Beysenbi, 28 Nauryz 2024
Bir saual 7259 39 pikir 10 Jeltoqsan, 2019 saghat 13:52

Tayshybekov otarlaushy generaldargha eskertkish qoydy súrapty...

Atamyz qazaq «Ishten shyqqan jau jaman» degen qanatty sózdi tegin aitpaghan. Qazir ishten shyqqan jaulardyng kóshin Ermek Tayshybekov atty qandasymyz bastap otyr.

Bas redaktory Snejana Aendo bolyp tabylatyn «Narodnoe Informasionnoe Agentstvo» atty BAQ «Rodina-moya.rf» saytynda 2 kýn búryn Ermek Taychiybekovting «Esly by ne oni, veroyatno my, kazahy do sih por jily by v yurtah» atty maqalasy shyqty. 

Avtor Týrkistandy otarlaushy tórt birdey general-gubernatorlargha Mihail Grigorievich Chernyaev, Konstantin Petrovich fon Kaufman, Nikolay Ivanovich Grodekov, Mihail Dmitriyevich Skobelevterge eskertkish ornatudy Ózbek jәne Qazaq preziydentterinen ótinedi. Endi avtorgha sóz bereyik:

«Ony priynesly vysokuy, peredovuy sivilizasii, luchshie standarty jizny v Srednuu Azii, za, chto my im vsegda doljny byti blagodarny y priznateliny. Ety vydayshiyesya gosudarstvennye deyately sdelaly nas tuzemsev-dikarey ludimi, obuchily gramote, postroily biblioteki, teatry, muzei, shkoly, prolojily dorogi, vodoprovod y kanalizasii.

Esly by ne oni, veroyatno my, kazahy do sih por jily by v yurtah, kak seychas osnovnoe bolishinstvo jiyteley Afganistana jiyvyot v kishlakah. Hochetsya veriti y nadeyatisya, chto Tokaev Kasym-Jomart Kemelovich, Mirziyyoev Shavkat Miromonovich v otlichie ot svoih predshestvennikov Nazarbaeva Nursultana Abiyshevicha, Karimova Islama Abduganiyevicha vmesto prodoljeniya destruktivnoy politiky proyavyat elementarnuy chelovecheskuy blagodarnosti y obektivnoe, chestnoe otnoshenie k istoriy y dadut rasporyajenie ustanoviti za schyot gosudarstvennogo budjeta bronzovye monumenty-pamyatniky vysotoy ne menee 30 metrov v sentre takih gorodov kak Almaty Kaufmanu, v Taraze Grodekovu, v Tashkente Skobelevu y v gorode Chimkent Chernyaevu.

Hochetsya veriti y nadeyatisya, chto Tokaev Kasym-Jomart Kemelovich, Mirziyyoev Shavkat Miromonovich v otlichie ot svoih predshestvennikov Nazarbaeva Nursultana Abiyshevicha, Karimova Islama Abduganiyevicha vmesto prodoljeniya destruktivnoy politiky proyavyat elementarnuy chelovecheskuy blagodarnosti y obektivnoe, chestnoe otnoshenie k istoriy y dadut rasporyajenie ustanoviti za schyot gosudarstvennogo budjeta bronzovye monumenty-pamyatniky vysotoy ne menee 30 metrov v sentre takih gorodov kak Almaty Kaufmanu, v Taraze Grodekovu, v Tashkente Skobelevu y v gorode Chimkent Chernyaevu».

Odan әri avtor qazaq tarihyndaghy ataqty túlghalardy qaralaugha kóshedi.

«Qazir mektep qabyrghasynan kókke kóterile dәripteletin Qarasay, Rayymbek, Bógenbay jәne Qabanbay siyaqty barsha batyrlar alang majdohedtteri, dәlirek aitsaq, dala komandirleri sekildi, shyndyghynda olar baryp túrghan jol boyynnyng kәnigi qaraqshylary bolatyn, ony aitasyz-au, óz taypalarastaryn tarpa bas salyp qan qaqsatyn qanypezer tonaushylar edi ghoy».

Mine osynday óz batyrlaryna tonalghan elding kózin ashqandar Týrkistandy osynday qorlyqtan azat etushi әm qúldyq qamytynan qútqarushylar general-gubernatorlargha  Mihail Grigorievich Chernyaev, Konstantin Petrovich fon Kaufman, Nikolay Ivanovich Grodekov, Mihail Dmitriyevich Skobelevter eken. Biz búny nege búryn bilmegenbiz. Solardyng arqasynda qazaqtar: ózderin «Blagodarya iym, my kazahy staly osoznavati, chto my ne barany, a ludi» dep sanay bastapty.

«Gorod Vernyi, nyne iymeet iskajyonnoe nazvanie Alma-Ata, osnovan russkim praviytelistvom v 1854 godu, vsegda byl yujnym nadyojnym forpostom Rossiyskoy imperiy v Sredney Aziiy» degen pikiri Jirinovskiyden de asyp týsip otyr.

Qazaqtyng qalalarynyng bәrin orystar salypty-mys. 

«Nachinaya s XVI veka staly voznikati pervye voennye poseleniya y kreposti, osnovannye Russkim sarstvom, a zatem y Rossiyskoy imperiey. Russkie kazaky snachala stroily kreposti s voennym garnizonom, zatem perevozilisi semii, posle chego ryadom voznikalo poseleniye. Goroda, gde russkie ludy yavlyaytsya korennym naseleniyem: Uralisk osnovan v 1520 godu. Guriev (1645), Semipalatinsk (1718), Usti-Kamenogorsk (1720), Pavlodar (1720), Petropavlovsk (1752), Kokchetav (1824), Akmolinsk (1824), Kazalinsk (1848), Aktubinsk (1868), Kustanay (1879) y drugie bolee melkie gorodskie poseleniya. V Sredney Aziy pochty vse zavody, fabriki, kombinaty, shkoly, bolinisy, teatry, muzei, biblioteky postroeny, razvedany mestorojdeniya poleznyh iskopaemyh predstaviytelyamy Rossiiy».

Óz ishimizden shyqqan osynday kerauyzdy jónge salatyn Biylik basynan bir jan tabyla ma? Álde osynday reseyshil «tóbetter» ýrgen ýstine ýre bere me!?

Ábil-Serik Áliakbar

Abai.kz

39 pikir

Ýzdik materialdar

Alghys aitu kýni

Alghys aitu kýni jәne onyng shyghu tarihy

Jomartbek Núrman 1562
Alashorda

Qojanov mejeleu nauqanynda (Jalghasy)

Beybit Qoyshybaev 2256
Ghibyrat

Qaysar ruhty ghaziz jan

Múhtar Qúl-Múhammed 3529