya shagov, kotorye mogut vtyanuti stranu k uchastii v mejdunarodnyh konfliktah. V to je vremya provoditsya sozdanie sovremennoy armii, sposobnoy nadejno zashititi otechestvo ot luboy ugrozy.

Vo vzaimootnosheniyah so stranamy NATO, ya schitai, chto s nimy mojno y nujno nalajivati normalinye otnosheniya, konstruktivno reshati iymeiyshiyesya mirovye problemy, osobenno v oblasty boriby s terrorizmom, nezakonnym oborotom narkoticheskih sredstv, transnasionalinoy prestupnostiu.

Respublika Kazahstan neizmenno provodit mnogovektornui vneshnuu politiku, vystupaet za ukreplenie Sodrujestva Nezavisimyh Gosudarstv, chto obuslovleno obshnostiu nashih sovmestnyh interesov. Otnoshenie so stranami, chlenamy Sodrujestva Nezavisimyh Gosudarstv, vyyavily kak slojnosty prosessa integrasii, tak y ego potensialinye vozmojnosti. Strany Sodrujestva - vajneyshiy torgovo-ekonomicheskiy partner Respubliky Kazahstan. Sredy stran Sodrujestva osobo vydelyay vzaimootnosheniya s Rossiyskoy Federasiey s kotoroy u nas zakluchen Dogovor o vechnoy drujbe y dobrososedstve.

Vzaimovygodnye vzaimootnosheniya u Kazahstana slojilisi y s SShA y KNR. Nam y dalishe neobhodimo sohranyati vo vzaimootnosheniyah s etimy stranamy duh sotrudnichestva.

Posledovatelinosti vneshney politiky proyavlyaetsya v otnosheniyah s gosudarstvamy «poyasa dobrososedstva». Ya podcherkivai: «Rossiya, Turkmenistan, Uzbekistan, Kyrgyzstan, KNR - eto nashy sosedi, a iyh, kak izvestno, ne vybirait. Ony Bogom dany». Logichno, chto formirovanie «poyasa dobrososedstva», razvitie otnosheniy s Uzbekistanom, Kyrgyzstan y Turkmenistanom yavlyaetsya odnoy iz osnovnyh zadach vneshney politiky kazahskogo gosudarstva. Kazahskaya storona naselena na dinamichnoe razvitie vsego kompleksa dvustoronnih otnosheniy s Ashgabatom, Bishkekom y Tashkentom. Uje nemalo sdelano dlya dostiyjeniya postavlennoy seli, v to je vremya potensial kazahsko-uzbekskiyh, kazahsko kyrgyzskih y kazahsko -turkmenskih svyazey poka ispolizovan daleko ne v polnoy mere.

Zadacha ukrepleniya ekonomiky Kazahstana kak fundamenta blagosostoyaniya naroda vydvinula v chislo vajneyshih prioriytetov vneshney politiky ekonomicheskui diplomatii. Zadacha neuklonnogo narashivaniya eksportnogo potensiala strany nazvana v chisle vajneyshih prioriytetov sosialino-ekonomicheskogo razvitiya Kazahstana. Vozrosshiy obem mejdunarodnyh svyazey, zadachy integrasiy kazahskoy ekonomiky v sistemu sovremennyh mirohozyaystvennyh svyazey y effektivnogo ispolizovaniya iymeiyshegosya otechestvennogo nauchno-tehnicheskogo potensiala, nastoyatelino trebuit obnovleniya osnovnyh proizvodstvennyh fondov, vnedreniya noveyshih zarubejnyh tehnologiy.

 

Ardaqty aghayyn!

Býgin biz patriottyq tәrbie turaly әngimemizdi jalghastyramyz, biraq әdettegidey men aldynda óz ótinishterimdi aityp keteyin. Birinshiden kólik jәne kommunikasiya ministrligin bir aidyng ishinde azamattyq aviasiyasynyng tәjiriybeli mamandarymen birigip azamattyq aviasiya salasynyng kәzirgi jaghdayyn zerttep saraptama jasaudy súraymyn, óitkeni biz biluimiz kerek búl salada qanday qatelikter biz jasadyq, әlde qanday isterdi atqarmadyq, ne jasaumyz kerek, әitpese әue kemelerimiz qúlap jatyr eshqanday sheshimder jasalynbay jatyr, eshqanday sharalar qoldanylmay jatyr, al adamdar apattarda qyrylyp jatyr. Búnday jaghday meni qanaghattyrmaydy. Mysaly bizde úshaqtardy jýrgize alatyn bilikti mamandardy dayarlaytyn jýie joq dep estidim, úshaqtardyng bólshekterding sapasyn eshkim teksermeydi deydi. Al men bireuding aitqanyn emes, mamandar dayyndaghan saraptamany kóruim kerek, sosyn dúrys sheshim qabyldaugha bolady. Al endi patriottyq tәrbie turaly әngimeni jalghastyrayyq.

Menin  oiymsha, ósip kele jatqan jas buyndardyng boyynda últjandyq sezimin qalyptastyru ýshin mektep oqushylary  qazaq halqynyng tarihy men mәdeniyetin, óz bolmysynda esh búrmalausyz tanyp, bilui shart. Bastauysh synyp oqushylarynyng boyynda últjandyq sezimdi qalyptastyruda  ana tili pәnderining alatyn orny erekshe. Otanyn sýigen, elin jaudan qorghau ýshin qasyq qany qalghansha ayanbay shayqasatyn Qobylandy, Qambar, Er Targhyn, Alpamys túlghalary, aqyn - jyraulardyn, biylerding tatulyqqa, adamgershilikke, elin sýngge shaqyrghan óleng jyrlary, sheshendik sózderi bastauysh synyp oqushylarynyng boyynda últjandyq sezimdi qalyptastyruda manyzy óte zor.  Últjandyq sezimning obektisi men qaynar kózi - Otan desek, onyng mazmúny: tughan jer, tabighat, onyng baylyqtary, til , dәstýr, tarihy eskertkishter, tughan ólkedegi tamasha kiyeli oryndar. Olardyng adam kókiregine jylylyq, jaqyndyq, tuysqandyq sezimderdi úyalatyp, izgi de erlik isterding qaynar kózine ainaluy últjandyqqa tәrbiyeleuding arqauy. Qasiyetti sezim ananyng sýtimen birge ózinen - ózi kelmeytin balanyng boyynda birtindep qalyptasatyn qúdiretti sezim. Búl sezim әrkimde әr kezende oyanyp, keyin kәmeletke kelgende birjola buyny qatyp, tәjiriybemen, uaqytpen, bilimmen, qorshaghan ortanyng yqpalymen, balabaqsha, otbasy, mektep, jogharghy oqu oryndary, búqaralyq aqparat qúraldary, qoghamdyq úiymdar men qozghalystar әserimen qalyptasady.  Últjandyq sezim túlghada tәrbie arqyly ósip jetilip últjandyq sana týrinde qalyptasady. Sonday-aq jeke adam óz últynyng qasiyetterin boyyna sinirui kerek.

Mektep oqushylaryn últjandyqqa tәrbiyeleu mәselelerin qarastyrsaq, ghylymy - pedagogikalyq, psihologiyalyq, mekteptegi is-tәjiriybelerin zerttep baqylau nәtiyjesinde mektep oqushylaryn últjandyqqa tәrbiyeleuding baghyttary tómendegidey mәselelerdi kózdeydi: múghalimdik praktikadaghy mýmkindikterdi barynsha tolyq qamtyp birtútas týrde oqushynyng jeke túlghasyna yqpal etuding jýiesin jasau; әrtýrli pәnderdi oqytuda  jәne tәrbiyelik júmystardy úiymdastyruda tirek bolatynday sipatqa ie bolu, búl baghytta jas buyndy últjandyqqa tәrbiyeleuding teoriyasy men praktikasyna qatysty qazaqy últtyq tәjiriybelermen is jýzinde qoldanu joldaryna kómektesui kerek.

Mektep oqushylaryn últjandyqqa tәrbiyeleu mәselelerin zerttegen ghalymdardyng enbekterining qorytyndylary men tikeley mektep praktikasyndaghy múghalimderding is-tәjiriybelerining nәtiyjelerine sýiene otyryp, biz mektepte útjandyq tәrbiyleu - oqushylardyng naqty is-әreketi, minez-qúlqyn úiymdastyru, oghan baghyt berudi negizge alu kerek dep úighardyq. Últjandyqqa tәrbiyeleu ýrdisinin  tanymdyq mәnin esten shygharugha bolmaydy, biraq ol әrbir oqushyda últjandyq sana, últjandyq sezim qalyptastyrudan  bastau alghanda ghana tiyimdi bolmaq. Sondyqtan oqytushylar óz qyzmetinde  tereng últjandyq – Otangha, Qazaq Eline, óz qazaq halqyna degen sýiispenshilik. Osy baghytta kóptegen is sharalar jýrgizu kerek. 

Sonymen aitayyn degenim adamdy jaratushy tabighat, al últjan bolyp qalyptastyrushy ol әriyne qogham. Sondyqtan qoghamda eshqashanda tәrbie júmysy toqtalmau kerek. Sonynda aitayyn degenim búl osynday oy - jana, basqa, ekinshi Otan adamda bolmaydy. Sondyqtan bar Otandy әrqashanda qorghap damytu kerek. Mening oiymsha óz Otanmen baylanysty sezbeytin adam ol bos shelek siyaqty, sózi de bos, istegen isteri de bos. Al Otanmen baylanys ol qarynda emes, ol jýrekte.

Endi halyq týsingen shyghar, qazaqtyng últtyq mәdeniyeti ol qazaqtyng tuy bolghanyn, últjandy halyq ol jenimpaz halyq bolghanyn, qazaq otbasy ol últtyng úyashyghy bolghanyn, qazaq otbasy adamgershilik jәne tәrtip mektebi bolghanyn, qazaq otbasy qarapayym qazaq azamattyng baqytty ómirining dingegi bolghanyn, halyq layyqty kóshbasshylarsyz әrqashanda azghyndaytyny, nadan adam әrqashanda tek boq qarynyn ghana oilatynyn, al adamgershiligi bar adam ol әrqashanda eldi oilaytyny, al qazaq sayasatkerlerge eng kerektisi ol últjandyq, adamgershilik jәne meyirimdilik.

Endi bilim jәne ghylym turaly biraz sóz aitayyn, Abay ata aitqan kezinde bilim tappay maqtanba, mening oiymsha búl óte manyzdy sózder, bilim adamdy adam qyldyrady, onyng dengeyin kóteredi. Oishyl azamatqa eng kerektisi ómir boyy oqu jәne jana bilim alu, biraq bilim oilau qabilettiliksiz paydasyz. Sondyqtan naghyz ghalym eng birinshiden oilau qabilettilikti ózinde tәrbiyeleu kerek. Oilau qabilettilik bilimge tirlik beredi, logika baylanys beredi, qiyal biyik úshu beredi. Bilim qiyalsyz, zertteusiz, oilanusyz, talapsyz, mәning týsinusiz, taldausyz adamdy tek jýretin ghalamnama qyldyrady. Sondyqtan bilim kerek biraq búl az, sonymen qatar naghyz ghylymda oilau qabilettiligi bolu kerek, tapqan bilimdi paydalanudy bilu kerek.

Qoghamnyng jәne memleketting eng manyzdy maqsattarynyng biri ol adamy kapitaldy damytu, bolashaq ýshin, memleketti damytu ýshin onyng dengeyin kóteru, búl әrqashanda memlekettke manyzdy maqsat. Al osy mәseleni sheshu júmysta mektepting alatyn orny erekshe. Bizding qazaq mektep últshyl, oishyl, ruhany ómiri bay, bilimi teren, deni sau jәne esi dúrys qazaq azamatty tarbiyeleu kerek, sonymen qatar әr balanyng berilgen daryndaryn damytugha kómektesu kerek, ozining ereksheligin túsinuge jәne damytugha kómektesu kerek. Mysaly bir bala kóshbasshy bolugha daryny bar, basqa bala daryndy injener bola alady, basqa balada mýmkin ghylymgha daryny bar, al osy daryndaryn jәne erekshiligin kórip jәne damytugha ýles qosu ol naghyz qazaq múghalimning paryzy. Sabaqqa qosymsha balalardy jinap arnayy leksiya oqyp, arnayy oiyn oinatqyzyp, testileu júmysyn ótkizip, seminar ótkizip turu kerek. Biraq bizding mektepte ókinishke oray, osynday júmys júrgizilmeydi, sondyqtan osy júmysty jýrgizu kerek, al jýzege asyru ýshin birinshiden baghdarlama jasau kerek.

Keleshekte biz qazaqtar jana bilimde, innovasiyalyq ghylymda  jәne intellektualdyq jetistikterde negizdelgen jana últtyq ekonomikany kúrastyruymyz shart. Búl jana ekonomikany maqsaty jana tehnologiyalarmen tehnikany tauyp, paydalanyp qazaqtardyng әleumet jaghdayyn dengeyin kóteru. Egerde biz osynday jana ekonomikany qúrastyrsaq onda әriyne basqa memlekettermen salystyrghanda aldygha ozyp ketemiz.

Al osynday jana innovasiyalyq ekonomikany qúrastyratyn mәseleni sheshu júmysta jogharghy mektepting alatyn orny erekshe. Mening oiymsha qazaq jogharghy mektep әrqashanda ghylymy ortalyqtarmen birigip júmys isteu kerek, sebebi osynday ghylym ordalarda jas ghalymdar ataqty tәjeriybeli әriptesterden úirenedi, sonda joghary oqu oryndarda bilim alyp ghylymy ortalyqtardy júmys istep, praktikadan ótip ýlken ghalym bolyp ósuge mýmkinshiligi bolady. Mysaly mening oiymsha jas studentterdi últtyq ghylym akademiyagha, sonyng ishindegi ghylymy instituttar men ortalyqtargha úirenuge jiberuge bolady, sonymen qatar ataqty jәne tәjeriybeli ghalymdardy leksiya oqugha bizding instituttargha shaqyrugha bolady.

Ýshinshiden, әriyne innovasiyalyq ekonomikany qúrastyru ýshin, ghylymdy damytu ýshin mindetti týrde qoldau beretin memlekettik jýie bolu kerek, al kәzir ókinishke oray osynday memlekettik jýie joq jәne bolashaqta bolady dep aita almaymyn. Sonymen qatar memleket әrqashanda daryndy adamdardy qoldap turu kerek, intellektualdyq erkindikte, últjandyq sezimde jәne azamattyq jauapkershilikte jastardy tәrbiyeleu kerek.

Endi men oilaymyn, kәzirgi jastar tipti halyqtyng kóbisi ókinishke oray, kitәpty az oqityn boldy al búl dúrys emes qoy. Mening oiymsha, osy mәseleni sheshu ýshin arnayy memlekettik baghdarlama jasau kerek dep oilaymyn, «qazaq kitәbi» degen. Búl arnayy memlekettik baghdarlama arqyly qazaq kitәpty oqyghandy janghyrtu kerek dep oilaymyn, osy baghdarlama arqyly memleketten qarajat bólinedi, osy baghdarlama arqyly arnayy kitәp jәrmenkeler men kórmeler ótedi, osy baghdarlama arqyly qazaq jazushylardyng kitәptary elge taralady, osy baghdarlama arqyly qazaq jazushylargha qoldau beriledi, osy baghdarlama arqyly qazaq tarihyna, mәdeniyetine, tiline, diline jәne memleketine arnalghan kitәptar el arasynda taralady, osy baghdarlama arqyly qazaq kitәpty shaghyrugha jәne taratugha jenildikter beriledi, osy baghdarlama arqyly memlekettik mekemeler kóptegen qazaq kitәptardy satyp alyp әr meketepke, әr kitәphanagha jetkizedi, osy baghdarlama arqyly qazaq jazushylargha internet sayt ashylyp beredi, әiteuir qazaq kitәpty taraytyn jýie qúrastyrylady. Al búl baghdarlamanyng týpki maqsaty qazaq halqynyng sana sezimin ósiru, últtyq tiri ónerli oi, últtyq iydeyany, últtyq rúhty janghyrtu.

Mening oiymsha әli kýnge deyin últtyq iydeya әr qazaqqa jetken joq, әr qazaqtyng jýregine singen joq, al osy últtyq iydeyany әr qazaqqa jetkizi ýshin, últtyq rúhty janghyrtu ýshin qazaq kitәpti әr qazaq oqyrmandargha jetkizu kerek.

Sondyqtan men әr qazaq jazushyny, әr qazaq qogham qayratkerdi, әr qazaq sayasatkerdi qazaq kitәpti qazaq oqyrmandargha jetkizu ýshin menimen bir qatargha túrugha shaqyramen.

Ár qazaqty, әr qazaq azamatty qazaq kitәpty satyp alugha jәne oqugha, qazaq kitәpty qoldaugha shaqyramyn. Sóz arqyly qazaq kitәbi tughan qazaq elimizdi sýiuge úiretedi, qazaq halqynyng últtyq sana sezimin ósiredi, últtyq rúhty janghyrtady, últtyq tiri hәm ónerli oidy damytady.

Ár qazaqty intellektualdyq kýsh bolugha shaqyramyn, sonda bizding oiymyz, tәjiyrebimiz, daryndarymyz, quatymyz tughan Qazaq Elimizge paydaly bolady. Mening oiymsha, qazaq kitәbi ata babalarymyzdyng danalyghyn, adamgershilik qaghidattaryn, qazaq últtyq qúndylyqtaryn, últtyq iydeyany qazaq oqyrmandargha, qazaq halqyna jetkizedi, al qazaq halqy osyghan tirelip damidy, aldygha jyljidy, myqty halyq bolady, әlemge óz últtyq ereksheligin, últtyq dauysyn, últtyq jýregin, últtyq sezimin qazaq kitәbi arqyly bildiredi. Al meni qoldaytyn naghyz qazaq azamattargha men erekshe alghys, sheksiz rahmetimdi aitqym keledi. Qazaq Eli jasasyn!.

Qúrmetti otandastar, shette jýrgen aghayyn, qúrmetti әri qambytty mening qazaq halqym! Kele jatqan Tәuelsizdik kýni meyramymen qúttyqtaymyn! Aghymdaghy jylda bizding Tәuelsizdik alghanymyzgha jiyrma eki jyl boldy. Bizding tarihymyzda Jeltoqsannyng on altynshy kýning orny erekshe. Al Qazaq Elining jana tarihynda búl kýn eng manyzdy kýn bolady dep oilaymyn. Jeltoqsannyng on altynshy kýnninde jiyrma ýsh jyl búryn bizding halqymyz últ namysy ýshin, el bolashaghy, erkindik ýshin erlik etip alangha shyqqan, Jeltoqsannyng on altynshy kýninde 1991 jylda Tәuelsizdik turaly zang qabyldandy. Mening oiymsha, Tәuelsizdik kýni ýlken qazaqtyng tarihy jenisi, qazaqtyng maqtanyshy, osy kýni biz jiyrma ýsh jyl búryn qazaq halqy bar ekening kórsettik, qazaqtyng myndaghan jyldar boyy tarihy bar ekening kórsettik, qazaqtyng jarqyn bolashaghy bar bolghanyn kórsettik, qazaqtyng namysy bar ekenin kórsettik. 

Osy on segiz jyldar ishinde kóp nәrseler boldy biraq biz ishimizde, sanamyzda tәuelsiz jәne erkin boldyq pa әlde joq pa, mening oiymsha әli biz tәueldimiz, әli kýnge deyin ókinishke oray, qúldyq sanadan әli kýnge deyin, qútylghan joqpyz. 

