Júma, 29 Nauryz 2024
Sanlaq 4826 4 pikir 17 Aqpan, 2022 saghat 16:40

Qúlybaev «komandasy» budjetten qaghyldy

Eks-preziydent Núrsúltan Nazarbaevtyng kýieu balasy Timur Qúlybaev basqaratyn Últtyq Olimpiada komiyteti aldaghy uaqytta sportqa bólinetin qarjyny iygermeytin boldy. Búghan sebep preziydent Qasym-Jomart Toqaevtyng «tapsyrmasymen» Mәdeniyet jәne sport ministrligindegi Sport komiytetining ÚOK-pen aradaghy kelisim-shartty jongy bolyp otyr. 28 qantarda ÚOK-ge resmy joldanghan hatta eki taraptyng sәuirden bastap kelisim-shartty ýzetini jazylghan.

«Kelisim-shart ýziletin uaqytqa deyin enbekaqy tóleu, kelisim-shart boyynsha tólemder, kense men qoymany jalgha alugha qarjy, bank qyzmetteri, federasiyalarynyng qyzmetine ketken qarjy, shetelge shyghu shyghyny tólenedi. Qazirge deyin komiytet kelisim-shartqa say [ÚOK-ke] 800 mln tenge aldyn ala tólem jiberdi. Qalghan shyghyndy atqarylghan júmys aktisin jibergen song beriledi», - dep jazylghan. Hatqa sport komiytetining tóraghasy Samat Erghaliyev qol qoyghan.

Taqyrypqy túzdyq retinde aita keteyik, dәl qazir ótip jatqan Beyjing qysqy olimpiadasyna attanghan sportshylarymyz kýni býginge deyin el qorjynyna birde-bir medali sala almady. Short-trek boyynsha tórtinshi oryngha shyqqan Abzal Ájighaliyevting nәtiyjesin júbanysh qylyp otyrmyz. Búghan kim kinәli?

Taqyrypqa túzdyq retinde aita keteyik, biz osyghan deyin qazaq sportynyng qojasy - ministrler men millionerler ekenin birneshe mәrte jazdyq.  Sonymen, qazaq sportyna basshylyq etip otyrghandar kimder? Qaranyz, ret-retimen jazayyq...

Últtyq olimpiada komiytetin basqaryp otyrghandar:

ÚOK Preziydenti – Timur Asqarúly Qúlybaev. Onyng viyse-preziydentteri: Daniyar Ábilghaziyn, Qayrat Boranbaev, Ádilbek Jaqsybekov, Asqar Mamiyn, Ýmit Shayahmetova.

Konkiyshilerding Últtyq federasiyasynBOLAT JÁMIShEV basqarady. Onyng qúramyna konkiymen jýiitku sporty, mәnerlep syrghanau sporty men short-trek sporty kiredi.

Shanghy sport týrleri federasiyasynDIAS SÝLEYMENOV deytin kәsipker basqarady eken. Onyng qúramyna shanghy jarysy, shanghymen túghyrdan sekiru, shanghy qossayysy, tau shanghysy, snoubord, fristayl kiredi.

Kerling federasiyasynAMANTAY KÝRENBEKOV deytin general, memlekettik kýzet qyzmetining eks-bastyghy basqarady eken. Memlekettik qauipsizdik komiytetinde istegen. Preziydent kýzetin basqarghan. IIM-de viyse-ministr bolghan. Qazir zeynette.

Biatlonshylar odaghynERMEK QIZATOV deytin adam basqarady eken. Ol Astana әkimi Altay Kólginovting orynbasary.

Shaybaly hokkey federasiyasynASQAR MAMIYN tizgindegen.

Búl qysqy sport týrleri. Al jazghy sport týrlerinen federasiyalar men odaqtardy tómendegi azamattar tizgindep otyr:

Qayyq federasiyasynQAYRAT ÁYTEKENOV basqarady. Qúramyna akademiyalyq esu; baydarka men kanoe esu; slalomdyq esu sport týrleri kiredi.

Gandbol federasiyasynGÝLNAR TÚRLYHANOVA basqarady.

Auyr atletika federasiyasyJANAT TÝSIPBEKOVTIN basqaruynda.

Velosiyped sporty federasiyasynNÚRLAN SMAGhÚLOV basqarady.

Grek-riym, erkin jәne әielder kýresi federasiyasynyn – preziydenti DÁULET TÚRLYHANOV.

Karate (wkf) federasiyasynEVGENIY PAK basqarady.

Boks federasiyasynaKENES RAQYShEV basshylyq jasap otyr.

Jenil atletika federasiyasynDANIAL AHMETOV basqarady.

Triatlon federasiyasynALDIYaR QAZTAEV tizgindegen.

Su sporty týrleri federasiyasynaANDREY KRUKOV deytin adam basshy. Oghan su polosy, jýzu, mәnerlep jýzu, sugha sekiru sport týrleri kiredi.

Qazirgi bessayys federasiyasyBERIK IMAShEVTYN enshisine tiytipti.

Sportqa ýsh qaynasa sorpasy qosylmaytyn osy azamattar (shendiler) ózderi basqaryp otyrghan federasiyanyng damuy ýshin qanshalyqty ýles qosty? Úzaq jyldarden beri týrli memlekettik lauazymdy qyzmetterdi atqarghan, atqaryp kele jatqan Daniyal Ahmetov, Asqar Mamiyn, Ádilbek Jaqsybekov, Berik Imashev, Bolat Jәmishev t.b. azamattar ózderi basshylyq etip otyrghan sport salasynyng naghyz mamandary deu qiyn. Dәl osy jayt qazaq sportynyng damuyna túsau bolyp keledi. Búghan qosa, sport salasyndaghy jeng úshynan jalghasqan jemqorlyqqa da osy ministr-millionerlerding jauapkershiligi bar...

Abai.kz

4 pikir

Ýzdik materialdar

Alghys aitu kýni

Alghys aitu kýni jәne onyng shyghu tarihy

Jomartbek Núrman 1579
Alashorda

Qojanov mejeleu nauqanynda (Jalghasy)

Beybit Qoyshybaev 2280
Ghibyrat

Qaysar ruhty ghaziz jan

Múhtar Qúl-Múhammed 3606