Sondyqtan әr qazaq ózine aitu kerek men qazaqpyn, әr qazaq ózinen súrau kerek men elge qanday payda әkeldim, al paydaly bolu ýshin biz birlesuimiz kerek, birlesip qazaq últtyq iydeyamyzdy tughan jerde taratuymyz kerek, Úly Qazaq Elining tarihyna, taghdyryna, rúhyna, denesine babalarymyzben jәne balalarymyzben birge jatqanymyzdy biz jýrek arqyly sezinuimiz kerek. Sebebi el taghdyry babalarymyzdyng amanaty, bizding taghdyrymyz, balalarymyzdyn, nemerelerimizdin, úrpaqtarymyzdyng bolashaghy. 

Mening oiymsha, әr qazaq últtyq memleketti syilau kerek jәne ony saqtau kerek, әr qazaq mening oiymsha, qazaq últyna qyzmet etu kerek, últty syilau kerek, saqtau kerek, damytu kerek, әr qazaq mening oiymsha qazaq otbasyny qúryp dýniyege jana qazaq úrpaqtardy әkelu kerek. Búnyng bәri kerek bizding qazaq últty damytu ýshin, últtyq iydeyany janghyrtu ýshin, qazaqtyng sayasy tәjiriybeni bayytu ýshin, qazaqtyng azamattyq qoghamdy damytu ýshin, qazaqtyng mәdeniyetin damytu ýshin, búl júmysty әrbir qazaqqa atqaru tiyis.

Osy Tәuelsizdik kýnning aldynda últtyq iydeyany janghyrtu keregin aitayyn dedim. Sebebi últtyq iydeya әrqashanda qazaq últqa tirek. Bizding maqsatymyz últtyq, damyghan jәne innovasiyalyq el bolu. Ár qazaq mening oiymsha, osy qazaq elining iyesi bolghanyn sezinu kerek, túsinu kerek. 

 Ár qazaq osy qazaq elining iyesi bolghanyn sezinip túsinse әriyne әr qazaqqa búl sezim kýsh quat, erkindik berip turady, al kýshti qazaq әrqashanda qazaq eline myqty tirek.

Men shette jýrgen qandastarymyzgha mynanday sóz aitqym keledi, әlemning әrbir eline taralyp ketken qandastarymyz bizding qazaq últtyng ajyramas bóligi, qazaqpen bir tilde sóilep jýrgen, bir әndi shyrqap jýrgen, ózining últtyq bolmysy men keskinin saqtap otyrghan, ortaq úly múratqa ýlesin qosa alady. Aradaghy temir qabyrghalar men bolat shymyldyqtar bizding últtyq tútastyghymyzgha qiyanat jasaghanymen ziyanat jasay almaydy, últtyng óz ishindegi baylanysyn, sabaqtastyghyn búza almaydy. Býkil әlemde qazaqtyng sany 15 million bolyp túr, al 15 million adam ol әriyne úly kýsh, qazaqqa paydaly bola alatyn. Sondyqtan әrqashanda birge bolyp qazaqqa paydaly bolayyq aghayyn!.

Memleketqúraushy qazaq halqy jasasyn!

 

Qúrmetti otandastar!

Kәzirgi tanda bizding halyqtyng aldynda turghan mәselelerding biri ol Qazaq tili mәselesi. Qazaq tili qazaq halqynyng últtyq minezinde tughan jerge sýiispenshilik, sheksiz otansýigishtik bar ekenin anyq kórsetip tur. Danaly qazaq halqy aitqan Tughan el – túghyryn, Tughan til – qydyryn. Ghabit Mýsirepov atamyz bylay degen tilden asqan baylyq joq, tilden tereng teniz joq, Sәbit Múqanov atamyz bylay degen әrkimning tughan tili – tughan sheshe, oghan bala mindetti san myng ese. Shynghys Aytmatov til turaly bylay depti Til joq jerde últ joq.           

Ana tilimiz ol qazaqtyng jany jәne tiri tarihy, myndaghan jyldar boyy kele jatqan mәdeniyeti, qazaqtyng ózinsheliktin, ózindik mәdeniyetining negizi jәne jarqyn bolashaghynyng kepili.

Tilin joghaltqan halyqtyng ózi de joghalady. Halyq – ana tili ómir sýrgende ghana ómir sýredi. Til últtyq bolmystyng aishyqtaryn ashady. Ol últtyq bolmystyng ómir sýruin  qúbylys retinde qúptap qana qoymay, onyng az bayqalatyn aspektilerin kórsetedi. Tilder aiyrmashylyghy últtyq bolmystyng aiyrmashylyghyn bildiredi.

Ana tili! Ana tili turaly qansha aitylmady! Tughan tilding ghajayybyn týsindiru qiyn. Tek bala kezden qalyptasqan tughan til ghana janyndy halyqtyq tәjiriybeden tughan poeziyamen susyndata alady jәne adam boyynda últtyq mәrtebening alghashqy týsinigin oyatady. Balalyq shaq qyzyqty sәt qana emes, balalyqshaq – bolashaq túlghanyng yadrosy. Dәl balalyq shaqta tughan tildi bilu qalyptasady jәne dәl sol kezde qorshaghan ortagha, tabighatqa, belgili bir mәdeniyetke, últqa degen qatystylyq sezimi tuady.

Jana adam tәrbiyesinde (azamattyn,patriottyn,kýreskerdin) eng aldymen tughan tilge, kórkem sózge kónil bólui kerek. Búnday tәrbie óte erte jastan bastaluy qajet.

Kez-kelgen últtyng ajyramas belgisi - ol halyqtyng tarihyn saqtaytyn, onyng memlekettiligin bildiretin jәne bolashaqqa bastaytyn tili. Til - kenistikte jәne uaqytta ózgeretin tiri organizm siyaqty. Til - bizding basty baylyghymyz. Ol - tarihtyn, últtyq ruhtyn, әlemdik alpynystyng jәne san ghasyrlyq tәjiriybesining jýiesi. Tilimizdi saqtap qalsaq qana, biz býgin de jәne bolashaqta da últ retinde qala alamyz.

Qazir elimiz ýshin de, basqa da aimaqtar ýshin de qiyn kezende patriottyq tәrbie asa qajet, biraq ol tughan tilge degen mahabbatsyz mýmkin emes. Tughan tildi bilu - ruhsyzdyqtan saqtaydy. Qazaq tili týrki tilderding ishinde erekshe oryn alady. Qazaq tili eshqashan aimaqtyq til bolghan emes, ol ýlken kenistiktin, keruen joldaryndaghy jәne kóshpeli sauda joldaryndaghy kezdesulerding tili. Osydan onyng saltanattylyghyn, shynayylyghyn, qarym-qatynasyn bayqaugha bolady. Baylyqtan da joghary sanalatyn naqtylyq, tapqyrlyq, tereng oilylyq kóbirek baghalanady. Tilding bay múrasy Abay, Mahambet, Jambyl, Kenen siyaqty myqtylardy tang qaldyrdy.

Aytystan qazaq tilining baylyghy kórinedi. Jýieli sózding súlulyghy - ol qaydan payda boldy? Álemning esh jerinde aitys siyaqty óner joq.... Sózdi osylay jýielep aitu ýshin tildi, onyng baylyghyn, iyilgishtigin sezine bilu kerek.

Nemese qazaq poeziyasyn oqysaq. Poeziyanyng týrli ritmderinen túyaq dybysy da estiledi. Mahambetti oqyghanda europalyq ólshemge úqsamaytyn shabysty ritm bayqalady. Qazaq tilining qazynasy halyqtyng aqyndyq energiyasynan tolysyp otyrady.

Qazaq tili - úly mәdeniyetting tili. Ony ýirenu әlem sýienip túrghan úly mәdeniyetpen aralasugha qajet.

Qazaq tili - bәrine tughan til!.

Qazaq tili jasasyn! Qazaq últy jasasyn!

Taghy da aitayyn degenim, men armandaymyn bolashaqta qazaq eli irgeli el bolsyn dep armandaymyn, qazaq halqy atom kýsh quatyn paydalansyn dep armandaymyn, elimizde elektronika, superkompiuterler men aqparattyq tehnologiyalardy damysa dep armandaymyn, nanotehnologiya men biotehnologiyalardy qazaqtar paydalansa dep armandaymyn, qazaq halqynyng arasynan jana ghalymdar men filosoftar tuyndasa dep armandaymyn, elimizde mashina jasau men energetika salalary damysa dep armandaymyn. Al ol ýshin әriyne ghylymdy damytu kerek, ókinishke oray kezinde ghylymy akademiya jabylghan, al ghylymdy damytpaghan elding kósegesi eshuaqytta kógermeydi.

Al endi toy turaly sóileseyik. Qazaq halqy da barsha halyqtar siyaqty, ensesin sala enbek ete biletin, talay últtar men júrttardy ozyq ónerimen tamsandyrghan, dumanshyl – sauyqshyl elderding biri. «Toy dese, qu bas domalaydy» dep bekerge aitylmaghan.

Toy – ótkendegi izgilikter men jaqsylyqtardy, ozyq dәstýrlerdi janghyrtyp, jalghastyryp otyratyn tәlimi mol mereke.

Toy – agha úrpaq pen bala úrpaq arasyndaghy dәneker kópir.

Toy – býgingi bardy baghalau, keleli ister jayynda aqyl qosu.

Toy – tәrbie mektebi. Toy – tamashada talay jez tanday, kýmis kómey sheshender, bilimdarlar, kópti kórgen kóne kózder, el ardaqtylary, ardager enbek erleri men maydan batyrlary oy – tolghanystaryn ortagha salady, taghylym úsynady. Keyde on kitaptan taba almaytyn oy – pikirlerdi, adamgershilik ghibratyn bir toy ýstinde estip – biluin, kókeyine qondyruyng ghajap emes. Sóilegender egedi, tyndaghandar orady.

Toy – adam tanu mektebi, adam enbegin qasterleu mektebi.

Toy ótkizu anau aitqan jenil – jelpi, jerdim – bardym sharua da emes. Toy – tamashany kónilden shygharday, úmytylmay este úzaq qalarday etip ótkizu ýshin talay nәrseni aldyn ala bilu qajet.

Toydyng sәtti – sәtsiz ótui, eng aldymen, asabagha tәueldi. Asabalyqqa asa abyroyly azamat, el aldynda bedeldi enbekker, jýzdegen jandy aua jayyldyrmay uysyndy ústay alatyn sheber úiymdastyrghysh, býgingi zaman úghymyndaghy bilimdar, moralidik turghydan kirshiksiz taza zamandas, ónerli kisi tandalyp alynsa abzal.

Asabalyq – asa ardaqty adamgha búiyrar syy әri senim. Asabalyqqa qoly jztkender el – jýrtting sol senimin de, syy – qúrmetin de baghalay bilgeni jón.

Asaba – atam zamanghy azyn – aulaq bilimine senip, azdy – kópti tәjiriybesine arqa sýiep, eski sýrleumen tarta bermeui tiyis. Auditoriya aldynda leksiya oqityn oqymystylar, shәkirtter aldynda dәris beruge ústazdar aldyn ala qalay әzirlense, asaba da kezektegi toygha solay dayyndaluy shart. Toyda basty nazardy nege búrghan abzal? Býgingi ruhany ómirimizding kókeykesti qanday taqyryptaryna kópting iltipatyn audarghan jón? Áriyne, búl siyaqty mәselelerdi sóz etkende úzaq sonar shúbyryndy shiyrgha týsip alyp, shúbyrtu ersi bolar edi. Kókeyindegini kórikti sózben júp – júmyr etip jetkize bilu – asabagha da, basqa sóileushilerge de, – syn. Bizding qyzu qimyldy zamanymyzda  bsqalardyng qymbat uaqytyna qiyanat jasamau da – mәdeniyettilik nyshany ekenin asaba ózine de, ózgelerge de úqtyrghny dúrys. Bir asabalardyng ózi ýshin aldyn ala konspekt – tezis jasap nemese әrkimge sóz beru retin anyqtap, ara – túra aitar әngime, kýldirgi – syqaq, maqal – mәtelderdi de tizip, sóileushilerge beriler qysqasha adami, azamattyq sipattamalardy da jazyp qoyghanyna talay kuә boldyq. Álbette, sonyng bәrin qaghazgha túmsyqty qadap qoyyp, ýdayy ýnilip oqyp otyrsa, jiyndy jalyqtyryp alar edi ghoy, zerdesi útqyr asabalar aldyn ala әzirlengen ssenariydegi jazylghandy kýni búryn jattap jattyqqandaryn da kórdik, taban astynda tapqyrlyq tanytyp, orayly sózderdi oqysta tauyp otyrghanday әser qaldyratyn asabalar – әlgindey jady jaqsy, zerek asabalar, zeyindi jandar. Aldynda jazylghangha anda – sanda kóz qiyghyn tastap qoi óreskeldikke jatpaydy. Osynyng bәri qobyratpay, jamyratpay, kópting toyyn jinaqy basqarugha kómektesetin ýrdister...

Auyldaghy toylardy basqara – basqara aqqaptal bolghan asabalardyng tәjiriybe almasqany da artyq emes. Baspasóz betterinde asabalardy sóiletip, tәjiriybelerin ortagha salghyzsaq qúba – qúp. Asaba keshe aitqanyn býgin qayta aitpay, әr toygha arnayy әzirlenip, aitar oy – pikirleri men iydeyalaryn janartyp otyruy – paryz.Jastarymyzdy jana bir iygi qadamdargha bastaudy da toy ýstinde úmytpaghan abzal. Mәselen, qazaq jastarynyng әskery oqu orynda oqyp, ofiyserlik úmtyluy nemese aviyasiyagha qúlash úruy. Nemese institutta oqyp injiyner, programmist, dәriger bolu jәne taghy basqa...Ebin tauyp aita bilsek, eldik mýddelerdi jastar qúlaghyna siniru qiyn sharua emes! Endi bir para әngime – asabalardyng keybireulerining basynda kezdesip qalyp jýretin kelensiz minez – qúlyqtar jayynda. Mәimónkeleytin eshtenesi joq: әldebir asabalar toy basqarudy tabys kózine ainaldyryp, aqshagha – púlgha, dýniyege qúnyghyp qisyq jolgha týskeni, týsip jýrgeni júrtqa belgili. «Pәlen som bermesen, pәlendey jaghaly kiyim kiygizbesen, toyynyzdy basqarugha bara almaymyn», – dep kergip kekjiyetinder bar kórinedi. Aqshagha qúnyqqan asabalardyng abyroyy qanday dәrejede bolmaq!? Dýniyeqonyzdyq – dýiim qyrsyq dep qaraluy kerek. «Osynshama júrttyng arasynan ózindi tandap alyp, toyyn basqartyp qoysa, jalpaq jamaghatqa ozyq ónege, adamgershilik pen azamattyq taghylym úsynsyn dep senim artsa, sening sol senimdi, mynau kópshilikti syilamaudyng qalay?» – dep, onday újdan – úyatty oilamay ketetin asabalargha sózdi batyra aityp, ekinshiley toy tórining aghalyghyna shaqyrmau – әdildik bolmaq.

Toygha kelgender týgel sóileui mýmkin emes. Oghan oray qayda?! Ekinshiden, sóz tiyetin syilylardyng bәri birdey aldymen sóiley almaydy. Mine, osyndayda sóz reti kesh tiygenge búrtyndap, ókpe – naz aityp, keyde tipti toy ótken song da úzaq uaqyt teris qarap jýretinder de úshyrasady. Múnday minez kelissiz. Ádette mynany eskergen jón: búryn sóilegen útpaydy, myghym sóilegen útady. Sondyqtan toy dastarqanynan dәm tatushylardyng әrqaysysy toyda aldyn ala oilanyp – tolghanyp, aitaryn aishyqtap jetkizgeni abzal. Aldynghy sóileushilerding aitqanyn qaytalaghannyng qadiri bolmaytynyn eskergen dúrys.

Oqugha alghash baratyn baldyrghangha ózinen jasy ýlken agha – әpkelerining mektepke qalay barghanyp qyzghylyqty epizod, ghibratty detalidar arqyly aityp berse, ol kezdegi mektep pen býgingi mektepti salystyra kórsetse, tipti oqudaghy óz salaqtyqtary men opyq – ókinishterin de jasyrmay aitsa, o da taghylym. Sóileushiler balalardyng jas erekusheligi, oy óresi, qabyldau qabiletin eskerui tiyis.

Ádette, toydyng aty balaniki de, zaty ýlkenderge auysyp ketetini bar. Ásirese balanyng tughan kýngi toyy osynday. Toy iyesi býldirshin aidalada syrt qalady da, ýlkender ózimen – ózi bolyp, qyzyqtap – qiqulap jatady. Kishkentay balanyng qúlaghyna kirip shyqpaytyn qiyn úghymdardy, kýrdeli pәlsapany qarsha boratyp sóileytin eresekter onyng kónilin qaldyrady, bala dastarqan basynan tezirek tayyp, dalagha jylystaghysy keledi.

Oqugha endi baratyn bóbekting toyy ózi tendes kishkentaylardyng óner jarysyna, sport jarysyna ainalsa útymdy: әn jarys, júmbaq jarys, janyltpash aitysu, jayau jarys, shahmat bәigesi... Bala toyy ózi tendester ortasynda ótse qyzyq! Eresekter kóp bop, bala japadan – jalghyz dastarqan basynda otyrsa, duman qyzghan sәttegi onyng qabaghyndaghy kónilsizdikti shamalap kórinizshi!

Qaruly kýshter qatarynda qyzmet atqarugha attanatyn jastar kurortqa, sayahatqa, ait pen toygha bara jatqan joq. Áskerdegi qyzmet degenimiz – úiqysyz týnder, mazasyz kýnder. Úzaq joryqtar, mehnatty sәt – saparlar, qas qaqpas kýzetter, dostyq pen joldastyqty, adaldyq pen tabandylyqty, otanshyldyq pen ójettiligindi synau! Sondayda osaldyqqa jyghylyp, úyatqa qalmaudy oilau – namys tuyn joghary ústau basty paryz! Qiyndyqta qinalsang da, syr bermey bәrine tózuing qajet! Ásker qatarynda shygharyp salu toyynda qaruly kýshterge shaqyrylghan әrbir jasty jauyngerlik aryn biyik saqtaugha shaqyrudy, namys sezimin oyatudy kózdeuimiz kerek. Ár jastyng zerdesine qúyarymyz osynday namysshyldyq talaptary. Jas jigitke oy salyp, otanshyldyq sezimdi oyatu ýshin sen ózing qalay tauyp sóileuing kerek, әserli sóileuing kerek ekenin kýni búryn tolghap, toygha oilanyp baruyng shart eken! Menen de basqalar bar ghoy, aitqyshtar tabylady ghoy dep nemqúraydy, salghyrt qarasan, toydyng taghylymdyq salmaghyn bәsendetkenin, toydyng tәrbiyelik yqpalyn osaldatqanyn. Toygha jay iship – jeushilerding biri bop kelmey, qoghamdyq pikirdi qalyptastyrushy tәrbiyeshilerding biri bop kelgenindi úmyta kórme, endeshe.

Toy iyelerining – yaghny osy әulettin, osy otbasynyng ýlkenderining – enbekker jandarynyng el dәuletine qosqan ýlesterin, sinirgen enbekterin, qayrat – jigerin, Úly Otan soghysyndaghy ne basqa kezenderdegi әskery qyzmetterdegi batyrlyq pen erlikterin, solargha sәikes alghan nagradalaryn jinalghan kópshilikting kózinshe asabanyng da, sóileushi ózgelerding arnayy toqtalyp atap ótkenderi – jasamystar ýshin, әsirese jastar ýshin qymbat ghibrat.

Nauryz toyy elimizde 1988 jyldan beri qayta janghyryqty. Búl – býkilhalyqtyq enbek meyramy. Búl barymen kóp aldynda abyroy alatyn, joghyndy anyqtaytyn kemshilik – kenjelikterge arnalatyn kýn. Aldymen aitysqa týsken aqyn – jyraular óz jaghynyng ozyghyn tilge tiyek etse, qarsy jaqtyng tozyghyn da qaghas qaldyrmaydy. Meyramgha arnayy shaqyrylghan ghalymdar, óner sanlaqtary, jazushylar, qoghamymyzdyng zәru mәselelerining aluan týrlerin algha tartsa, pikir talastyra, kópshilikting oiyna qozghau salsa, qúba – qúp.

Múndayda qúr qyzyqtaushy bolmay, әr azamat talqylanghan mәsele tónireginde kókeytesti oilaryn janylyp, jaza basarmyn – au dep iymenip, irkilmey ortagha salsa, qúba – qúp!

Nauryz toyy halyq foliklory geroylaryn teatrlanghan kórinisteri arqyly jas buyngha jandy týrde tanystyryp, zeyin – zerdesin bayytugha da kómektesedi. Qily jarystar men qyzyqty oiyndar ónerpazdar men sportshylardyng namysyn janyp, qabiletterin shyndaugha sebin tiygizedi.

Toy – tәrbie mektebi. Ár toydan kónilderge iz qalady. Ol izder – izgilik, jaqsylyq izderi bolugha tiyis. Artynda kirli izder, múnly izder qalmasyn! Jyldardy ertip jyl assyn, toylargha toylar úlassyn!.

 

Dorogie sootechestvennikiy!

Cegodnya ya hotel by obratitisya k molodejy nashey respubliky tak – kak iymenno molodeji yavlyaetsya samoy aktivnoy chastiu obshestva. Na moy vzglyad, my doljny chtiti mnogovekovui mudrosti predkov, zaveshavshih nam uvajati korny svoy – rodiyteley y prodoljenie svoe v detyah. Ya obrashaisi k molodym: vozvelichivayte v sebe Cheloveka, ustremlennogo k vysshim duhovnym sennostyam. Kak Solnse y Luna odny na nebe, tak y jizni daetsya cheloveku odin raz.

Gosudarstvennaya nezavisimosti stanovitsya ustoychivoy y krepkoy togda, kogda kajdyy chlen obshestva senit eyo, oberegaet eyo kak velikoe istoricheskoe dostoyaniye, schitaet svobodu y nezavisimosti osnovoy svoego schastiya  y schastiya budushih pokoleniy nasiiy.

V usloviyah vozrastaishey napryajennosty prosessov globalizasiy dlya nas, y osobenno dlya podrostkov y molodejy nashey zemli, ponyatie Rodina, Mati, yazyk, kulitura y nasionalinye tradisii, a takje uvajenie y pochitanie nasionalinyh y gosudarstvennyh simvolov y svyatyni iymeiyt jiznenno vajnoe znacheniye.

Lubiti Rodinu, gorditisya ei, byti gotovym k eyo zashiyte, seniti miyr, spokoystviye, edinstvo y nezavisimosti, byti blagodarnym za suvereniytet yavlyaiytsya temy sennostyami, kotorymy doljny rukovodstvovatisya nasha molodeji v povsednevnoy  jizny y ona doljna veriti, chto toliko v takom sluchae my smojem sozdati deystviytelino prosvetaiyshuiy y progressivnui stranu.

Iskrennyaya lubovi k Rodiyne y etoy zemle, pochitanie nasionalinyh sennostey y stremlenie k ih zashiyte y priumnojenii, a takje neprimirimosti k chujdym iydeyam y techeniyam, v selom, sostavlyait nasionalinui iydeiy. Nasionalinaya iydeya, usilivaya prosess razvitiya mirovozzreniya predstaviyteley nasii, napravlyaet molodeji k samosoznanii y samopoznanii.

My nadeemsya, chto molodeji v prosesse preobrazovaniya obshestva posredstvom ukrepleniya novyh iydey y mysley, osobenno zashity gosudarstvennoy nezavisimosty y eyo dostiyjeniy, fundamentalinyh sennostey formirovaniya nasii, gosudarstvennogo stroiytelistva aktivno budet sotrudnichati s gosudarstvom.

Ibo novoe pokoleniye, blagodarya svoim glubokim znaniyam, shirokomu mirovozzrenii y nezavisimomu myshlenii, vysokoy grajdanskoy otvetstvennosty doljno chuvstvovati svoy synovniy dolg pered narodom y Rodinoy, vesty nashe obshestvo vpered k novym sozidaniyam y pobedam.

Poetomu problema povysheniya urovnya politicheskogo y pravovogo prosvesheniya, samosoznaniya molodogo pokoleniya doljna prevratitisya v odno iz glavnyh napravleniy razvitiya nashey nasionalinoy gosudarstvennostiy.

Obshenasionalinye sennosty svobodnogo y nezavisimogo Kazahstana y zashita interesov strany doljny byti prevyshe vseh drugih interesov y fundamentom patrioticheskogo vospitaniya molodejiy.

Zashita gosudarstva, nasii, granis y territoriy strany, prejde vsego, vozlojena na vas – chestnoy, gordoy y smeloy molodejy Rodiny. Vy doljny lubiti Rodinu, slovno svoi mati, svoi jizni, doljny seniti eyo y zashishati kak zenisu oka.

Molodeji yavlyaetsya vernym zashitnikom Rodiny, bezopasnosty gosudarstva y nasii, istochnikom inisiativ y zolotym fondom kadrov. Bolee togo,  v demokraticheskih preobrazovaniyah y sozidatelinyh delah Kazahstana  ona yavlyaetsya nadejnoy oporoy gosudarstva.

Nasha molodeji, kak sozidateli budushego Rodiny, doljna vsegda stremitisya k poisku nauki, znaniy, osvoenii sovremennyh professiy y remesel, izuchenii gosudarstvennogo y inostrannyh yazykov.

Kajdyy molodoy chelovek doljen znati, chto bez prekrasnogo vladeniya gosudarstvennym yazykom y znaniya inostrannyh yazykov, a takje ispolizovaniya sovremennyh kommunikasionnyh tehnologiy v dalineyshem vesima trudno budet prodvigatisya po jizniy.   

Polizuyasi momentom, eshe raz podcherknu, chto nashu svyashennuiy Rodinu nikto, krome nas samiyh, osobenno molodeji, ne budet blagoustraivati.

Svetloe budushee Kazahstana y dostoynaya jizni ego naroda zavisyat ot nas s vami. Ibo my, segodnyashnee pokoleniye, delaem vse, chto mojem, rady prosvetaniya Rodiny, progressa Kazahstana y spokoystviya strany.  Y vy obyazany segodnya izuchati nauki, znaniya, professiy y remesla, oblagorajivati zavtrashniy deni Rodiny y obespechiti budushee spokoystvie nasiiy.

Ya v svoih vystupleniyah y besedah postoyanno podcherkivai, chto toliko gramotnaya y professionalinaya molodeji, to esti prosveshennye y vysokokvalifisirovannye spesialisty mogut blagoustroiti Rodinu, proslaviti eyo.

Naryadu so stremleniyem k oblagorajivanii Rodiny, jiznennoy zadachey nashey molodejy yavlyaytsya uvajenie rodiyteley, starshiyh, sobludenie dobryh nasionalinyh tradisiy, chistoty rodnogo yazyka.

V svyazy s etim hochu napomniti eshe odin vajnyy vopros, kotoryy yavlyaetsya chastiu nashih dobryh nasionalinyh tradisiy.

Absolutnomu bolishinstvu iz vas rodiytely ily drugie obrazovannye y mudrye ludy daly horoshie y zvuchnye kazahskie iymena. V svoiy ocheredi, vy takje doljny prodoljiti etu dobrui tradisii y nazyvati svoih detey znachimymi, krasivymy y zvuchnymy kazahskimy iymenamy y pomniyte, chto horoshee imya toje neset v sebe dobroe y vospityvaet cheloveka.

Sennoe y vsemirno izvestnoe liyteraturnoe nasledie kazahov, yavlyayasi sokrovishniysey y istochnikom vospitaniya y formirovaniya polnosennogo cheloveka, v techenie stoletiy igralo bessennui roli v duhovnom vospitaniy kazahskogo naroda.

V bogatom naslediy nashih predkov my mojem nayty tysyachy strok, v kotoryh obrazno vospety vysokaya morali, pochitanie rodiyteley y voobshe starshiyh, uvajenie ih truda.  

Dorogaya molodeji!

Esly menya sprosyat, chto ya dumay o budushem Kazahstana, moy otvet budet takiym: «Ya viju Kazahstan v budushem kak blagoustroennui, razvitii, svobodnui y demokraticheskui stranu, yavlyaisheysya gordostiu kajdogo chlena obshestva».

Lubiti y zashishati etu zemlu predkov, blagoustraivati etot prekrasnyy kray, sdelati gosudarstvo kazahov silinym y mogushestvennym - kajdyy chestnyy jiyteli etoy zemly doljen schitati svoim jiznennym dolgom y vezde gordo zayavlyati: «Ya kazah! Ya yavlyaysi naslednikom Abaya, Mahambeta, Kenena, Magjana, Ali Farabi, Syryma Datuly, Súltanmahmuta Torayghyrova, Iliyasa Esenberlina, Ázilhana Núrshayyqova, Muhtara Auezova, Oralhana Bokeya, Jubana Moldagaliyeva y drugih synov Otechestva.

U menya esti prekrasnaya Rodina y blagoustroennoe gosudarstvo, svyashennoe nazvanie kotorogo – svobodnyy Kazahstan.

Ya gorjusi etoy Rodinoy, oberegu y blagoustroy eyo. Ya posvyashu svoe sushestvo y jizni etoy nasii, etoy Rodiyne y etomu gosudarstvu». Vot o chem doljna dumati nasha kazahskaya molodeji.

Na etom svete sushestvuet lubovi, kotoruu nevozmojno kupiti. Nevozmojno poddelati, vnushiti ily priviti. Eta lubovi prihodit ne srazu, ne za odin deni.  Ona ne voznikaet s «pervogo vzglyada», a formiruetsya v soznaniy cheloveka v techenie vsey ego jizni. Eto lubovi k Rodiyne.

 Lubovi k rodnomu krau — ne pafos y ne falishi. Eto istinnoe chuvstvo. Takoe je realinoe, kak chistaya svetlaya nejnosti y privyazannosti rebyonka k materi. Vedi mati, kak y Otchiznu, my lubim ne za chto-to, a prosto za to, chto ona esti. Y v to je vremya, lubovi k Rodiyne – eto velikoe blago, kotoroe toliko mojet byti darovano nam okrujaishim mirom.

 Etot dar vnutry nas. On peredayotsya nam s molokom materi, s tradisiyamy rodnogo naroda, so znaniyamy y navykami, priobretaemymy na protyajeniy vsego jiznennogo puti. Rodina – eto svyashennaya zemlya, na kotoroy jily mnogie pokoleniya nashih predkov, budem jiti my y nashy detiy.

 IYmenno poetomu nash samyy glavnyy chelovecheskiy dolg – berechi nash obshiy dom, ukreplyati ego moshi, proslavlyati ego blagodarya deyaniyam vydaishihsya synovey y docherey, vospityvati nashih detey y posleduyshie pokoleniya v duhe uvajeniya y lubvy k Otechestvu, kak k svoim sobstvennym rodiytelyam.

 Ya lublu y gorjusi svoey Rodinoy. Uveren, chto ne toliko ya ispytyvai takie je chuvstva, dumaya o rodnom gosudarstve. Sotni, tysyachy y milliony drugih ludey – vzroslyh y detey, pochtennyh, mudryh starsev y poka eshyo neopytnyh, no energichnyh yunoshey y devushek, predstaviyteley pokoleniya Nezavisimogo Kazahstana prisoedinyatisya k moim slovam. K tomu je, ne lubiti Kazahstan, kotoryy pokoryaet svoey krasotoy y moshiu daje inostrannyh gostey, prosto nevozmojno.

Pusti molodeji nashey nezavisimoy strany vsegda budet dvijushey siloy, dostoynoy nasledniysey nasiy y gosudarstva, sozidateliniysey  segodnyashnego y budushego nezavisimogo Kazahstana!

Pusti molodeji vysoko podniymet znamya nasionalinogo edinstva, mira, ustoychivoy bezopasnosti, sozidatelinoy voli, pusti ona shagaet vperedy sozidateley Rodiny!

Pusti nasha molodeji gorditsya Rodinoy, nasiey, yazykom y svoimy dostoynymy predkami, pusti zashita zavoevaniy nezavisimosti, territorialinoy selostnosti, bezopasnosty y spokoystviya dorogogo Kazahstana stanet ih jiznennym kredo y seliu!

Jelau vsey molodejy strany y vsemu slavnomu narodu  nashego dorogogo Kazahstana mira, spokoystviya, jiznennyh blag y dostatka, schastiya y krepkoy voliy.

Uspehov vam y blag!

 

Ardaqty aghayyn!

Býgin biz aitys turaly sóileseyik biraq әdettegidey aldynda men bir eki ótinishimdi aityp keteyin birinshiden densaulyq saqtau ministrligin bir aidyng ishinde tuberkulezdy aldyn alugha arnalghan memlekettik baghdarlamany әzirleudi súraymyn. Ekinshiden mәdeniyet ministrligin bir aidyng ishinde qazaqtyng qolónerin koldaugha arnalghan memlekettik baghdarlamany әzirleudi súraymyn.

Mening oiymsha, qazaqtyng eldigin saqtaytyn qazaq azamattardyng adaldyghy, halyqtyng óz mindetterdi atqaruy, túrghyndardyng qylmys pen jemqorlyqty jekkórushiligi, saylaushylardyng patriottyq sezimi, el aghalarynyng memleketshildigi, ziyaly qauymynyng azamattyq batyldyghy, jauyngerlerding temir tәrtibi men erligi. Osy sharttar bolsa qazaq el bolady, bolmasa eldigin joghaltady.

Qazaqta «baqyt» degen úghym bar. Shyn mәninde baqyt degen ne? Baqyt – sening tәuelsiz Otanyn, úly túghyryn. Otan dep lýpil qaqqan jýrek bolsa, Otan dep aghyndaghan tilek bolsa, Otan dep qayysqan lek bolsa armanymyzdyng oryndalghany bolar. Al men... Men óz altyn mekenimning patriotymyn. Qazaqstan – mening Otanym, mening jerim! Jýrekti jaryp shyqqan osynday elime degen  qymbat oilarymdy sýiikti  jerime jetkizu men ýshin zor mәrtebe. Bizding sanamyzda Otan men ana degen qasiyetti eki sózding oryn tebui tegin emes. Otangha degen sýiispenshilikti – otanshyldyq, Otanyn sýietin adamdardy – otanshyl dep ataydy. Bizdey jankýierleri, janashyrlary bolsa, kók tuy kókte jelbiregen Otannyng túghyry әrqashan da biyik bolmaq. Otan – baqyt pen shattyqtyn, mahabbat pen sýiispenshiliktin, tatulyq pen beybitshiliktin, meyirimdilik pen adamgershilikting qaynar kózi. Mening maqsatym – tughan tilimning kósegesin kógertip, jer baylyqtardy qazaq halqyna qaytaryp, jerimning tarihyn, әdebiyetin, mәdeniyetin, salt-dәstýrin janghyrtyp, qazaq elimning ataghyn, danqyn joghary kóteru. Bizder barda bolashaqtyn  tany jarqyn bolady, tuymyzdy biyik kótergen erkin el bolamyz!

Dýniyede jýzdegen el bar, biraq Qazaqstan men ýshin asa ayauly. Ol – mening jalghyz anamday eng jaqyn janashyrym, tiregim. Qazaqstan meni jastayymnan kenpeyildilik pen daryndylyqqa baurap, qazaq tilining әsem de janarly sózderin boyyma darytqan. Eng alghash  lýpildegen jas jýregime ruh syilaghan da osy tughan jer bolsa kerek.

     Qazaq jeri erteden tabighatynyng kórkemdigimen әigili. Ásem baqtar, kýn núryna bólenip ósken aluan týrli gýlder iyisimen múryn jarady. Kógildir ashyq aspany, jarqyraghan kýn núry jýregine jyly lebiz qúyady. Tughan jerimning Ertisi әr jaqqa tolqidy. Bitpeytin bir óleng jyrday. Men onyng әn salghan kerbezin tamsana tyndaymyn.

Tughan jerime degen otanshyldyq sezim maghan anamnyng aq sýtimen darydy. Alys sapargha attanyp ketsem, tughan jerimdi saghynamyn. Kónilim ne nәrsege bolsyn toymay, jýregim tamsanyp, qatty mazasyzdanamyn. Tughan jerimning ajarly kelbeti týsime kiredi, ol maghan qúshaq jayyp, qol búlghap shaqyrady. Shirkin, tughan jerimning iyisi qanday keremet! Qansha jol alystap ketseng de tanisyn, esh basqa elding iyisimen tendestire almaysyn.

Otanymnyng әr quanyshy maghan qút-bereke, toy-dumanday bolady. Sebebi, tughan jerim – mening baylyghym, baqyt-bazarym. Sodan bolsyn, mening bir oilaytynym -  Otanymnyng erteni, elimnin, jerimning taghdyry. Halqym bolattay qajarly, Respublikam óz aldyna derbes bolghandyqtan, men bolashaqqa nyq senimmen, ýlken ýmitpen qaraymyn. Biz, erkin elding últjandy azamattary, tughan elimizding tәuelsizdigin saqtaugha, talay teperishke tozbaghan últymyzdyng asyl múrasyn, salt-dәstýrin, biyik ruhyn qadirlep, úrpaqtan-úrpaqqa jetkizuge paryzdarmyz.

Al endi aitys turaly sóileseyik. Aytys – halyq auyz әdebiyetining erekshe bir týri. Keybir zertteushiler aitystyng alghashqy shyghu tegi óte erte zamannan kele jatqanyn aitady. Biraq qazaqtyng auyz әdebiyetindegi aitystyng eng eski týri bәdikti alsaq, onyng ózi adamnyng oy – sanasy anaghúrlym ósip er jetkenin, tabighattyng kóp syrlaryn týsinbese de, oghan yqpal etuge talpyna bilgen kezende tughanyn anyq kóruge bolady. Sóitip, aitystyng eski týri dep esepteletin bәdik aitysynyng negizinde adam balasynyng tabighatqa әser etu maqsaty jatsa, basqa aitystardyng ishinde qaysysy erte, qaysysy kesh tudy, ony aitu qiyn.

Degenmen keybir aitystardyng mazmúnyna, sózdikterine, sóilem qúrylystaryna qarap, qay zamanda paydabolghanyn topshylaugha bolady. Mysaly, januarlar aitysyna, óli men tirining aitysyna qaraghanda, júmbaq aitysynyng anaghúrlym kesh tughandyghy aidan anyq.

Salt aitysynyng eski týri qyz ben jigit aitysynda negizgi taqyryp – jastyq kónil kýii men óner synasu bolsa, aqyndar aitysynda óner salystyru, sóz synasudyng ýstine әr aqyn óz ruyn dәriptey jyrlaushylyq kelip qosylghanyn kóremiz. Ásirese búl – XIX ghasyrda etegin kenirek jayghan. Osy dәuirde ómir sýrgen ataqty aqyndar: Shóje, Balta, Orynbay, Kempirbay, Tezekbay, Sýiinbay, Týbek, Omarqúl, Tәbiya, Múrat, Sýgir, Jaskilen, Bala Omar, Birjan, Sara t.b. týrli taqyrypta shygharghan qysqa ólenderimen qatar, aitysqa týsip, san aluan sóz tartystaryn bastarynan keshirgen jәne tarihta kópshiligining attary osy aitys arqyly saqtalghan.

Aytys janry qazaq auyz әdebiyetinde sany jaghynan da, sapasy jaghynan da airyqsha oryn alady. Tek qazaq qana emes, býkil Shyghys elinde bar aitys ózining janrlyq qasiyetin, týrin tek qazaq әdebiyetinde ghana saqtap qalyp otyr.

Qazaqtyng auyz әdebiyetinde aitystyng birneshe týri bar: 1. bәdik, 2. januarlar men adamnyng aitysy, 3. júmbaq aitysy, 4. salt aitysy – qyz ben jigitting aitysy, aqyndar aitysy, 5. osy kýngi aitystar, 6.óli men tirining aitysy.

Búl aitystardyng әrqaysysynyng ózindik ereksheligi jәne ózindik mәni bar. Oy – sanasy sәbiylik dәuirinde adam balasynda tabighattyng әr týrli kýshterin tәnir dep tanushylyq bolghan. Sondyqtan ol jaqsylyqtyn, jamandyqtyng óz tәniri, óz iyesi bar, olargha sózben әser etu kerek dep bilgen. Mine, osynday kezende adamnyng dýnie tanu dәrejesining nanym – senimderining elesi siyaqtanyp, salt jyrynyng әriden kele jatqan bir týri osy bәdik aitysy tuady.

Bәdik aitys. Erte kezde ainalshyq auruymen auyrghan maldy «bәdik boldy» dep, aurudy ýrkitu maqsatymen «bәdik» aitatyn bolghan. Ol ýshin keshqúrym auyl jastary jinalyp, kesh ótkizedi. Aytystyng taqyryby – bәdik. Bәdik – olarsha ainalshyq auruynyng iyesi. Soghan ólenmen әser etu kerek. Sózben birde jalynyp, birde qorqytyp, auru maldyng basyna qonghan pәleni kóshiru kerek.

Bәdik jyry búdan bylayghy jerde bәdikti qayda, qalay kóshiruding aila – tәsilin izdep, oghan jayly qonys tauyp berip, aldap basqa jaqqa kóshirmek bolady.

Zaman ozyp, adamnyng oy – sanasy eseygen sayyn bәdikke de kózqaras ózgerip, bәdik aitysynyng mazmúny janghyra bastaydy. Maldyng auruyn emdeytin, bәdikti kóshiretin búrynghy bәdik keshi endi jastardyng sauyq keshine ainaldy. Onyng mazmúny aurudy emdeu jayynda emes, jastardyng kónil kýiin kóteretin, әzil – qaljyng retinde aitatyn salt óleni dәrejesinde ghana qalghan.

Tórt týlik halyq auyz әdebiyetinde erekshe oryn alady. Onda januarlar men adamnyng aitysy da kezdesedi. Mysaly ýshin: iyesi men siyrdyng aitysy, pesi men atynyng aitysy, anshynyng andarmen aitysy t.b. auyz әdebiyetinde kezdesedi. Búl aitystardan halyqtyng kýn kóris, tirshiligin, halyqtyng bir kezderdegi dýnie tanu kózqarasyn angharugha bolady.

Óli men tirining aitysy, әdette, maqsattaryna jete almay ketken eki jastyng armanyn, jalghyzynan airylghan kýiikti ananyn, jarynan airylghan qaraly súludyng múny men zaryn syrtqa shygharu týrinde bolyp keledi. Sondyqtan múnda psihologiyalyq sezim dýniyesin suretteu basym.

Aytystardyng ishinde erekshe oryn alatyn týri – júmbaq aitysy. Júmbaq aitysta kez kelgen aqyn bel baylap aitysugha shygha almaydy. Búl aitysqa týsu ýshin, óz janynan óleng shyghara bilu jetkiliksiz. Sonymen qatar aqyn ómirding barlyq salasynan habary bar, bilimdi adam boluy kerek. Júmbaq aitysta júmbaq berushining ne nәrseni júmbaq etemin dese de erki bar. Ómirding әr qúbylysyn alyp, beyneleu týrinde júmbaq ete beredi. Ony sheshu ýshin, aitushynyng ne nәrseni júmbaq etip otyrghanyn boljay bilu kerek. Sondyqtan júmbaqpen aitysushylar óte siyrek kezdesedi. Mysal ýshin Qúbala men Shókey qyzdyng aitysyn alsaq, búdan eki aqynnyng da ómirdi jete biletindigin kóremiz.

Salt aitysy ekige bólinedi: qyz ben jigit aitysy, aqyndar aitysy.

Qyz ben jigit aitysy toy – duman, oiyn – sauyq, jay kezderde aityla beredi. Kóbine oiyn – toyda aitylady. Ol oiyn – toydyng bir bólimi bolyp kirui onyng salt óleni ekendigin aiqyndaydy.

Qyz ben jigitting aitysy – salt aitysynyng jogharghy satysy dep esepteletin aqyndar aitysynyng dayarlyghy, sonyng bastamasy syqyldy. Qanday iri aqyn bolmasyn, er jetip, el namysyn qorghau tәrizdi kýrdeli maydangha týsu ýshin, aldymen auyl arasyndaghy toy – topyrlarda aitysu tәjiriybesinen ótedi. Sol aitystargha týsip ysylady.

Aytysta sheginis, ómir mәselesining keybir jaqtaryna toqtala ketu bar. Biraq sóz tartysynyng qazyghy – ekeuining bir – birine bergen uәdesining әr týrli sebeptermen oryndalmay qalyp, armanda bara jatqandary. Ayaghynda kelip, ekeui de lajdyng joqtyghyn moyyndaydy.

Qyz ben jigitting aitysy keyde kýldirgige qúrylady. «Omarqúl men Tәbiyanyn» aitysynda da ol az kezdespeydi.

Aqyndar aitysy – aitys janrynyng keyingi damu kezenining jemisi. Ol qazaq auyz әdebiyetindegi aitystar negizinde óris alyp, damyghan. Aqyndar aitysynyng negizgi tartystary ru mәselesining ainalasynda bolady. Aqyndar aitysynda sýienish, tilge tiyek bolatyn әr rudyng batyrlary, olardyng el ýshin jasaghan erlikteri. Ár rudyng aqyny óz batyrlaryn maqtan etip, olardyng erlik isteri býkil el múny, júrt paydasy ýshin júmsalghanyn aityp, qarsy jaghyna aspas bel etedi.

Jalpy halyq aqyndarynyng kópshiligi óz oiyn batyl aita alghan. Halyq aqyndarynyng ishinde de óz kezindegi azuy alty qarys shonjarlardyng jauyzdyq – zúlymdyqtaryn betterine basyp, әshkereley sóileytinder az bolmaghan. Jankisining Qoqan hanyna, Sherniyazdyng Baymaghambetke, Shójening Bәitikke, Sýiinbaydyng Tezekke aitqan sózderi – búghan dәlel. Aytysta әr aqynnyng arqa sýieytin belgili bir kýshteri bar. Olar, bir jaghynan, solargha sýiene, ekinshiden, әr aqyn ózining aqyndyq namysyn qoldan bermeuge, qarsy jaghyn jenuge tyrysady. Olardyng eng myqty tiregi, әriyne, halyq. Shyn aqyn dәrejesinde tanylghandargha sóz kenshiligin berip, olardyng erkin sóileuine mýmkindik tughyzu – elding eski dәstýri. Mysaly: «Qúlmambet pen Týbektin» aitysynda sol kezde Úly jýzge súltandyq qúryp, degenin istep otyrghan Tezekting úrlyghy men súmdyghy batyl týrde әshkerelenedi. Qúlmambet ony qorghay sóilemek bolyp qanshama dilmarlyqqa salynsa da, shyndyqqa sýiengen Týbek ony jenip shyghady.

Tezekting jauyzdyq isterining betin ashuda Sýiinbay Týbekten de asyp týsedi. «Shóje men Baltanyn» aitysynan da osynday jayttardy kóremiz.

Aytystyng ózine tәn erekshelikteri bar. Aqyndar sharshy top aldynda sóz sayysyna týsedi. Onyng tyndaushysy da, tóreshisi de qalyng kópshilik. Ólendi olar jóppeldemede, taban astynda aitady. Aytys ýstinde talay tyghyryqqa, tosyn jaylargha kezdesedi. Onan mýdirmey ótu ýlken ónerdi, aqyndyqty, bilimdilikti kerek etedi. Aytys aqyndary ómirding әr salasyn, el – elding shejiresin, tarihyn, geografiyasyn, etnografiyalyq erekshilikterin, sonday – aq din qaghidalaryn bilip, sodan habardar boluy shart. Búghan jetik bolmaghan aqyn ýlken sóz sayysyna týse almaydy. Ásirese ru atynan shyghyp sóileytin aitys aqyndary sol aitysqa týsu ýshin shejire, tarih biletin adamdardan sóz súrap, ýirenu kezenin bastan ótkizetini kóp aqyndardyng ómrinen angharylady.

Aqyndar aitysynyng ýzdik ýlgilerining biri – «Birjan men Sara» aitysy. «Birjan men Sara» aitysy – ózining qúrylysy jaghynan bolsyn, kórkemdigi jaghynan bolsyn, qazaqtyng aqyndar aitysynyng ishindegi ýzdigi. «Birjan men Sara» aitysy aitystyng eki týrining (qyz ben jigit aitysy, aqyndar aitysy) ekeuin de tolyq qamtidy. Bir jaghynan, búl óner talastyrghan sanlaq aqyn jigit pen sheshen aqyn qyzdyng daryndy aitysy bolsa, ekinshi jaghynan, ru atynan sóileytin eki aqynnyng da aitysynyng ýlgisi bolyp sanalady.

Mening oiymsha, býgingi tanda aitys ónerdi qaytadan janghyrtu kerek. Óitkeni qazaq halqynyng kóneden kele jatqan múrasy – aitys jalghasyp keleshek úrpaqtargha amanat bolu kerek.

 

Dorogie sootechestennikiy!

Segodnya my pogovorim o regionalinoy politiyke. Na moy vzglyad esly budut silinymy regiony Kazahstana to y strana budet silina. Poetomu oegionalinoy politiyke my doljny udelyati samoe pristalinoe vnimaniye. 

Regionalinaya politika y razvitie malyh gorodov

Regionalinaya ekonomicheskaya politika doljna predusmatrivati obespechenie rosta blagosostoyaniya naseleniya nezavisimo ot mesta ego projivaniya, povyshenie urovnya kompleksnogo razvitiya proizvodiytelinyh sil y konkurentosposobnosty ekonomiky regionov. Pry obshem roste urovnya blagosostoyaniya naseleniya vajneyshey zadachey yavlyaetsya operejayshee uvelichenie dohodov y uluchshenie usloviy projivaniya jiyteley teh regionov, gde ety pokazately niyje, chem v srednem po strane.

Dlya povysheniya urovnya y kachestva jizny ludey v problemnyh regionah neobhodimo:

sozdati usloviya dlya aktivizasiy innovasionnoy y investisionnoy deyatelinosti, razvitiya predprinimatelistva, osobenno v otraslyah, sposobnyh obespechiti bystrui otdachu ot vlojennyh sredstv;

aktivizirovati deyatelinosti v novyh sferah prilojeniya truda (prigranichnyy serviys, obslujivanie transportnyh koridorov, turizm y drugiye), v pervuiy ocheredi v rayonah, gde iymeiytsya obektivnye predposylky dlya ih formirovaniya;

obespechiti pervoocherednoe razvitie proizvodstv y vidov deyatelinosti, oriyentirovannyh na ispolizovanie mestnyh resursov;

povysiti uroveni kompleksnosty razvitiya sosialinoy infrastruktury, prejde vsego v rayonah s bolee nizkim razvitiyem sety ee uchrejdeniy;

obespechiti gosudarstvennui podderjku regionov s sushestvennoy doley neeffektivno rabotaishih predpriyatiy, postradavshih ot deyatelinosty Semipalatinskogo poligona, a takje malyh gorodskih poseleniy s odnim gradoobrazuishim predpriyatiyem.

Osobogo vnimaniya so storony gosudarstva trebuit problemy razvitiya malyh gorodov. V nih neobhodimo predusmatreti uskorennoe razvitie stroiytelistva jiliya y sfery uslug, sozdanie novyh rabochih mest.

Na moy vzglyad, doljna provoditisya selenapravlennaya politika stimulirovaniya razmesheniya novyh predpriyatiy, filialov y sehov deystvuyshih proizvodstv, a takje rasshiyreniya sfery predprinimatelistva, svyazannogo s obslujivaniyem naseleniya, seliskim hozyaystvom, pererabotkoy seliskohozyaystvennoy produksiy y vypuskom produksiy iz mestnogo syriya.

 

Vneshneekonomicheskaya deyatelinosti y eksport

Osnovnymy napravleniyamy vneshneekonomicheskoy deyatelinosty doljny stati rasshiyrenie eksporta Kazahstana, rasionalizasiya obema y struktury importa, uglublenie vzaimodeystviya s mirovym rynkom, osushestvlenie effektivnoy vneshnetorgovoy politiki, vzaimouvyazannoy s makroekonomicheskoy y promyshlennoy politikoy, obespechivaishie dinamichnoe razvitie vneshneekonomicheskogo kompleksa strany y zashitu interesov nasionalinogo rynka ot neblagopriyatnogo vozdeystviya mirovoy koniunktury.

Dlya etogo potrebuutsya:

usiylenie konkurentnyh pozisiy na mirovyh rynkah kazahskih proizvodiyteley-eksporterov za schet sniyjeniya zatrat na proizvodstvo eksportnoy produksii, vnedreniya novyh tehnologiy, obespechivaishih sootvetstvie etoy produksiy trebovaniyam mejdunarodnyh standartov;

aktivizasiya importozamesheniya;

sozdanie novyh eksportooriyentirovannyh proizvodstv na osnove otechestvennyh nauchno-tehnicheskih razrabotok;

povyshenie doly naukoemkoy produksiy v obshem obeme eksporta;

aktivnoe priymenenie novyh form torgovly (sozdanie kazahskih torgovyh kompaniy za rubejom, finansovo-promyshlennyh grupp s inostrannymy partnerami, eksport tehnologiy, otkrytie sborochnyh proizvodstv s odnovremennym formirovaniyem setey tehnicheskih sentrov, predstaviytelistv predpriyatiy v stranah blijnego y dalinego zarubejiya);

optimizasiya y sbalansirovannosti torgovyh y platejnyh otnosheniy vo vneshney torgovle;

vnedrenie v novye rynochnye nishy otechestvennoy produksii, sozdannoy s ispolizovaniyem vysokih tehnologiy;

sovershenstvovanie mehanizma upravleniya y regulirovaniya vneshneekonomicheskoy deyatelinostiy;

Neobhodimo dalineyshee razvitie eksporta uslug – vajnogo istochnika valutnyh postupleniy, ne trebuyshego bolishih investisiy. V strukture ih eksporta pervostepennoe znachenie doljny iymeti razvitie uslug transporta, svyazi, uslug, svyazannyh s obslujivaniyem infrastruktury rynochnogo hozyaystva (bankovskiye, strahovye, pravovye, marketingovye, konsaltingovye, informasionnye), a takje prodviyjenie na vneshnie rynky uslug, sposobstvuyshih aktivizasiy chelovecheskogo faktora (intellektualinye, obrazovatelinye, medisinskiye, professionalinye, turistskiye), uslug voenno-tehnicheskogo naznacheniya.

V sisteme vneshneekonomicheskih svyazey vajneyshaya roli prinadlejiyt sotrudnichestvu s gosudarstvamy – uchastnikamy Sodrujestva Nezavisimyh Gosudarstv, a takje s drugimy integrasionnymy obrazovaniyamiy.

Razvitie integrasionnyh svyazey so stranamy vne SNG neobhodimo napraviti na obespechenie sbalansirovannosty torgovyh operasiy y sozdanie usloviy dlya zakrepleniya kazahskih proizvodiyteley na osvoennyh rynkah y rasshiyreniya geografiy eksportnyh rynkov.

Aktivizasiya sotrudnichestva s takimy mejdunarodnymy finansovymy y ekonomicheskimy organizasiyami, kak Mejdunarodnyy valutnyy fond, Vsemirnyy bank, Evropeyskiy bank rekonstruksiy y razvitiya, Programma razvitiya OON, Evropeyskaya ekonomicheskaya komissiya OON, Organizasiya Obediynennyh Nasiy po promyshlennomu razvitii (iNIDO), budet sposobstvovati dopolniytelinomu privlechenii kreditnyh resursov y tehnicheskoy pomoshy dlya razvitiya nasionalinoy ekonomiki, rasshiyrenii uchastiya mejdunarodnogo soobshestva v resheniy dolgosrochnyh sosialino-ekonomicheskiyh, nauchno-tehnicheskih y medisinskih problem, svyazannyh s preodoleniyem posledstviy ispytaniy na Semipalatinskom poligone.

Odno iz napravleniy aktivizasiy vneshneekonomicheskoy deyatelinosty – razvitiye svobodnyh ekonomicheskih zon v selyah narashivaniya eksportnogo potensiala, razvitiya importozameshaishih proizvodstv, organizasiy novyh rabochih mest s uchetom provodimoy strukturno-investisionnoy politiki, sozdaniya polusov uskorennogo rosta putem privlecheniya kazahskogo y inostrannogo kapitala, a takje vnedreniya peredovyh tehnologiy.

 

Ardaqty aghayyn!

Býgin men óz sózderimidi polisiya qyzmetkerlerine arnaghym keledi biraq aldynda әdettegidey men óz oilarymmen bóliseyin.

Men aitayyn degenim ol Elbasy qanday bolu kerek, mening oiymsha Elbasy asqartau siyaqty qystada jazdada sýttey appaq bolu kerek, danaly jәne ónegeli adam bolu kerek, sózderi saliqaly jәne salmaqty, oilary danaly, isteri ónegeli, sezimderi últjandy, bilimi mol, aqyly kóp, jigeri temirdey sebebi Elbasyna býkil halyq kerek bolsa adamzat qarap túr, elbasyna qarap býkil eldi baghalaydy.

Árbir qazaq azamaty mening oiymsha týsinu kerek bizding qazaq halqynyng danghyl joly ruhany jәne intellektualdyq ózin ózi damytu, ózdiginen damu jәne elimizdi kórkeytu, sonymen qatar ekonomikamyzdy ósiru oghan jana tehnologiyalardy engizu, irgeli el bolu, últtyq mәdeniyetimizdi damytu, ana tilimizdi memlekettik organdardyng júmysyna engizu, sayasy qúdirettilikke jәne biliktilikke qol jetkizu. Osy bizding halqymyzdyng danghyl joly.

Mening oiymsha qazaq halqynyng jýregi búl sandyq, osy sandyqqa men inju – marjan siyaqty asyl oilardy, jәne altynday aqyl sózderdi terip jatqan siyaqtymyn, babalardan qalghan baylyqqa óz ýlesimdi qosyp jatyrmyn, sondyqtan mening oiymsha jastar babalardyng aitqan aqyl sózderdi jәne men jazyp jatqyn asyl oilardy jattap alghan jón, sebebi búl danaly oilar men dúrys ústanymdar olardyng ómirinde әrqashanda tirek bolmaq.

Mening oiymsha qoghamdy ózgertu ýshin onyng sana sezimin ósiru kerek, qoghamnyng sanasy ósse onyng talaptary ósedi, talaptary ósse elde ózgerister bolady, sondyqtan men nasihat júmysyn jýrgizip jatyrmyn.

Taghy men oilaytyn bizge ekonomikalyq diplomatiya ornyghu kerek, osy jaqtan bizding syrtqy ister ministrligining júmysyn kýsheytu kerek dep oilaymyn. Áytpese bizding syrtqy ister ministrligigimiz piar agenttik bolyp ketti.

Al endi men polisiya qyzmetkerlerine biraz sóz aitayyn.

Qúrmetti polisiya qyzmetkerleri, qúrmetti qarjy polisiya qyzmetkerleri!

Mening oiymsha, sybaylas jemqorlyqpen kýres eshuaqytta toqtalmau kerek, әsirese iri jemqorlardy, sybaylas jemqorlyqty úiymdastyrushylardy jauapqa tartu kerek. Búl júmysta qylmyskerlerding eshqanday otyrghan qyzmet ornyna qaramau kerek dep oilaymyn.

Ekonomika salasynda da mening oiymsha kóp qylmys istelinip jatyr, osy salagha qarjy polisiya qyzmetkerlerin kónilin bóldiru kerek dep oilaymyn, kәzir qylmyskerler memleketke osy salada qauip tóndirip jatyr. Ekonomika salasynda qylmyskerler kýn sayyn ózgeredi, sondyqtan Sizderde qylmyskerlerge qarsylasu ýshin intelektualdyq artyqshylyq bolu kerek, al intelektualdyq artyqshylyq bolu ýshin oqu kerek. Sonymen qatar ekonomika salasynda túraqty jәne jýieli týrde baqylau júmysy atqarylyp turu kerek, kelensiz tendensiyalardy boljamdau kerek. Bank salasynda qylmystar az emes. Jer salasynda da qylmystar az dep aitalmaymyn, al osy salalarynyng bәrinde qylmystyqqa qarsylasu kerek.

Mindetti týrde qazaq polisiya qyzmetkerleri júmystaryn qazaq tilinde jýrgizu kerek, sonymen qatar qazaq polisiya qyzmetkerleri adamgershilik jәne mәdeniyet dengeyin kóteru kerek.

Mening oiymsha kadr túraqtylyq mәselesin sheshu kerek. Kadr mәselesin sheshu búl polisiyanyng túraqty jәne jemisti júmysyn kepildendiru degen sóz. Men kәmil senemin óz júmysyn jaqsy biletin kәsiby mamandar óz eline adal qyzmet etetin polisiyada eng bastapqy qozghaushy kýsh. Júieli jәne túraqty týrde polisiya kadrlerdi damytu mening eng birinshi talabym. 

Memleketting mindeti Sizderge qúrmetti polisiya qyzmetkerleri jaghday jasau, jemisti júmys bolu úshin kәsiby jaghday jasau, sonymen qatar әleumettik qorghau dengeyin kóteru jәne túrmys mәselelerdi sheshu. Jarly polisiya qyzmetkeri búl qylmys dep oilaymyn. Sizderding qúrmetti polisiya qyzmetkerleri әl-auqat dengeyin kóteru mәselesin memleket júieli týrde sheshu kerek.

Men Sizderding kәsipqorlyqtarynyzgha, kýshterinizge, Otangha berilgenderinizge kәmil senemin!. Ary gharay da Siz ózinizding boryshyn, qyzmetterinizdi adal atqaratynynyzgha men senemin!.   

Men Sizderding adal qyzmet etkeniniz ýshin erekshe alghys aitam!

Sizderge qúrmetti tәrtip saqshylar, polisiya qyzmetkerleri jәne Sizderding otbasylarynyzgha men myqty densaulyq, baqyt pen bereke tileymin!.

Sizder Qazaq Elining tiregisinder!

Kónil bólgeninizge rahmet!   

 

Mening oiymsha biz qazaqtar týsinuimiz kerek erkin el bolghanymyzdy, al erkin eldin, egemendi halyqtyng aldynda jana mindetter jәne jana maqsattar turady, eng birinshiden egemendi el ózining sayasi, ekonomikalyq, ruhani, aqparattyq, mәdeny tәuelsizdigin kýndiz týni kýsheytip turu kerek, damytu kerek. Al egemendikti kýsheytu ýshin, erkindik mәngi bolu ýshin biz qazaqtar әrqashanda últjandy boluymyz kerek, jigerli boluymyz kerek, oishyl boluymyz kerek, namysty boluymyz kerek, sauatty boluymyz kerek jәne biriguimiz kerek bir anasynyng balasynday. Sonda ghana biz Otanymyzdy ózgertemiz jәne janartamyz, jana Qazaq Elini qúrastyramyz, jemqorlyqtan memleketti tazartamyz, jana innovasiyalyq ekonomikany qúrastyramyz.

Bizding ekonomika mening oiymsha kóp qatparly bolu kerek, eng ýstinde iri memlekettik kәsiporyndar, onyng astynda aralas ortasha kәsiporyndar, bireui memleketting qolynda, bireui adal jekenshik kәsipkerlerding qolynda, al eng astynda úsaq jәne kishigirim kәsiporyndar bolu kerek, úsaq kәsiporyndar tek jekemenshik kәsipkerlerding qolynda bolghan jón, mening oiymsha.

Kәzir kóp aityp jatyr bizge últtyq iydeya kerek dep, mening oiymsha bizde qazaq últtyq iydeya bolu kerek. Búl qanday iydeya, qazaq últynyng jәne qazaq memleketining jan jaqtan damu iydeyasy, ekonomika jaqtan, til jaqtan, sayasat jaqtan, demografiya jaqtan, mәdeniyet jaqtan, aqparat jaqtan, bilim jaqtan, ghylym jaqtan jәne taghysyn taghy, sonymen qatar qazaq últynyng damuyna jaghday jasau. Áyteuir qazaq últy jәne qazaq memleketi toqtausyz damu kerek dep oilaymyn.

Mening oiymsha, sheksiz otansýigishtik qazaq halqynyng últtyq minezining ajyraghysyz ereksheligi. Tughan jerge sýiispenshilik býkil qazaq әdebiyeti men qazaq poeziyasyna sinip, ózekten ótip, negizgi iydeya bolyp qalyptasqan.

Meni key kezde súraydy naghyz qazaq azamatta qanday qasiyeti eng bastapqy bolu kerek, bireuler aitady aqyl, bilim, sauattylyq, iya búl qasiyetter әriyne kerek, biraq naghyz qazaq azamatta eng bastapqy qasiyeti últjandylyq bolu kerek. Últjandylyqtan basqa qasiyetterdi óz ózinde әr adam tәrbiyelep damyta alady, al últjandylyqsyz adam ol adam emes ol tyshqan ózining bir tapqan taryny jep jýretin, al qiyn zamandarda nemese aqsha ýshin últjandylyqsyz adam Otandy satyp ketu mýmkin.

Últjandy azamattar kóbeyy ýshin memleket, joghary oqu oryndar, mektep jәne qogham kýndiz týni tәrbie júmysyn jýrgizu kerek. Nәtiyjesinde biz býkil milliondaghan qazaq halqyny últjandy azamat bolyp tәrbiyeleumiz kerek, Otanyna adal qyzmet etetin, tiline jәne últtyq mәdeniyetine aua jútymmen birdey múqtaj bolatyn.

Kәzir jahandanu prosesi jýrip jatqanda jәne aqparattyq tehnologiyalar damyghyn kezde últ bolyp saqtanu ýshin әr qazaq býkil últpen ruhany birlikte bolu kerek jәne osy ruhany birlikti qorghap kýsheytu kerek, әr qazaq últtyq mәdeniyetpen, tarihpen, dәstýrmen, babalarmen tereng baylanysyn sezinip últtyng aldynda ýlken jauapkershiligi bar ekenin týsinu kerek.

Jahandanudyng bir jaghy ol mәdeniyettik basqynshylyq, egerde biz qorghalmasaq onda jahandanu prosesi bizding ekonomikamyzdy, rúhaniyatymyzdy jәne mәdeniyetimizdi ezip basyp ketedi, al ekonomikasyz, rúhaniyatsyz, mәdeniyetsiz últ ózining últtyq qúndylyqtarynan jәne últtyq jigerinen aiyrylady. Osy aitylghanyna basqa elderding tәjiriybesi kuager.

Mening oiymsha, bizde qazaqtarda kollektivshildik bolu kerek, el bolyp bir birimizge qoldau kórsetip turuymyz kerek, bizde memleketting jәne halyqtyng taghdyryna jauapkershilik bolu kerek, biz qonaqjay boluymyz kerek bir birimizdi toygha shaqyryp, biz balalarymyzdy tek qazaqtarmen otbysyny qúrugha mәjbýr etumiz kerek, sonymen qatar әriyne tәrtip bolu kerek, týsinispenshilik bolu kerek. Otannyng taghdyryna býkil qazaq halqy jauapty, újymdyq jauapkershilik bolu kerek. Atam qazaq beker aitpaghan birlik bar jerde tirlik bar dep.

Qazaq kollektivshildik qanday bolu kerek, mening oiymsha әr qazaq últjandy, asyl, tau túlgha bolyp býkil últpen ruhani, tabighi, mәdeny baylanysta bolu kerek, jәne osy baylanys arqyly býkil últpen birge halyqtyng bolashaghy ýshin ereng enbek etu kerek, Otandy qorghau kerek.

Kәzirgi tanda bizding halyqtyng aldynda turghan mәselelerding biri ol Qazaq tili mәselesi. Qazaq tili qazaq halqynyng últtyq minezinde tughan jerge sýiispenshilik, sheksiz otansýigishtik bar ekenin anyq kórsetip tur. Danaly qazaq halqy aitqan Tughan el – túghyryn, Tughan til – qydyryn. Ghabit Mýsirepov atamyz bylay degen tilden asqan baylyq joq, tilden tereng teniz joq, Sәbit Múqanov atamyz bylay degen әrkimning tughan tili – tughan sheshe, oghan bala mindetti san myng ese. Shynghys Aytmatov til turaly bylay depti Til joq jerde últ joq.           

Ana tilimiz ol qazaqtyng jany jәne tiri tarihy, myndaghan jyldar boyy kele jatqan mәdeniyeti, qazaqtyng ózinsheliktin, ózindik mәdeniyetining negizi jәne jarqyn bolashaghynyng kepili.

Tilin joghaltqan halyqtyng ózi de joghalady. Halyq – ana tili ómir sýrgende ghana ómir sýredi. Til últtyq bolmystyng aishyqtaryn ashady. Ol últtyq bolmystyng ómir sýruin  qúbylys retinde qúptap qana qoymay, onyng az bayqalatyn aspektilerin kórsetedi. Tilder aiyrmashylyghy últtyq bolmystyng aiyrmashylyghyn bildiredi.

Ana tili! Ana tili turaly qansha aitylmady! Tughan tilding ghajayybyn týsindiru qiyn. Tek bala kezden qalyptasqan tughan til ghana janyndy halyqtyq tәjiriybeden tughan poeziyamen susyndata alady jәne adam boyynda últtyq mәrtebening alghashqy týsinigin oyatady. Balalyq shaq qyzyqty sәt qana emes, balalyqshaq – bolashaq túlghanyng yadrosy. Dәl balalyq shaqta tughan tildi bilu qalyptasady jәne dәl sol kezde qorshaghan ortagha, tabighatqa, belgili bir mәdeniyetke, últqa degen qatystylyq sezimi tuady.

Jana adam tәrbiyesinde (azamattyn,patriottyn,kýreskerdin) eng aldymen tughan tilge, kórkem sózge kónil bólui kerek. Búnday tәrbie óte erte jastan bastaluy qajet.

Kez-kelgen últtyng ajyramas belgisi - ol halyqtyng tarihyn saqtaytyn, onyng memlekettiligin bildiretin jәne bolashaqqa bastaytyn tili. Til - kenistikte jәne uaqytta ózgeretin tiri organizm siyaqty. Til - bizding basty baylyghymyz. Ol - tarihtyn, últtyq ruhtyn, әlemdik alpynystyng jәne san ghasyrlyq tәjiriybesining jýiesi. Tilimizdi saqtap qalsaq qana, biz býgin de jәne bolashaqta da últ retinde qala alamyz.

Qazir elimiz ýshin de, basqa da aimaqtar ýshin de qiyn kezende patriottyq tәrbie asa qajet, biraq ol tughan tilge degen mahabbatsyz mýmkin emes. Tughan tildi bilu - ruhsyzdyqtan saqtaydy. Qazaq tili týrki tilderding ishinde erekshe oryn alady. Qazaq tili eshqashan aimaqtyq til bolghan emes, ol ýlken kenistiktin, keruen joldaryndaghy jәne kóshpeli sauda joldaryndaghy kezdesulerding tili. Osydan onyng saltanattylyghyn, shynayylyghyn, qarym-qatynasyn bayqaugha bolady. Baylyqtan da joghary sanalatyn naqtylyq, tapqyrlyq, tereng oilylyq kóbirek baghalanady. Tilding bay múrasy Abay, Mahambet, Jambyl, Kenen siyaqty myqtylardy tang qaldyrdy.

Aytystan qazaq tilining baylyghy kórinedi. Jýieli sózding súlulyghy - ol qaydan payda boldy? Álemning esh jerinde aitys siyaqty óner joq.... Sózdi osylay jýielep aitu ýshin tildi, onyng baylyghyn, iyilgishtigin sezine bilu kerek.

Nemese qazaq poeziyasyn oqysaq. Poeziyanyng týrli ritmderinen túyaq dybysy da estiledi. Mahambetti oqyghanda europalyq ólshemge úqsamaytyn shabysty ritm bayqalady. Qazaq tilining qazynasy halyqtyng aqyndyq energiyasynan tolysyp otyrady.

Qazaq tili - úly mәdeniyetting tili. Ony ýirenu әlem sýienip túrghan úly mәdeniyetpen aralasugha qajet.

Qazaq tili - bәrine tughan til!.

Qazaq tili jasasyn! Qazaq últy jasasyn!

 

Qúrmetti otandastar!

Sóz aldynda men birinshiden auyl sharuashylyq ministrligin otandyq qús óndiru salasyn damytugha arnalghan memlekettik baghdarlamany bir aidyng ishinde әzirleudi súraghym keledi.

Bizge mening oiymsha, memlekettik til jyly kerek, osy jyldy preziydentting jarlyghymen jariyalau kerek. Memlekettik til jylda biz birәz qazaq tilining damuyna paydaly is sharalar atqaruymyz kerek.

Naghyp men industrialdy – innovasiyalyq sayasatty oilap taptym, óitkeni býkil adamzat tarihy búl innovasiya tarihy. Mәselen kóne zamanda adam sadaqty oilap tapty, dóngelekti oilap tapty, otty paydalanugha ýirendi, búl innovasiyalar adamzattyng tarihyn qúrt ózgertti, keyin adamzat oilap tapty qaghazdy, zenbirekti, jarlghysh zattyrdy, búl ózgerister de adamzatqa óz septigin tiygizdi, odan keyin adamzat oilap tapty avtokólikti, zamanauy industriyany, elektrquatyn paydalanugha ýirendi. Mini qalay tarih ózgergen, al innovasiyalargha birinshi qol jetkizgen últtar eng ozyq әri dәuletti últtar bolghan. Demek, qazaq ozyq, damyghan әri dәuletti últ bolu ýshin, qazaq innovasiyaly el bolu kerek eken. Kәzirgi tanda innovasiyalar jasau ol elding jarqyn bolashaghyn qamtamasyz etu degen sóz. Al innovasiya ghylymsyz bola ma, ýlken jetistikter ghylymy zertteusiz bolu mýmkin be, әriyne joq, demek qazaq ozyq el bolu ýshin, ózining últtyq ghylymy jýiesin damytu kerek, al ghylym sapaly bilimsiz bolu mýmkin ba, әriyne joq, demek industrialdy – innovasiyalyq sayasatty jýrgizu ýshin, ghylymdy damytu kerek, al ghylymdy damytu ýshin bilim beri salasy myqty bolu kerek. Jastarymyz bilimdi bolsa bolashaghymyz bayandy bolady. Áriyne memleket óz qoldauyn kórsetu kerek, al qanday qoldau kerek turaly men keyinrek aitayyn.

Qazaq Eli! Mening tәuelsiz, sýiikti Otanym! Men búl sózderimdi saghan baghyshtadym, óitkeni sen mening osynau tebirenisime óz jerinning barsha tynysymen ýn qosyp, qoshtap jatqanyndy bilemin, shyn berilgen, riza úlyng retinde bar mahabbatymmen aimalaymyn. Men saghan býkil ghúmyrymdy arnaymyn, sen úly qazaq memleketi bop, boyyndaghy barsha ghajayyptyng kýsh pen quatqa ainaluy ýshin barymdy sarqyp beremin!

Qazaqstan! Sen bizge qymbat әri sýiiktisin, óitkeni seni bizding babalarymyzdyng birneshe ghasyr boyy oryndalmaghan ayauly armanynan kókke kóterdik. Seni túrghyzu arqyly biz atalarymyzdyng jolyn janghyrtyp, sol jolda ensemizdi tiktep, algha bastyq.

Bizding dúghamyzdyng bәri – saghan, qasiyetti Qazaqstan! Biz seni qasiyetti jerde túrghyzdyq, sondyqtan da sen qadirli memleketsin. Sening әnúranyng – Dúgha, әdildikting Dúghasy, sening Eltanbang – әdildikting Eltanbasy, sening kók Tuyng – mәngi aspannyng nyshany! Senen, mening Qazaqstanym, qazaq ghajayyby bastalady. Senen biyik tek qana Tәnir!

Mening otandastarym, agha – ini, qaryndastarym, ardaqty әkeler men sýiikti analar!

Búl sózimdi senderge arnadym: tughan jerdi sýiinder, tek senderding mahabbattaryng ghana ony jasyl jelek júparyna bólep, altyn astyqtyng shalqaryna ainaldyryp, onyng ghajap jemisin nәrlendire týsedi!

Ertede bizding jerimizding syiqyry jayly anyzdar taraghan. Men senderge sonyng bireuin aitayyn. Bir hannnyng úly arugha ghashyq bolady. Qyzdyng әkesi, ol da ýlken patsha, jas júbaylargha patshanyng qoymasyna syimaytynday kóp altyn syilaydy. Ony halyqqa bólip beredi. Altynnyng kóptigi sonsha, talay keruenge jýk bolyp, olardy jerge, kelesi úrpaqtar ýshin kómip tastaydy.

Ol úrpaq – myna bizdermiz, otandastarym! Endi óz jerimizding altyn qazynasyn qazyp alu bizge búiyrghan.

Al biz bolsaq jer qazba baylyqtardy halyqqa qaytaryp babalardyng salty boyynsha keler úrpaqqa qayta órkendegen memleket qaldyruymyz kerek. Endeshe, ómir sýreyik, enbekteneyik, qayta órkendeu jolyna týseyik, jer qazba baylyqtardy halyqqa qaytarayyq, aldaghy maqsatymyzgha, kózdegen armanymyzgha jeteyik!. Senderding núrly jýzderinnen qýlki taymasyn, baqytty elde ómir sýruden artyq baqyt joq jalghanda!

Enselering biyik bolsyn, qazaq bauyrlar! Qashan da ruhtaryng myqty bolsyn, әr basqan adymdarynnan úshqyn atsyn! Esterine saqtandar, biz bәrimiz – tәuelsiz Qazaqstannyng azamattarymyz!

Qymbatty mening otandastarym!

Kez kelgen halyqtyng san ghasyrlyq tarihy aqyl – oiynyng basty qasiyeti – onyng barsha kýshin bir jerge toghystyra biluinde.

Qazaq halqynyng tarihy memleket negizdeushi últ retindegi ruhany tәjiriybesin bylay qoyghannyng ózinde, ol óz dәuirining kontrasty arqyly memleketting róli men maqsatyn adamzat órkeniyetining damuy barysynda aiqynday biluinde. Qazaq tarihynda memleketting gýldenu sәtimen qatar onyng birjola kýireui, últtyq ruhtyng maqúrym bolghan kezderi de qattalghan.

Songhy birneshe ghasyrdaghy myndaghan soghysta qazaqtar taytalastyng barsha joqshylyghy men tauqymetin tartty. Segiz ghasyr boyy ony qorshaghan alys – jaqyn memleketter «bólshekte de billey ber» әdisimen qazaq jýzder men rularyn ydyratyp, onyng jerin jaulap alghan.

Kenes dәuiri últtyq kýireuin odan әri jerine jetkizdi, eng auyr әdispen – últtyq memlekettilikti avtoritarlyq memleketke auystyru arqyly. Biylep túrghan kenes memleketi ózining tarihy mekenindegi jergilikti últtyng ósip – órken jangyna qúlyqty bolghan joq, kerisinshe ony shegeruge tyrysty. Materialdyq baylyqtan oqshaulau ruhany qúndylyqtardan aulaqtatumen qatar jýrdi.

Al shyndyghynda, halyqtyng eng kórnekti, eng quatty ruhany kýshteri men mýmkindikteri últtyq memlekette ghana órken jayady.

Memleket – últty biriktiruding amaly men әdisi. Últtyq memleket – últtyng óz ómirin ishtey rettestirushining tarihy әdisi. Tek últtyq memlekette ghana últtyng ómirshendigi bayqalady, óitkeni últtyq ómirding retke kelui, onyng ýilesimdiligi bar ghana belgili jerde bolady. Sonymen birge, últtyng últtyq memleketi qúratynday qabileti onyng tarihy ómirge, ózining bolashaghyn payymdaugha degen qabileti.

Últtyq memleket – alystan әkelinip, jergilikti topyraqqa otyrghyzylghan aghash emes. Onday aghash qúrghap qalady, su da, topyraq ta jaqpaydy. Últtyq memleket – óz topyraghynda, onyng erekshiligine say ósken aghash, sondyqtan onyng tamyry terenge ketedi. Elikteu degen qay iste de paydasyz, al memleketting qúrylymy deytin bolsaq, ol týbegeyli ziyan: búl býkil últtyng mýddesi men bolashaghyna baylanysty ghoy.

Memleket qúru – últtyng tolyqqandy ómirin qamtamasyz etu, sayasi, ekonomikalyq, qoghamdyq, aqparattyq jәne ruhany salada qúndylyqtar dýretuge qolayly jaghday jasau.

Memleket – últtyq ruhtyng qaymaghy. Sondyqtan da últtyq memleket últqa qatysty barsha ruhany – adamgershilik qasiyetterdin, onyng sayasy óre kómegimen ynghaylasuynyng kórinisi.

Eger halyq – qoghamdastyq bolsa, últ – daralanu, óitkeni qoghamdastyq – sandyq kórsetkish, al daralyq – sapanyng kórsetkishi.

Halyq – qoghamdyq dәstýrli gruppadaghy júrtshylyqtyng bir – birimen kezdeysoq, stihiyalyq týrde aralasuynan payda bolady. Stihiyaly, kezdeysoq dep atap otyrghanym – olar belgili bir sayasy nemese basqa da erejeler men zandar arqyly qúrylmaydy.

Últ – búl daralyq, memleket mýmkindikterine ie daralyq. Ártýrli sayasi, ekonomikalyq jәne qoghamdyq mýmkindikter arqyly ishtey úiymdasa biletin halyq últqa ainalady. Al búnday qabilet memlekettilikting barlyghyn, memleketting bar ekendigin kórsetedi.

Últ – búl ortaq tili, dili men dini, salty men dәstýri, taghdyry men memleketi bar adamdardyng birlesui. Osynday daralyqqa qol jetken kezde halyqtyng tarihy bolashaghy aiqyn bederge ie bolady. Otbasyny jóndi qalyptastyru ýshin onyng mýsheleri, ot basy, oshaq qasynyng jaghdaylary qanday qajet bolsa, últtyng qalyptasuy ýshin memleket sonday qajet.

Memleket – halyq ýshin ýlken ýii. Ol ýidegi ómirding oidaghyday boluy ýshin onyng әrbir mýshesining tiyisti oryny jәne mindetteri boluy kerek. Sol mindetterdi yqylaspen oryndau – memleket ómirin jóndi jolgha salady.

Memleket eshqashan joqtan payda bolmaydy. Barlyq epikalyq jyrlarda, dastandarda jәne jýzdegen qazaq aqyndarynyng ólenderinde әrqashan halyqtyng birligi jyrlanuy tekten – tek emes. Qazaqstan tәuelsizdigi jariyalanghan alghashqy kýnderden – aq halyqtyng ony ózining qany bir, jany bir, talay ghasyrlar armandap, tәnirden súrap alghan últtyq memleketi retinde qabyldaghany da tekten tek emes.

Qazaqtardyng últtyq memleketi osy jerdi barlyq qúqyqpen paydalanu degen sóz. Últtyq memleket materialdyq baylyqty elding azamattaryna júmsaydy, onyng ruhany jetistikterin retteydi. Demek, memleket últtyng tarihy ómirining úiymdastyrushy kýshi retinde payda bolyp, ómir sýredi.

Memleketke qyzmet etu – últtyng ózindik ishki quatyna qyzmet etu degenimiz. Memleketke qyzmet kórsete otyryp, býkil últ ózining býgingi men ertenin qamtamasyz etedi.

Ardaqty aghayyn!

Býgin biz mýmkindikteri shektelgen azamattardyng taghdyry turaly sóilesemiz, әdettegidey men aldynda ózimning biraz oilarymdy aityp keteyin.

Ótinem sizderdi aghayyn eshqashanda biz qazaq bolghanymyzdy úmytpanyzdar, qazaqtyng rúhyn saqtaytyn bolyndar, qazaq tildi qoldaytyn bolyndar qúrmetti aghayyn! Al men eshqashanda qazaqtyng taghdyryn, qazaq tili mәselesin eshqashanda oiymnan tastamaymyn, kýshim kelgenshe әrqashanda qorghaymyn. Mening aitqan sózimning bәrining týbinde qazaq últtyq sana sezimdi ósiru jәne damytu mәselesi, eldi damytu mәselesi osyny qoldaugha sizdi shaqyrmyn. Úmytpandar qúrmetti aghayyn búl jerdin, elding shyn iyesi qazaq halqy, biylik keledi ketedi al halyq mәngi bolady!. Últty damytu búl onay emes, búl ýlken toqtamaytyn júmys, sondyqtan qazaqtyng bolashaghy ýshin birigip halyqqa júmys isteyik, aghayyn!.

Key bir kezde men mysaly konservatormyn, әsirese últtyq qúndylyqtarmen baylanysty nәrseler turaly sóz qozghaghanda, biraq mening konservator bolghanym erekshe, onyng maghynasy osynday: әrqashanda ana tilimizdi, últtyq qúndylyqtardy, últtyq mýddelerdi, últtyq mәdeniyetti basshylyqqa ala otyryp, babalardyng jolyn quyp, zamanauy nәrselerdi paydalanyp jana jetistikterge jetu.

Taghy aitayyn degenim әrqashanda otanshyl bolyndar bauyrlar, óitkeni otanshyldyq ruhany kýsh quat beredi, al búl kýshpen Sizder bәrin jenesizder, ýlken jetistikterge jetesizder, әrqashanda jenimpaz bolasyzdar, qúrmetti otandastar.

Sosyn mening oiymsha bilim beru ministrligi 12 jylgha mekteptegi oqudy sozghysy keledi, búl mening oiymsha qatelik. Búrynghyday 10 jyl oqu kerek, óitkeni 12 jylgha kóshu ýshin eshqanday sebep joq, al kemshilikter bar, ol birinshiden mektepterding jetispeushiligi, ekinshiden qarajat kóp ketedi taghy eki jyl oqushylardy mektepte ústasaq. Odansha bilim beru ministrlikke kóbrek kәsiby bilim beru mekemelerge kónil bólu kerek. Áytpese, erteng júmys isteytin adam tabylmaydy. Al endi mýmkindikteri shektelgen azamattardyng taghdyry turaly sóileseyik.

Qúrmetti otandastar!

Bizding aramyzda mýmkindikteri shektelgen azamattar ómir sýrip jýr búl mýgedek azamattar. Elimizde 388,7 myng mýgedek azamattar bar eken. Olar qogham arasyndy tolyq ómir sýrgisi keledi, elge paydaly bolghysy keledi. Oilastyrayyq otandastar olargha biz qanday qoldau kórsettik, qalay kómektestik, mýgedek adamdargha kórsetken kómegimiz jetkilikti me, osy salada istegen is pen sharalar jetkilikti me. Qarastyrayyq, otandastar mýgedek adamdarda mýmkindikter bar ma erkin jyljugha jәne qoghamda tolyq ómir sýrýge, júmys isteuge, kitәphanalargha, auruhanalargha, konserterge, kinoteatrlargha barugha.

Mening oiymsha mýgedek adamdargha kórsetken kómegimiz az bolyp túr, istegen is pen sharalar ózining maqsatyna әli tolyq jetken joq. Ókinishke oray, mýgedek azamattargha arnalghan arnayy dәrigerlik ortalyq joq, júmys joq, dәriler qymbat, ghimarattarda pandustar joq.

Mýgedek adamdargha kómek kórsetu, әleumettik kepildikterdi kýsheytu, basqa azamattarmen teng bolatyn mýgedek adamdargha mýmkindikter beru búl memleketting jәne qoghamnyng paryzy.

  Ortalyq atqarushy organdardyn, jergilikti atqarushy organdardyng basqarushylargha, parlament pen maslihat deputattaryna aitatynym osy, túraqty jәne jýieli retinde qazaq mýgedek azamattargha kónil bólip júrinizder, erkin jyljugha jәne qoghamda tolyq ómir sýrýge, júmys isteuge, memleketke jәne otbasylaryna paydaly bolugha zang retinde, jan jaqtan qoldau berudi súraymyn.

 Kәsipker azamattargha aitayyn degenim jana júmys oryndardy ashqanda eshuaqytta mýgedek qazaq otandastardy umytpaudy súraymyn. Olarda bilim de bar, júmys istegisi keledi, enbek potensialdaryda bar, adamgershiligi de bar, jigeri de bar. Al sizderge qúrmetti  kәsipkerler búl ózining meyirimdiligin jәne adamgershiligin kórsetuge naqty mýmkindik.

Mýgedek adamdargha aitayyn degenim osy, optimistter bolyndyr qúrmetti mýmkindikteri shektelgen otandastar, sizding taghdyrynyz onay taghdyr emes. Siz bizderge beriktik, shydamdylyq, batyldyq, qaytpas jigerlik ýlgisi bolyp jýrsinder.

Sizderge qúrmetti mýmkindikteri shektelgen otandastar men shyn jýrekten zor densaulyq, baqyt, bereke men optimistik sezim tileymin!

Qúrmetti Otandastar!

Býgin men sizdermen taghy da óz oilarymmen bóliseyin. Ádettegidey men aldynda ózimning biraz ótinishterimdi aityp keteyin.  Mening oiymsha elding densaulyghy búl últ baylyghy, sondyqtan búl baylyqty saqtap qalu ýshin memleket ayanbay júmys isteu kerek. Sondyqtan men Densaulyq saqtau ministrligin jýrek aurularyn aldyn alugha arnalghan arnayy memlekettik baghdarlamany bir aidyng ishinde әzirleudi súraymyn.

Mening oiymsha, azamattyq aviasiya salasynda qauipsizdikti kýsheytu ýshin birinshiden әue kodeksti qabyldau kerek jәne azamattyq aviasiya salasynda qauipsizdikti kýsheytuge arnalghan arnayy memlekettik baghdarlama bolu kerek. Sondyqtan men kólik jәne kómmunikasiya ministrligin bir aidyng ishinde әue kodeksting jobasyn әzirlep, parlamentke qabyldau ýshin jiberudi súraymyn, ekinshiden azamattyq aviasiya salasynda qauipsizdikti kýsheytuge arnalghan arnayy memlekettik baghdarlamany bir aidyng ishinde әzirleudi súraymyn. Bosqa otyra bergendi qoy kerek, azamattyq aviasiya salasynda qauipsizdikti qamtamasyz ýshin jýie bolu kerek jәne kólik jәne kómminikasiya ministrligi jýieli týrde júmys isteu kerek. Mening talaptarym osynday. Ókinishke oray Ýkimette búl júmysqa kónil bólmeydi. Sondyqtan Ýkimetke de otyra bergendi qoyyp júmys isteu kerek dep oilaymyn. Al endi men óz oilarymmen bóliseyin.

Biz mening oiymsha osy dýniyede ardaqty analardy qúrmetteumiz kerek, ardaqty analarymyzgha biz qamqor etumiz kerek. Óitkeni qazaqtyng analary bizding últymyzdyng bagha jetpes baylyghy, olardyng quanyshqa tolghan kózderi – últymyzdyng túmary, olardyng tilderi – dúgha, al sózderi meyirimdi analyq jýrekten shyqqan.

Bizding tәuelsiz Otanymyz bizding altyn dingegimiz, jaudan qorghaytyn qamalymyz, bizding ýmitimiz.

Bizding tәuelsiz jolymyz analyq meyirimdiligimen órnektelgen. Ótkeni olar әlemdi terbetedi.

Qazaqtar mening asyl bauyrlarym!

Biz jayynda kimder neni aitsa, sony aitsyn, neni oilasa sony oilasyn, Qúday qalay jaratsa, solay bop qalamyz, bizding ruhymyz da, tarihymyz da myzghymaugha tiyis. Biz Qúdaydyng aldynda qyzarmaymyz, әruaqtardan tilenbeymiz – bizge berilgenning ózi jetkilikti, biz tek ózimizding jer qazba baylyqtarymyzdy ózimizge qaytaryp alyp, qazaqtyng iygiligine paydalanyp jaqsy ómir sýruimiz kerek qoy!

Tarihtan ala almaghan bir ghana enshimiz bar, dúrysyn aitsaq, abaysyzda ózimiz berip alghan, ol – ózimizdi baghalay bilu. Biz ony tómendetu arqyly kýlli zyangha qaldyq. Búnyng ózi de bizding paydamyzgha sheshildi, qazaqtargha eshqanday kirding júqpaytynyn uaqyt ózi dәleldedi. Qazaqtar – jaqsylyq pen jamandyqtyng arasyna shegen shekara salghan halyq.

Qazaqtardyng kózine qaranyz, onyng tazalyghyn kóresiz búlaq suynday móldir, aspanday ashyq.

Qazaqtardyng jany da súlu, syrmaqtyng órnegindey, kórkem, sazdarynday sergek te sylqym, qorshaghan tabighatynday tamasha. Qazaqtarda tuabitti kishipeyildik bar.

Últ ta adam sekildi, tәni, jýregi, aqyl – oiy bar. Onyng tәni – últtyq mәdeniyet, onyng jýregi tili men muzykasy, onyng aqyl oiy – sanasy men halyq filosofiyasy.

Qazaqtar kóptegen ghasyrlar boyy tilding tazalyghyn, últtyq әuenin, merekelerding ereksheligin saqtap kelgen. Osylardyng bәrinde ózindik súlulyqpen boy kótergen últtyq maqtanysh túr. Sondyqtan da biz býgin myndaghan jyldar búdan búrynghy ruhany múralargha jol taptyq. Qoja Ahmet Yassaui, úly Abaydyn, Búqar jyraudyn, Mahambetting shygharmalaryn, nemese Qoblandy batyr, Qambar batyr, Qorqyt ata, Er Targhyn epostardy oqy otyryp, olardy dәl ózimizdey týsinemiz, olardan ózimizge tәn oilar men tolghanystardy tabamyz.

Biz óz tilimizding tazalyghyn saqtaugha tiyispiz, onyng tazalyghy úrpaqtar jalghastyghyn saqtap, últtyq ghúmyryn úzartady. Kenes jyldarynda bizding tilimizdi bógde halyqtyq sózderdi engizu arqyly bayytpaqshy boldy. Tәuelsizdik bizdi sol «qamqorlyqtan» qútqaryp, tilimiz kirme sózderden qútylyp, tar shenberden shyghyp, endi jan – jaqty bayyp, kemeldikke, kórkemdikke ie bola bastady.

Áriyne, onaylyqpen qútyla almaytyn, bir qatar halyqaralyq terminder bolady. Eger oghan balama sózder óz tilimizden tabylyp jatsa, olardy halqymyzgha jat stereotipterden qútylu ýshin tezdetip paydagha asyru kerek.

Biz búdan bylay da búl mәseleni sheshe týspekpiz. Tilding tazalyghymen salauattylyghy oidyng dәldigi men salauattylyghyn dәleldeydi. Últtyq oidyng qyzmeti ýshin kenestik keneye týskende, onyng tili de baidy.

Eger de qazaqtardyng bay da qúnarly tili bolmasa, ghasyr boyy jasap kele jatqan әdeby múralary bolar ma edi.

Jalpy, qazaq әdebiyeti – ómirshen, qanatty әdebiyet, ol – olardyng ómirining jalghasy, bayyrghy kuәgeri. Olar qazaqtardyng jan – dýniyesinde әn bolyp, jyr bolyp janghyryp muzykada, últtyq әuende әsem jalghasyn tabady.

Qazaq muzykasy – últtyng jany onyng ruhany mazmúnynyng shyny. Ol tereng pәlsapaly, sondyqtan da mәni jaghynan asa sabyrly. Qazaq әuenining ózindik ózindik daralyghyn, ýnining tazalyghyn әlem bayaghyda – aq moyyndaghan. Búl dýniyeni qabyldaudyn, onyng kórkemdik әserining erekshe organikasy. Dombranyng siqyrly ýni últtyng shygharmashylyq darynnyng tamyry tartylghan ghasyrlar qoynauyna boylatylady. Sóz óneri sekildi muzykada da meyirim men ómir súlulyghyn dәriptegen qazaqtardyng ruhany danalyghy aiqyn kórinedi.

Danyshpannan súrapty:

Dýnie qaydan bastalady?

Sening eki kózinnen – deydi danagói.

Mening kózim tek jaqsylyqty kórgey! Óitkeni jamandyq ózin – ózi kórsetedi.

Jaratqan jerdegining bәrine kóz syilaghan. Kózding mindeti – kóru, mәsele neni, qalay kórude – ómirding tereng filosofiyasy osy.

Keybireu sýtke qarap qan kóredi, endi bireu qandy kórip, ony sýtke balaydy...

Keybireuge ot – dýniyening tireui, endi bireuge – dýniyening júty...

Bir ghana nәrse talassyz: mynau әlemge, ómirge, adamdargha qúdaydyng kózimen qarau kerek. Alayda eshkim eshqashan Qúdaydyng ózin kórgen joq, ony jete týsingen joq, sondyqtan bәrine de Tәnirding ózi jibergen úyattyng kózimen qarau kerek.

Qazaq adam jayly tekten – tek ghaybat sóz aitpaydy. «Eger onyng kemistigi bolsa, jetistigi de bar shyghar» deydi. Nemese: «Adamdy Qúday jaratqan, tym bolmaghanda ol men sekildi, әlde sen sekildi bolar» deydi.

Qazaqtardyng últtyq ruhynyng ózine tәn ereksheligi – olardyng dinge degen kózqarasy. Barlyq uaqytta, dinge degen kózqaras auladaghy sayasatqa baylanysty san ózgerip jatqanda, qazaqtar ózi qalaghan dinge berik bolghan. Onyng sebebi qazaqtardyng ishki mәdeniyetinde, bolmystaghy taza zayyrlylyqta jatsa kerek. Týrli qarama – qayshylyqtary men zandylyqtary bar naghyz ómirdi olar bәrinen biyik qoyghan. Tipti islamnyng ózin olar ózderinshe qabyldaghan, biraq shyn kónilden. Islamnyng basty qaghidalaryn әri búzbay, әri býldirmey, sonymen qatar, qazaqtar ózderining islamgha deyingi senimderi men dәstýrlerinen bas tartpaghan. Búnyng ózi qazaqtardyng últ retindegi ómirin úzartyp, onyng arqauynyng bosamay, shiray týsuine әser etti.

Qazaqtardyng últtyq minezining zayyrly ekendigi onyng tarihy ómirining demokratizmimen tyghyz baylanysty. Sayasy nemese basqa da manyzdy mәselelerdi sheshkende bay men jarlynyng tendigi, ózinde barmen betke úrmay, kedeyding de, bardyng da jaratqan aldynda birdey ekendigin eskeru, әielder tendigi, onyng otbasynda ghana emes, qauymdyq mәselelerge de aralasuy – búnyng barlyghy qazaqtardyng dinning kózjúmbay fanatiktar bolmauyna әser etti. Qazaq qoghamynda dindarlar eshqashan bólekshe kasta bolghan emes, ózgeshe túrmys keshpegen. Negizinen olar әr týrli diny rәsimderdi jýzege asyrghan – azan shaqyrghan, neke qighan, sәby sýndettegen, janaza shaqyrghan...

Din basylarynyng sauattylyghy jalpy bilimdi taratugha qolayly jaghday tudyrghan. Alayda dindi sayasy kýres qúraly etu eshkimning basyna kirip shyqpaghan, ózi syndy adamdy qanau kózdelmegen. Qazaqtar ýshin din әruaqytta da ózindik kózqarasty bekituge, adamgershilik qasiyetterdi damytugha daghdylandyrghan.

Negizinde, asa kýrdeli taghdyrlar kóshinen aman ótken qazaqtar ózderin ózderi jetildirip, minezin shyndap, ainalada bolyp jatqan alasapyran oqighalargha óz túrghysynan bagha berip, ózbastyq pikirmen ómir sýru mәrtebesine jetti.

Qazaq halqy – Tәnir jarylqaghan halyq. Qúday bizdi sýiedi. Onyng rastyghy – tek Alla rahymyn týsirgen halyq qana bes myng jyl ómir sýre alady. Eger de ol qazaq halqyn sýimese, bayaghyda – aq ony uaqyt atty aidahardyng auzyna tastaghan bolar edi, halyq birjola jútylyp ketken bolar edi. Sondyqtan qazaqtargha artylghan mindet zor:  Alla taghalagha únaghan – bizding dilimizdi, tilimizdi, últtyq minez – qúlqymyz ben dәstýrimizdi saqtap, jana tarihy dәuirde de ony algha qaray jalghastyru.

Qazaq halqynyng últ retindegi tútastyghy – kóktegi men jerdegini qosa, halyqtyq týp – túqiyandy mәngilikting úly ýrdisterimen qosa biluinde. Qazaqstannyng tәuelsizdigi – halyqtyng eng qalauly baylyghy bolu kerek. Búryn jerding kenestigimen hәm erligimen danqy shyqqan Qazaqstan, býgingi kýni bizding halqymyzdyng asqaq rúhyn aighaqtaytyn ózining tәuelsizdigimen býkil әlemge ayan. Bizding mýmkindigimiz sheksiz. Ol ortaq mýddege qyzmet etip, júrttyng bәrine payda әkelui jaghyndamyz. Sondyqtan da biz teng qúqyqtyq әriptestikke, eki jaqty paydaly qarym – qatynasqa dayynbyz. Oghan qazaqstannyng geosayasy jaghdayy – Europa men aziyada birdey halyqaralyq baylanystyng ortalyghy ekendigi, sonymen birge elimizding tang qalarlyqtay tabighy baylyghynyng mol ekendigi mýmkindik beredi. Búnyng bәri qazaq halqynyng iygiligine paydalanu kerek.

Tarihy ghúmyrymyzgha sýienip jәne ótken tәjiriybeni paydalana otyryp, biz qayta janghyrtu jolyna tusuimiz kerek. Bizding memlekettik qúrylym últtyq ereksheligin saqtay otyryp, Birikken Últtar Úiymy úlaghattaytyn jalpy adamzattyq normalargha say bolu kerek.

Talay ghasyrlar boyy ózining últtyq ereksheligin saqtay otyryp, qazaq halqy ruhany quattyng mol qazynasyn jinady. Biz últtyq memleket bolghanymyzdy, jana memlekettik últ bolghanymyzdy oryndy maqtanysh etemiz.

Anda, kókjiyekten alys emes jerden, bizding jarqyn bolashaghymyzdy, halqymyzdyng baqytty ómirin kóremin. Búl baqytty bolashaghymyz qazaq halqynyng qayta janghyrtu dәuiri, búl bolashaqta býkil memlekettik organdar qazaq tilinde isterdi jýrgizetin bolady, búl bolashaqta býkil auyldargha tegin su men gaz jýrgiziledi, tipti kommunaldyq qyzmetter tegin bolady, әleumettik nysandar men júmyspen elimizding auyldary men qalalary tolady. Balalargha tegin balabaqshalar men pionerlagerler bolady. Industrialdyq – innovasiyalyq baghdarlama arqyly elimizding ekonomikasy damidy. Jana tәuelsiz qarjy jýiesi qúrylady. Býkil qazaqtargha tegin ýiler salynady. Áskerimiz kýsheyedi, elimizding kósegesi kógeredi. Joghary oqu oryndarda oqu tegin bolady, al jataqhanalardyng studentter tegin turady. Jer qazba baylyqtarymyz qazaq halqyna qaytarylady. Qazaq jazushylardyng shygharmalary keng taraydy. Eshqashanda sheteldikter óz elinde, óz jerinde qazaqtardy mazaqtamaytyn bolady. Biraq osyghan bәrine qolymyzdy jetkizuimiz ýshin maghan biylikke kelu ýshin kómektesu kerek, búl maghan emes búl býkil qazaqqa kerek nәrse.

 

Býgin men qúrmetti otandastar óz oilarymdy ary gharay jalghastyra bereyin.

Ádettegidey aldynda men óz oilarymmen bóliseyin. Birinshiden kólik jәne kommunikasiya ministrligin qazaqstan temir joly kompaniyasymen birigip bir aidyng ishinde otandyq temirjoldardy elektrofikasiyagha arnalghan arnayy memlekettik baghdarlamany әzirleudi súraymyn. Búl memlekettik baghdarlama temir jol arqyly tasymaldyng ózindik qúny tómendetuge mýmkindik beredi.

Ekinshiden kólik jәne kommunikasiya ministrligin bir aidyng ishinde otandyq әuejaylardy janartugha arnalghan arnayy memlekettik baghdarlamany әzirleudi súraymyn. Al endi óz oilarymdy ary gharay jalghastyra bereyin.

Qúrmetti bauyr, otandas qazaq, men taghy da sózimdi saghan arnaymyn!

Men bizding tәuelsizdigimizdi sheksiz maqtan etemin!

Mening aitarym: serpil, kózindi ash, ótken otarshyldyq dәuirden beri janyng men tәnine jabysqan bógde qasiyetterding bәrinen aryl, naghyz qazaq bol! Biz býgin úly babalar ósiyet etken birlikke jettik.

Býgin qazaqtar ózining egemendi, tәuelsiz Qazaqstanynda bir dastarhannyng ainalasyna jinaldy. Bizding ata – babalarymyzdyng tilegi oryndaldy!

Býgin bizdi bir dastarhan basyna jinaghan – tughan til, minez – qúlyq, keskin – kelbet, salt pen dәstýr, qaytalanbaytyn tabighat.

Qazaq jerining erke jeli qazaqsha soghyp túr, ol janymyzgha jayly esedi...

Kókti tiregen asqar shyng da qazaqsha asqaqtap, qazaqtardyng tughan tilinde onyng keng dalasy, jalpaq qúmy da sóilep jatqanday, kókiregimizge kóktem núryn qúyady. Buyrqanghan qazaq ózenderi bizding taghdyrymyzdy boylay aghyp, túnghiyq teniz bizding ómirimizdi mәngilik shabytqa bólep jatyr...

Bizding babalarymyzdyng múrdesi qazaq topyraghyna iygilik dәni bop týsken. Búl jerge tamghan әr tamshy ter bizding dastarhanymyzgha qút bolyp oralady...

Osy jerdi sýng arqyly biz qazaq últyna ainaldyq...

Eger de qazaq óz jerine degen sheksiz mahabbattan bastalsa, qazaq halqy biriguden bastalady. Bizding biregey últymyz qayta týledi, tek bekem, berik, tútam últ qana bizding tәuelsiz memleketimizding qadirli iyesi bola alady.

Býgin biz qazaqtardyng býkil tarihy – olardyng Últtyq memleketke ie boluynyng tarihy dep batyl aita alamyz, ol últ kemeldigining aighaghy jәne bolashaq bekemdigining kepili. Qazaq halqy – birikken, bekem, bólinbeytin tútas organizm!

Mening qymbatty otandastarym!

Bizding jolymyz – úly babalarymyz ósiyet etip ketken últtyq biriguding joly. Eske alyndarshy, sonau on toghyzynshy ghasyrdy Abaydyng aqyndyq aiqayy alas úrmap pa edi, qazaqtardyng birligin ansap jar saldy, biraq eshkim qúlaq asqan joq!

Memleket pen halyq qanday jaghdayda myzghymas bolady? Biz jan – jýregimizben birlikke úmtylyp, oghan tabynghan da ghana...

Birlik ózinen ózi kelmeydi, ony kýsh pen búiryqtyng kómegimen ústap túra almaysyn. Egerde biz dúrys, men kórsetken últtyq jolmen jýrmesek, eshqanday da uaghyzben eldegi túraqtylyqty saqtay almaymyz. Egemendi memlekette beybitshilik pen bereke boluy ýshin Qazaqstannyng on bes jarym million túrghyndary mýddeli ekendigi de olardy birige týsuge yntalandyrady.

Qayta órkendeu dәuirinde qazaq halqy ózining kórshilerimen – Qytay memleketimen, Resey memleketimen, týrikmen halqymen, qyrghyz halqymen beybit, kelisimdi qarym – qatynasta bolady.

  Saghan bolsa, azamat bauyrym, eng әueli meni qolda, jaqyndarynmen qayyrymdy qarym – qatynas jasa;

Eger de biz beybit ómirdi óz otbasymyzdan bastasaq, bizding birligimizdi esh nәrse shayqalta almaydy. Ár mýshesi bir – birimen dos otbasy ghana baqytty. Túrghyndary tatu – tәtti ómir sýrip otyrghan auyldyng halqy baqytty.

Tenizden kóbik jany búlt bolyp kókke kóterilip, jerge janbyr bolyp qayta oralady. Múnargha oranghan qara taulardyng mahabbaty qaynar, búlaqtar jogharydan jerge qaray qúldilaydy. Eger je jerding bir búryshynda mәngilik kóktem túrsa, ekinshi bir jerde jaysang jaz saltanat qúrady, bir jaqta altyn kýz, appaq qys kelesi kóktemdi dayyndap jatady.

Osynshama ýlken, jomart ólkede jasay otyryp, biz de barynsha myrza hәm kenpeyil bolugha tiyispiz, olay bolmasa tughan jer bizdi keshirmeydi.

Qazaqtar elu ghasyr boyy osy kógildir aspannyng astynda, qút daryghan jerde ómir sýrip keledi, olar dәl osy jerde últ bolyp qalyptasty.

Biz osynda tudyq, osynda óstik, osy Otan ayasynda biriktik. Osy aspan astynda jana qayta órkendeu dәuirge ayaq basayyq. Al, jana qayta órkendeu dәuiri bizden jana sanadaghy qarym – qatynasty talap etedi. Últ pen memleket, sol sekildi tabighat pen adam arasyndaghy qarym – qatynasty.

Mening qymbatty qazaqtarym!

Kishipeyil bolyndar, sonymen birge bastaryndy biyik ústandar, ol asqar taudyng ór shyndaryna úqsaytyn bolsyn. Bizding ata – babalarymyz syndy aqylgói, analarymyz syndy bauyrmal, qayyrymdy bolyndar.

Baylyq degenning salmaghyn kez kelgen kótere bermeydi. Ol ýshin ýlken salmaqtyq kerek. Tәnir, bay nemese jarly qylyp, bizdi synaydy. Baylyqty kótere almaghan adam joldan tayady, azady. Kedeylikti jengen adam maqsatyna jetedi, qadirli bolady.

Bauyrym, baymyn dep masayrama, onyng qasynda kedeylik túr!

Bauyrym, kedeymin dep qayghyma, ereng enbek etseng Tәnir saghan óz kómegin beredi!

aram men adal – islamdaghy eng basty ólshem. aram men adal jayly onda jan – jaqty aitylghan, alayda, islamnan búryn da qazaqtar jamandyq pen jaqsylyq jayly payymyn qalyptastyrghan.

Qazaqtar qashan da tazalyqqa – adalgha úmtylghan, sondyqtan olar aramnan aulaq bolghan, balalaryna da sony ýiretken. Óitkeni olar aramnyng býgin bolmasa erteng jelkelerinen shygharyn biledi. Qazaqtar ýshin úrlaghandy jeu – óz etin ózi jeumen birdey!

Eger de sen bireuden úrlap jeseng kýnәdan aqtalugha bolar, esesin qaytaryp berip, nemese keshirim súrap. Biraq sen memleketti, óz halqyndy tonaghan bolsang – onyng ornyn qalay toltyrugha bolar?!

Qymbatty mening bauyrlarym, bizding de toq, bay túratyn kezimiz jetti. Mening Tәnirden súraytynym, bizdi taydyrmay, barshylyqtyng auyr jýgin adal kóterip ótuge kómektese kór.

Qazaqtyng ózining dastarhany syndy taza bolghay. Óitkeni bizding halqymyzdy tazalyq mәrtebeleydi. Halyq úly bolsa – memleket te úly bolady!

Qadirli otandastar!

21 ghasyr – seni men bizding ghasyrymyz. Osy ghasyrda qazaqtar qazaq bolugha tiyisti. Biz jalpyadamdyq ruhany qúndylyqtardy joqqa shygharmaymyz, olardy qoldanysymyzdan shektetpeymiz. Sebebi, qazaqtardyng da últtyq qúndylyqtary әlemdik negizgi qúndylyqtargha jat emes, ruhany – adamgershilik negizderi birge qaynasqan. Jәne kerisinshe, jalpyadamdyq biz ýshin bizding últtyq bolmysymyzdy aiqyndaugha kómektesse ghana – qajetti.

Túlgha bastauyn últtan alady. Osy eki kategoriyanyng týbi bir. Últtyng damu barysy terendegen sayyn kemeldengen, jan – jaqty túlghanyng qalyptasu mýmkindigi de kóbeyedi.

Qúday adamdy jaratqanda bostandyqty da, qúldyqty da qatar salghan. Adal da taza adam ózining ishki bostandyghymen shabyttanady, ol ózimen kelisimdi ómir sýredi. Onday adamnyng basyna qansha qiynshylyq týsse de, ózimen ózi, adamdar men qúdaydyng aldynda aq – adal bolghandyghynan, boyynan qiyndyqqa qarsy túrar qajyr men qayratty taba biledi, tauqymetti jenip shyghady. Onday adamgha kir júqpaydy. Onyng jany men jýregi tap – taza bop jinalghan ýy sekildi, oghan onbaghandardyng kiruine qúdaydyng ózi qarsy.

Osal adam onbaghandyqqa jasasa, ony ózgelerden jasyru ýshin, nebir ótirikke, ekijýzdilikke barady. Onday adam әrqashan qorqynyshta ómir sýrip, ótirigim shyghyp qalama dep óz ishinde ózi jasyrynbaq bolady. Biraq ol odam qútylmaydy, kerisinshe kýnәgha belshesinen bata týsedi. Mýlәiimsigen әr sәt sayyn ony meyirimsiz batpaq terenine sora týsedi. Endi ol odan eshqashan shygha almaydy, óitkeni ol eng basty qúndylyqtan – ishki adamgershilik bostandyqtan aiyryldy.

Adal adamnyng qorghaushysy ózining ishinde, al aram adamnyng jauy әrqashan qasynda.

Men búny nege aityp otyrmyn? Qazaq últynyng 21 ghasyrdaghy ruhany dýniyetanymyn qalyptastyratyn mening otandastarym meni týsinse eken.

Dostarym menin!

Bir qaraghanda, adam ómiri – oy men mýddening sapyrylysqan jiyntyghy. Biraq terenirek oilanar oilanar bolsaq bәri týsinikti...әri kýrdeli. Haostyng ishinde adam ómir sýre almaydy, túlgha әsirese. Ómirdi retteu Últtyng ayasynda, onyng sana sabaghy men ózindik qozghalysynda jýzege asady.

Árbir últ – Tәnirding óz baghyna ekken gýli. Tәnir iyem ýshin onyng әrbireuining júpary bólek. Bizding gýlimiz kýni búryn solyp, júparyn joghaltuyna jol bermeymiz. Eger biz últtyng әrmen qaray gýldenuin qalaytyn bolsaq, onda әrbir adamnyng tәrbiyesine mәn beruge tiyispiz.

Últ dengeyde biz úly tarihy maqsattardy algha qoyyp, oghan batyl da sheshushi qadamdar jasaumyz kerek. Árbir qazaqtyng iyghyna osy tarihy әri asa salmaqty mindetti jerine jetkizu jýgi artyldy. Sondyqtan ol osy jalpyúlttyq mәseleni sheshude jeke jauapkershiligin kórsete biluge tiyisti.

Biz jerdegi ómirdi kezdeysoq dep eseptemeymiz, biz ony Tәnirding bizge degen tartuy, taralghysy dep esepteymiz. Ózimizding qazaqy ruhymyzdy barynsha ashyp kórsetu ýshin jiberilgen mýmkindik dep qabyldaymyz. Eger biz osy mýmkindikti paydalana almasaq, ony Qúdaydyng aldynda kinәli bolamyz, onyng senimin aldaymyz. Sondyqtan en birinshi, eng basty mindet: qazaqqa nemqúraylyq, óz ómirine degen jaybaraqattyq jat bolugha tiyisti, ol jalqaulyqtan, jaybasarlyqtan ada bolugha tiyisti.

Qazaq jýregi últ jýregimen qatar soghyp, onyng ruhany – adamgershilik bolmysy últtyng ruhany – adamgershilik bolmysyna say kelui kerek. Jana qayta órkendeu dәuirde bizge Otan dep soghatyn jýrek, sol ýshin qyzmet etetin aqyl – oy kerek.

Qazaqtardy jútatqan kenes kezinde babalarmen baylanys ýzildi, últtyq negiz búzyldy. Solay payda bolghan bos quys naghyz últtyq qúndylyqtarmen, onyng ruhani, adamgershilik, dýniyetanymdyq dәselderimen toltyrylugha tiyis. Osyny tarihy sәt talap etip otyr, óitkeni búdan bylay hәm әr uaqytta biz birtútas bolamyz.

Bizding qazaq últtyq qúndylyqtarymyz bizdi auzybir, birtútas últtyq otbasy boluymyzgha kómektesuge tiyis. Tuystar bir – birine tuyssha qarauy kerek. Qazaq qazaqqa dos, bauyr. Qazaqtyng sanasy jalpy últtyq qúndylyqtargha baghyttaluy kerek, ol rulyq kózqarastan biyik bolu kerek.Ol ýshin biz tarihy mezgilding shenberin mengere aluymyz kerek, óz tarihymyzdy kenistik pen uaqyt ayasyndaghy biregey prosess, mәngilikke de, beyderekke de qatysty dep qabyldauymyz kerek.

Mәngilik biz ýshin – últymyz, beyderek – bólingenimiz, ótken qayghy kýnderimiz.

Ózining bes myng jyldyq tarihynda bizding halqymyz neni kórmedi deysiz! Biraq qazaqtar qazaqshylyghyn úmytqan joq. Qiynshylyqtan qynghan joq, baqytqa masayraghan joq. Qazaq tarihy qanshama túlghalardy, daryn men shabytty sharyqtatqan adamdardy dýniyege әkeldi!

Shabyt – kóterinki kónil kýi, bizding halqymyzdyng kóbine tabynatyn hәli. Ol adamgha әrqashan kerek, әsirese tarihtyng taysalghan túsynda, pendeni pendeshilik, qorghansyzdyq, jalghyzdyq bauraghan sәtterde. Adam shabyt kózin taba biluge tiyisti, әlgi aitylghan osaldyqtan, kýirektikten amalsyzdyqtan sol ghana qútqarady. Adamnyng tabighaty týptep kelgende sabyr – sauqatyna qaramastan, jalghyzdyqqa jaratylmaghan, ol syrlasqandy únatady. Búl rette ýlkender keyde qiyaly sheksiz balagha úqsap ketedi. Adam da sol siyaqty óz qiyalynda ózine qarsy túratyn kýshti elestetip, әrkez sodan qorghanyp jýredi.

Qorghana bilu adamnyng tabighy bolmysyna kirikkeni sonsha, ol barlyq dengeyde de: ózara qatynastan memleketaralyq qatynasqa deyin eng basty qajettilikterding birine ainalady. Ese qayyru, ózindi qorlyqqa bermeu beybit kýnde de qajet. Biraq, men búny aitqanda, syrtqy emes, ishki faktorlardy qaperge alyp otyrmyn. Biz óz azamattaryn qorghay biletin, halyqqa, әr adamgha jaghday jasay alatyn últtyq memleket qúruymyz kerek. Alayda onyng ishki qorghanys qúdyreti sharyqtaghan shabyt әr túlghany ózin – ózi baghalay alatynday ghyp serpiltkende ghana kýshine enedi. Al, shabyttyng qaynar kózi – jan kemeldigi, onyng balamasy kenpeyildik, saliqaly sabyr.

Osylardyng barlyghy eng qajet ómirlik qúndylyqtar bop qabyldanuy ýshin opaly oy – óris kerek. Tek opaly oy – óris qana adamgha jany men jýregin ashyp, anau – mynau opasyz qaterden aulaq bolugha kómektesedi.

Bәlkim, aqyl – oidyng azabyn keshkender bar shyghar, biraq eshkimge ziyan bolghan emes.

Oy men sezim, adamgershilik pen minez – qúlyq – búl kategoriyalar 21 ghasyrdaghy qazaq túlghasynyng qalyptasuyna kómektesedi. Júrttyng bәrin tang qaldyratyn, júrttyng bәrin shabyttandyratyn qalypta kórsem seni, qazaq!

Shabytyng shalqysyn, tuysqan!

 

Vnedryaetsya elektronnyy dokumentooborot dlya predvariytelinogo informirovaniya

tamojennyh organov Ukrainy o perevozimyh tranzitom cherez territorii

strany.

Tak, Konsepsiya Gosudarstvennoy selevoy programmy razvitiya aeroportov na period do 2023, Konsepsiya Gosudarstvennoy selevoy ekonomicheskoy programmy razvitiya avtomobilinyh dorog obshego polizovaniya na 2013-2018 gg,

 

Qúrmetti oqyrmandar býgin biz qazaq memleketi turaly sóileseyik. Biraq әdettegidey men aldynda óz oilarymdy aityp keteyin. Birinshiden kólik jәne kommunikasiya ministrligin bir aidyng ishinde otandyq avtokólik joldardyng torabyn damytugha arnalghan memlekettik 2013-2018 jyldyq tújyrymdamany әzirleudi súraymyn.

Ekinshiden qarjy ministrligin kedendik baqylau komiytetinde elektrondyq qújat almasu jýieni engizudi súraymyn, әsirese sheteldik әoiptestermen osy jýie arqyly júmsys isteudi súraymyn. Ýkimetti osy júmystardy ózining qatal baqylauyna aludy súraymyn. Al endi men óz oilarymdy jalghastyra bereyin.

Qymbatty mening otandastarym!

Qazaqtar ózining úzaq tarihynda kóptegen memleketter qúrghan. Memlekettikke úmtylys – qazaq últynyng erekshe qasiyeti, onyng tórkini men sebebi tym әride, әleumettik, mәdeny organizmning sana men sapasynda jatsa kerek. Ejelgi kezde Shyghysta memleket qúrghyn kelse qazaqty shaqyr dep beker aitpaghan bolar.

Álemdik órkeniyetting tarihy týptep kelgende – órken jayghan memlekettikting tarihy. Adamzat endi ghana kәmilettikke ayaq basqanda, әlemde Qytay, Ýndistan, Mysyrdyng danqy jer jaryp túrghan edi. Qazaq halqy da onday dәrejeden kende emes.

Qazaqtar memleketi, tas dәuirinen bastap, Aziya men Europa taghdyryna óshpeytin tarihy iz qaldyrdy. Kóne qazaqtardyng memleketteri Ghúnn memleketi, Atillanyng memleketi, Kóne týrk memleketi, Qypshaq eli, Altyn Orda memleketi, Moghulistan memleketi, Sibir handyghy, Qazaq handyghy, Babyr hannyng memleketi, Súltan Beybarstyng memleketi әlemning tarihy – sayasy aua rayyna aitarlyqtay әser etti, sol kezdegi dәuirding órkeniyetine ýles qosyp, ekonomikasy men mәdeniyetin biyik dengeyge kóterdi.

Biraq, aitarlyqtay kelensizdik mynada: qazaq renessansy әlemdik tarihtyng birde bir oqulyghyna kirmegen, tiyisti baghasyn almaghan. Búny kezdeysoq jaghday, nemese taghdyrdyng tәlkegi deuge bola ma? Osynday orynsyz tarihy úmytshaqtyqtyng sebebi nede, búnday ókinishti olqyldyq týp – tórkinsiz bolmaydy ghoy.

Tarihy qújattardy zerttey kele, men mynaday shyndyqqy kózim jetti, shyghys tarihshylary, arab – iran nemese qytay til mәdeniyetin iygergender tarihy jetistikterding bәrin óz tegining eline enshileuge tyrysqan, al bizding últtyq tarihshylar tarihy oqighalargha últtyq bagha bere alatyn sol kezde ókinishke oray bolmaghan. Áriyne bireuding jazuy bizge jaghymdy bolmaydy. Óz kezeginde kenes mektebinen shyqqan tarihshylar da, arab – iran nemese qytay tarihnamasyna sýiene otyryp, ondaghy búghyp jatqan jasyryn túspaldy, kýshti elding agressiyalyq pozisiyasymen bildiretin sayasy mazmúngha mәn bergen joq.

Qymbatty mening otandastarym!

Osy keybir danalyq oilaryna nazarlaryndy terenirek audara otyryp, ony senderding oilaryna singenin qalaymyn, óitkeni ondy halyq ómirining әleumettik jәne ruhany negizderin ashatyn kilt bar, sen de sonyng qúramdy bólshegisin.

Jer – ana turaly:

Jerde enbek etip, ter tókken adam, tynyshtyqty da sodan tabady.

Aghash otyrghyzghan jan úzaq jasaydy.

Óz jerin sýimeytin adam otanyn da sýie almaydy.

Jerdi sýie almaghan qazaq emes. Bir japyraqty júlu arqyly bir jyldyq jasyndy kemitesin, bútaqty syndyrsang – qolyndy, nemese ayaghyndy syndyrdym dey ber, bútany tamyrymen júlsang – ómirindi zayalaysyn, aghashty kesseng – óz taghdyryndy keskenin.

Altyn alma, topyraq al!

Su әken, topyraq – anan.

Jer – tәnin, aspan – janyn.

Basyng aspan astynda bolsa da, jerge taghzym et!

Til turaly:

Til joq bolsa, últ ta joq.

Jýrekten shyqqan sóz ghana kýshti.

Aqyldy sóz kórkemdeydi.

Til baylyghy – el baylyghy.

Adamnyng aqyldysy tilderdi ýirenedi.

Jan dýniyesi bay adamnyng tili – atylghan oq.

Danaly sóz mәngilik.

Balana tildi maghynasymen ýiret.

Mening oiymsha, qazaqtardyng eng basty qasiyeti olar birikken kezde kórinedi. Qazaqtar birikken kezde, olar qúrmetti, jomart, qonaqjayly, bay әri meyirimdi bolady. Birikkende qazaqtardyng qolynan kelmeytin is joq. Kerek kezde tez jinalady. Kerek bolsa júmysty úiymdastyra alady, tәrtip ornatady. Qadirli, auyl – aimaqqa belgili. Kýshti, tiym salynghan әdetti istemeydi. Júmysqa iykemdi, tyndyrymdy. Jau kelgen jerge birden keledi. Ruhy kýshti. Ómirdegi eng qajetti nәrsesi qyzyl til men ótkir qylysh dep esepteytin. Arly – ojdandy, danaly әri tәrtipti boluyn qalaghan. Aqjarqyn, aqkónil, múqtajdargha kómektesedi. Kópke sýikimdi.

Bayyatap oqy tuysym, osynau qarapayym sózderding maghynasyna terenirek ýnilsen, odan qazaq bolmysyn kóresin, babalardyng minez – qúlqy men ruhyna ózining qanshalyqty qatysty ekendigin sezinesin. Babalargha eliktep osynday bolghay, bauyrym!.

Últymyzdyng kýsh – quatyn synaytyn aldymyzdy jana, qayta órkendeu dәuiri túr. Jana, qayta órkendeu dәuirine jetu ýshin búrynghy úrpaqtardyng qasiyetti ruhyn óz kókiregimizde toghystyra biluimiz kerek. Sondyqtan da ejelgi qaynargha qayta oralyp, qazaqtar búlaghyna bas qoyalyq.

Qazaqtardyng úly hun memleketi. Hundardyng Úly memleketining eng myqty basqarushylarynyng biri Móde han bolghan, ol kóne hun- qazaq taypalaryn birlikke, yntymaqqa shaqyrghan, últty tek osy jolmen saqtap, qauipten aman alyp shyghugha bolady dep eseptegen. Móde hannyng әkesi Duman Beygy bolghan. Bizding dәuirimizge deyingi 380 jyly ol óz memleketining aumaghyn Qytaygha deyin keneytip, Tóremin degen atpen belgili bolypty. Keyin onyng balasy Móde han Hundardyng Úly memleketining basqarushysy bolyp, qol astynda 26 memleketti biriktirip, ony 84 aimaqqa bólgen. Móde hannyng túsynda ysqyrghysh oqtar shygharyla bastaydy, sadaq jasaytyn arnayy sheberhanalar ashyla bastaydy.

Móde han ózine baghyndyrghan kenestikting aumaghy 18 million sharshy kilometr. Hun memleketining shekarasy Qara tenizden bastap indiyagha bir jaghynan, ekinshi jaqtan Gimalay taularynan Sibirge deyin sozylghan. 

Qytay múraghattarynda Móde han men Qytay basqarushysy jazysqan hattary saqtalghan. Óz zamannyng ruhyn saqtaghan búl hattardyng qúndylyghy: onda beybitshilik, kelisim, adamdardyng kelisti ómiri jayly tolghanys bar.

«Tәnirding erkimen taqqa otyrghan Úly Hun, qytaydyng basqarushysyna ystyq sәlem joldap, oghan myqty den saulyq tileydi. Úly mәrtebeli Odan alynghan hatta, bizding aramyzdaghy jaqyn jәne beybit qatynastargha rizashylyq bildiripti. Búl eki jaqtyng da yntymaghyna jauap beredi, sondyqtan da onda aitylghan tilekterding bәri oryndalady.

Jaqynda ghana shekarada bolghan qaqtyghysqa kelsek, mynany habarlaymyn. Songhy kezderi sizderding shekara qorghaushylarynyz bizding batys hanzadamyzgha Toqigha astamshylyq kórsetken, ol bolsa mening rúhsatymsyz Hu – Hu Nanchjudyng әserine týsip, Qytay qyzmetkerlerimen qaqtyghysqa barghan, sol sebepti Han tuystaryn kórshilergi qarsy qoydy. Eki memleketting kelisimine qayshy keletin әreketke bardy, bizding aramyzdaghy dostyq qatynasqa núqsan keltirdi. Qytay basqarushysynyng narazylyghy men ashuyn aighaqtaytyn eki hat aldyq. Jauap hatpen attanghan elshimiz әli qaytyp oralghan joq. Qytay elshisi de kerekti jerge әli jete qoymasa kerek, búnyng bәri eki sybaylys memleketting arasyndaghy kiykiljindi sheshuge qolbaylau bolyp túr. Búl kiykiljing birneshe kishi qyzmetkerlerding ózara kelispeushiliginen tuyndaghandyqtan men hanzada tokigha býlikshilerge baryp, kinәlilerdi jazala dep búiyrgham.

Tәnirding kómegi arqasynda bizding nókerlerimiz aman – sau, quatty, attarymyz qajyrly, әskerlerimiz ótkir nayzanyng úshymen, aq bilekti kýshimen, qylyshtyng ótkir jýzimen qarsylas jaudy jenip, beriluge mәjbýr etti. Songhy kezde biz Orta Aziyada 26 taypany baghyndyrdyq, olardyng ishinde Selyan, Usun, Hukut t.b. bar. Ol elding adamdary bizding nókerimiz boldy, bizding halyqpen birigip, bir ýy boldy. Soltýstik ólkede beybitshilik pen qauipsizdikti ornatyp bolghan son, men joryqty dogharyp, әskerlerge tynym berip, attardy jemge koyamyn. Bizding aramyzdy bolghan kiykiljindi úmytyp, búrynghy kelisimdi janghyrtpaqshymyn. Búrynghy kýnderdegidey shekara túrghyndary beybit te beyqam tirlik keshsin, balalar óssin, qarttar qamyqpasyn. Úrpaqtar jalghasyp, jandary jamandyq kórmey, beybitshilik pen tynysh ómirding qyzyghyn kórsin. Qytay memleketinen әli kýnge deyin jauap kelmegenine baylanysty, osy hatty sara uәziri He U Tziynen jiberip otyrmyn. Eger basqarushy hundar Qytay shekarasyna jaqyndamasyn dese, shekarashylar men shekara túrghyndaryna shekaradan ketsin dep ýkimin aitsyn».

Qymbatty oqyrman, osy tarihy qújatpen sen qyzygha tanystyng dep oilaymyn, onda alghashqy birikken Hun – Qazaq memleketi sayasatynyng bet – bederi bar. Sondyqtan da men ony osy kitapqa tolyqtay kirgizdim.

Kónetýrk – qazaq memleketi. Kók týrkiler – qazaqtar, Kókke, kóktegi Qúdaygha sengen. Memleketting aty sodan shyqqan . Hundar dinastiyasyn jalghastyrushysy Bumyn qaghan 552 jyly qúrghan kóktýrk – qazaq memleketining gýldenui Bilge qaghan túsynda boldy. Ol 683 jyly tuyp, 33 jasynda kóktýrkilerding – qazaqtardyng úly qaghanyna ainaldy. Ózining qúlpytasyna bylay dep jazdyrghan:

Men ash halyqtyng qaryny toq,

Jalanash halyqtyng kóilegi kók qyldyrdym

Men az halyqty kóp qyldyrdym,

Bodandyqta bolghan halyqty men erkin qyldyrdym!

Árqashanda men tek jaqsylyq istedim!.

Búl óte ýlken memleket Iran, Rum jәne Qytaymen irgeles, ishki janjal jәne biylikke talas, sonymen qatar syrtqy kýshting yqpaly nәtiyjesinde shyghys kóktýrk – qazaq qaghanaty, ile – shala batysy da shayqalghannan keyin ózi de birjola qúlady. Búl gharlyq pen kóne úighyrlardyng shabuylynan keyin 745 jyly boldy.

Anyzdyng aituynsha Kóktýrk – qazaq memleketining úly basqarushysy Bilge hannyng qazaq halqynyng ýiin eshkim eshqashan búza almaydy degen sózi orhon – enesay tas jazuynda belgilengen deydi.

Kóktýrk – qazaqtardyng óz әlippesi, damyghan monumentaldyq óneri bolghan, Halyqtyng birligi, últtyq dәstýrining ómirshendigin olar memleketting kýshtiligi dep bilgen.

Qadirli mening otandastarym!

Qazaq memlekettigining tarihyna mәngilikke enip, esimderi ótken dәuirlerding danqyna bólengen әigili ata – babalarymyzben maqtanugha biz әbden haqylymyz. Olar qazaqtardyng úly perzentteri Móde han, Bilge qaghan, Babyr, Beybarys, Kóshim han, Kerey men Jәnibek handar, Abylay han, Bógenbay batyr, Qabanbay batyr, Syrym batyr, Kenesary han, Bauyrjan Momyshúly, Ospan batyr, Esqoja batyr...Biz búl túlghalarmen maqtanatyn sebebimiz – ózderining aqyl – oiymen, erligimen, batyrlyghymen býkil әlemge qazaqtardyng atyn әigi etti, olar tek belgili jauyngerler ghana emes, úly oishyldar. Attary anyzgha ainalghan qazaqtar jayly kitaptar jazylugha tiyis, últtyng úlaghatty úldaryn, olardyng ýlgi – ónegelerin barynsha dәripteuge mindettimiz, olardyng әruaghy әrbir qazaqtyng azamattyq sezimin oyatyp, olardyng tughan jerge, tughan topyraqqa degen mahabbatyn órshituge kómektesedi.

Tәuelsiz Qazaqstan. Jýzdegen jyldargha sozylatyn azapty joldarmen qazaq halqy óz bostandyghyna úmtylghan, memlekettilikting tәlim – tәrbiyesin jinaghan. Ony últ retinde saqtaghan da sol tәjiriybening arqasy. Sol tәjiriybe ghana ony qoldanugha, boyyndaghy barsha quatty bekemdep, tarihtaghy ózining qasiyetti qúqyn iyemdenip, óz ornyn alugha kómektesti. Mine, sol úly mýmkindik bizge de tiyesili boldy, qúmetti otandastar!

Býgin biz, babalarymyzdan estafetany qabylday túryp, ózimizding jana memleketimizdi túrghyzyp, osy jalghastyqty dәleldedik. Endi biz jana, qayta órkendeu jolyna týsuimiz kerek, jer qazba baylyqtardy qazaq halqyna qaytaruymyz kerek, ana tilimizding kósegesin kógertuimiz kerek. Kóp jyldar kýtken bizding memleketimiz, shyndyghyna kelgende, bir ýide bas qosudy, ómir sýrudi armandaytyn qazaqtardyng ejelgi dәstýrining kórinisi hәm sony jalghastyrushy. Ózinen búrynghy memlekettik qúrylymdardy qúrmettey otyryp, olardyng tarihy attaryn janghyrtyp, sol arqyly bizding ýstimizdegi úly Alasha han babamyzdyng ýgedey saryndy ýzilmes ruhyn tiriltti.

Jana qazaq memleketining payda bolu deregi kezdeysoq emes, ol armannyng bastauy sonau ejelgi tarihtyng shymyrau tereninen bastalyp, bolashaqtyng kemel kókjiyegine bet alghan. Búl tabighy baylanys qazaq memleketining jana sapalyq mazmúnyn aiqyndady, ýsh negizgi jәne erekshe qasiyetin algha tartty: Últtyq tәuelsizdik, Últtyh ruh, jәne mening sayasy jazbalarym. Tәuelsiz Qazaqstannyng osynday myzghymas múrattary jayly kelesi ret, syr sherpekpin, mening oqyrmanym!.

 

Rýstem Mýsilimәliúly Dosymqúltegi

Astana 2013-11-05

0 pikir